Flerbarnstillägg - argument för och emot. På sidan 121-124 Är invandringen en belastning? - Sida 121 (familjeliv.se) så uppstod diskussionen om flerbarnstilläggets vara eller icke vara. Då ämnet är OT i den tråden, så startar jag istället denna tråd för fortsatt diskussion. Navid Modiri och Bi Puranen pratar om jämlikhet och intergration. Bi Puranen argumenterar bl.a. för att flerbarnstillägget motverkar jämlikhet och integration av invandrade kvinnor, vilket jag håller med om. https://youtu.be/vTzW11AjunU Argumenten mot flerbarnstillägget är att det är det första barnet man behöver göra vissa grundläggande investeringar för, medan efterföljande barns behov ofta kan tillgodoses med samma resurser och kostnaden för dessa då blir mindre per barn räknat. Flerbarnstillägget får fler outbildade kvinnor, särskilt med invandrarbakgrund att bli hemma med barn istället för att utbilda sig och arbeta, därmed blir det en kvinnofälla, motverkar jämlikhet och integration. Även barnen påverkas om de i högre grad är hemma med en mamma som kanske har dåliga eller inga kunskaper i det svenska språket. Flerbarnstillägg enligt Wikipedia: Flerbarnstillägg[redigera | redigera wikitext]Flerbarnstillägg är ett extra ekonomiskt tillägg som betalas ut till den som får allmänt barnbidrag för minst två barn. Man kan också få flerbarnstillägg för barn som har fyllt 16 år fram till och med juni det år barnet fyller 20 år, om barnet bor kvar hos föräldern, är ogift och studerar heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola.[1] Om alla barn är myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, betalas tillägget ut till den eller de föräldrar som barnen stadigvarande sambor med.[15]Flerbarnstillägget uppgår för andra barnet till 150 kr i månaden, tredje barnet 580 kr i månaden, fjärde barnet 1 010 kr i månaden och för femte och varje ytterligare barn 1 250 kronor i månaden.[16] För att vara berättigat till flerbarnstillägg skall barnet bo kvar hos föräldern, studera heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola och vara ogift.[15] J
