Svår fråga om ekonomi i parförhållande

Jag förstår inte heller kopplingen, för mig är det två helt separata saker.
Du hade 1 miljon kronor med dig in i ert husköp. Det är DINA pengar. Det är inte helt säkert att du ska hantera det som din pensionförsäkring i relation till din sambo. Utan när man lever tillsammans så har man gemensamt ansvar för den standard man har. Snarare är det så att om pengarna är investerade i huset, dvs det är inga pengar som du kommer åt för konsumtion.. då ska ju han kompensera dig löpande för att du kommer att få lägre pension längre fram. 
Då kommer huspengarna att spela mindre roll på totalen.
För mig är det fullkomligt ofattbart hur man kan leva i den här typen av ekonomisk misär. Du kan inte följa med på resor, du har en annan ekonomisk standard. Ni lever väl tillsammans???
Du har gjort det yrkesval du gjort, han har gjort sitt. Det råkar sig så att han tjänar mer men ni båda gör väl så gott ni kan inom era respektive områden?
Alltså vore det mer rättvist om ni räknade ut era fasta kostnader och bidrog utifrån vad ni tjänar. Och det ska också räknas rättvist, dvs om du vabbat 7 dagar en månad så ska du inte "lida" av det, för han kunde lika gärna varit hemma?
Du kommer aldrig komma ikapp om ni ska fortsätta ha det som nu, aldrig. 

Man behöver inte en speciell sida för det, man behöver en hjärna. Möjligen även en miniräknare.
Om han tjänar dubbelt så mycket (vilket du skrev någonstans) netto så tjänar du 1/3 av vad han tjänar.
Exempel.
Han får ut 35000kr.
Du får ut 17500kr.
Total inkomst : 52500kr
Varav han bidrar med 35000/52500 = 66,66%
Varav du bidrar med 17500/52500 = 33,33%

Använd formeln, dvs lägg först ihop vad ni har totalt, sen tar du hans del av totalen och din del av totalen så ser ni.

Gällande kostnader för hus, som varierar, såsom tex el. Så gör så nu när året är över att du går in på era banksidor och kollar transaktionerna bakåt för 2021.
Leta upp alla fasta kostnader kring huset såsom ränta, amortering, sophämtning, el, försäkring, vatten osv. Allt rörande huset. Och räkna ihop det.
Säg att det blir 132 000kr. Dela det på 12 = 11 000kr per månad.
Genomsnittskostnaden för ert boende är alltså 11 000kr per månad. Sen kan det var 5000kr en månad och 17000kr en annan månad men i snitt 11 000kr.
From 2022 gör ni så att ni för över det genomsnittsliga beloppet till ett särskilt konto varje månad. Alltid samma belopp oavsett vilken faktiskt kostnad ni har JUST DEN månaden. Då vet ni att ni alltid har täckning och ni har koll på totalen. Om husförsäkringen kommer i juli nästa år spelar ingen roll för då vet du att ni har pengar för det. 

Sen vid sidan om konto för det löpande behöver man också ha en buffert. Om diskmaskinen pajar så ska det inte dras från kontot ovan utan det tar man vid sidan om. OM man inte väljer en modell där man sätter av mer än det löpande. Om det löpande är 11 000kr per månad så kanske ni sätter av 13 000kr per månad för att skapa en buffert. Det gör man som man vill. Kanske kan ni bekosta en diskmaskin från era lönekonton utan att det påverkar men har man inte den marginalen så får man skapa en buffert.

Av exemplet ovan så bidrar person A med 66,66% och B med 33,33%. Utöver vad boendet kostar så fastslår man också ett snitt på alla andra kostnader. Och till den "potten" så sätter A in 66,6% och B 33,3%.
Då bidrar man efter förmåga men får också behålla motsvarande samma % av sin lön. A tjänar mer men får också behålla mer i pengar sett. A kanske har 12000kr kvar som "egna pengar" och B bara hälften. Men till det som är gemensamt har båda bidragit lika mycket.

Inte jag heller. Och jag hade velat att personen jag levde med från början såg helheten. Ni två (ts och din man), gå in på minpension.se och jämför er framtida pension. Stäm av hur det ser ut. 
Det är nu ni kan kompensera så att pengarna får tid på sig att växa. Det är väldigt svårt att börja sen när man är 45-50 och försöka hinna ikapp.

Smart att försöka reda ut ekonomin INNAN ni skaffar ett barn till. Barn löser inte den här typen av problem.
Om huset ökat så mycket i värde så skulle jag starkt överväga att värdera om huset, komma överens om att "få loss" hälften av insatsen, säg 500 000kr och investera dem för egen del. Det blir indirekt som att ni lånar av er själva, men ändå inte. Ni ökar på ert gemensamma lån med huset som säkerhet men som någon skrev. Inflationen äter upp värdet.
För lån är inflation bra. Är ni skyldiga 2 miljoner idag så kommer ni vara skyldiga 2 miljoner om fem år också. Inte 1,8 miljoner eller 2,2 miljoner pga inflation eller deflation.
Men dina pengar, din insats. Den uteblivna värdeökning. Och de pengar som ni ska betala av lånet med varje år. Där ligger skillnaden.

Ingen orsak. Och jag förstår dig, det är ett känsligt ämne. Men just därför kan man inte förutsätta att man tänker lika, man kan vara hur fin och gullig och bra som helst som person. Men man kan ha upplevt saker som barn som gör att man är väldigt mån om rättvisa - vilket kan se olika ut för olika personer. Rättvist är inte synonymt med samma eller lika.

Som någon svarat här också, den som har en bra inkomst kan självklart vilja dra fördelar av det. Och då kan det vara rättvist att köra procentuell uppdelning. 
Men tanken med det är ju inte att den ska leva lajbans och den andra ska snåla. Utan då när det gäller resor etc. så ska väl målet ändå vara att man åker tillsammans till ett resmål som passar hela familjens budget?

Jag personligen är inte för en sådan uppdelning, jag har jättesvårt att få ihop det. Även om jag är för rättvisan så blir utfallet i familjelivet när man drar det till sin gräns så konstigt. För mig är det skevt att jag skulle behöva tacka för en middag på restaurang eller liksom leva i någon slags tacksamhet över att min man "bjudit" mig på en resa. Men jag har heller aldrig upplevt problemet eftersom jag och min man legat ganska jämnt i lön genom åren. Ingen av oss är höginkomsttagare och just nu tjänar jag mer. Men efter lönerevisionen nästa år så kan lika gärna han ha dragit iväg med en femhundring.

Vi delar på allt ekonomiskt i familjen. Vi äger lika mycket av huset, vi gick in med gemensamma pengar efter en lägenhetsförsäljning. Vi stämmer av dyrare inköp med varandra men vill han köpa en jacka för 2000kr så gör han det. Barnens kläder köper oftast jag men det är gemensamma pengar. Ingen av oss har en dyr hobby eller barn sen innan och vi ser ungefär likadant på resor och större inköp. Vill vi åka nånstans med familjen så tar vi pengar från det gemensamma sparandet.

Men som du säger, det drar ju iväg exponentiellt med åren. Den som haft mycket får mer pga värdeökningen och den som har mindre kommer då att få mindre i slutänden.

Nej jag har ju inte det. Men om vi haft den situationen och med den man jag lever med nu så hade det inte varit ett problem.
För man väljer på något sätt sina yrken eller sina jobb. Och råkar det sig så då att hans jobb betalar mer fast vi båda lägger 40 timmar i veckan på att jobba så ja... då är det så. Då drar han in mer och jag mindre fast insatsen är densamma. Ska den då ge honom rätt att köpa dyra saker, resa, äta ute? Och inte jag? Min man skulle aldrig se det så. Men han är som han är

Och den som tjänar mer kommer automatiskt att få högre pension, både allmän pension och tjänstepension eftersom det är förmåner som grundas på lön. Så då hade vi fått kompensera det med privata pengar.

Men jag vill gärna förstå. Och då känns procentuell uppdelning mest rättvis förutsatt att man sen kan vara rättvis också i hur man använder det som är kvar.
Ska man verkligen dra det till rättvisans gräns så gör man ett buffertkonto dit man också bidrar procentuellt. Och från det kontot tar man pengar till resor. Då är det beloppet på kontot som avgör var man hamnar, inte hur mycket du eller partnern har lyckats spara.
Tänk om hela semesterveckan regnar bort på Kreta - hur kul då att gå runt och vara tacksam? Nej jag hade verkligen inte velat ha det så.