Jag och min käresta har inte sex

Inte helt lätt att skriva en snart rubrik till detta - för det handlar om mer än så. Men essensen är denna: vi har inte sex.

Jag är en man på dryga 40 som har en partner och fantastiska barn.

Vi är tillsammans sedan ett decennium och har två barn där vi är på väg att passera småbarnsåren.

Innan vi fick barn ville min sambo ha sex väldigt ofta - mer än mig till och med.

Men sedan vårt första barn kom för sex år sedan har vi kanske haft sex 4-5 gånger.

I början kändes det ok för vi var så upptagna med att vara föräldrar.

Men de senaste åren har det känts jäkligt jobbigt. Jag saknar närheten som sex ger något så otroligt mycket.

Vår relation är annars bra och familjen betyder allt för mig så att lämna är inget alternativ.

Men jag tänker ofta på att ha sex med någon utanför relationen. Vi har pratat lite om detta, men när jag förde det på tal, att ha en öppen relation eller att ha en sexpartner utanför, så avfärdade min sambo det kategoriskt. Det skulle vara slutet på vår relation.

Så det som återstår då är ju att vara otrogen.

Jag känner mig faktiskt bekväm med den tanken, för jag vet ju att jag älskar min partner och våra barn, och en sådan utsvävning skulle då vara på ett helt fysiskt plan.

Men det skulle likväl vara otroligt riskfyllt, för jag vet ju att jag då riskerar allt som vi har.

Men samtidigt är ju min längtan och mitt behov av att få ha sex med en annan kvinna (eller man) väldigt stark.

Skulle gärna höra tankar och reflektioner från både kloka kvinnor och män om detta - ifall ni upplevt något liknande och vad ni tänker kring detta.

Tack på förhand!

Du skrev att du kunde tänka dig en man - jag kan bara säga att för mig skulle det vara lättare att acceptera det, än att min man hade sex med en annan kvinna. Det skulle inte kännas lika hotfullt. Om det är något du kan prata med din fru om så testa att fråga om det skulle kännas lättare om du hade en manlig kk.

Först, tack alla för engagemang och tankar (och känslor) kring mitt inlägg.

Det är så många frågor att bemöta och kommer inte att kunna ta alla. Men otroligt tacksam för alla kloka tankar från er.

Min partner har fysiska besvär efter förlossningarna, vilket medför smärta vid sex. Det är den stora och relativt lättförklarade anledningen till att vi inte har sex.

Och jag är inte den typen av man som vill ha sex för att tömma, som någon elegant uttryckte det. För mig MÅSTE sex vara lika njutning för båda. Det är inget jag skulle kräva eller tvinga fram om jag visste att den jag är med inte mår bra av det. Det skulle vara fruktansvärt faktiskt.

Att jag nämnde kvinna eller man som eventuell sexpartner är mer pga nyfikenhet än att jag anser mig vara bi-sexuell.

Det som allra mest tänder min lust är en kvinna, i några enstaka fall en man.

Vi har pratat, men inte tillräckligt ofta. Tack vare så många bra tankar i tråden om kommunikation, terapi och samtal oss emellan så ska jag verkligen ta fasta på det.

Så jag ska ge oss en ordentlig chans innan jag ger mig ut på oroliga och riskfyllda otrohetsvatten, tack för att många har påmint mig om den smärta och bitterhet som det kan medföra.