Jag arbetar som lärare. Är dubbel vaccinerad sedan slutet av september vilket inte spelade någon roll, jag blev avstängd i v 20+0. Blev dock smittad med covid precis innan jag skulle gå hem. Är nu i v 35. Så trots två sprutor och nyligen genomgången sjukdom får jag inte jobba. Allt är upp till arbetsgivaren att besluta om.
Jag hade gärna jobbat så taket för graviditetspenning är så lågt! Men bebis går såklart först!
Kan förstå att det kan kännas "onödigt" men man får tänka på det i ett större perspektiv. Arbetsgivaren med arbetsmiljöansvaret har en massa lagar att förhålla sig till och det är bra(!) att arbetsgivaren följer dessa som den ska. Att göra individuella avsteg kan antingen sätta arbetsgivaren i skiten rejält men ur ett arbetstagarperspektiv så kan avsteg missbrukas, plötsligt har man normförskjutningar som innebär dålig arbetsmiljö för alla anställda. "Hur kan det vara en risk för dig att jobba under pandemin när Alice och Jenny mer än gärna jobbade längre än vecka 20 när dom var gravida trots att jag egentligen ville skicka hem dom?" eller "vi skiter i att göra en riskbedömning för det är personalbrist just nu och alla som kan får jobba".
På samma sätt som exv avsteg från arbetstidslagen lätt kan missbrukas och sättas i system. En individuell anställd kanske tycker "äsch, vadå, jag kan väl jobba 20 timmar i sträck och behöver bara vara ledig en dag den här veckan, jag tar pengarna". Plötsligt säger arbetsgivaren till andra i arbetsgruppen "men Lisa kan jobba 20 timmar i sträck och har inga problem med att jobba sex dagar i veckan, så nu får ni också få göra det".
Så även om det känns surt för DIG som individ att du kanske måste vara hemma när du känner att det hade gått rätt bra att jobba så försök tänka att dom lagar och regler vi har kring arbetsmiljö är för att skydda dom anställda i stort och att det är BRA att arbetsgivare följer dom, utreder, gör riskbedömningar etc. Vågar knappt tänka på vilken vilda västern-arbetsmarknad vi hade haft utan dom.