Lvu polishandräckning

Det är ett brott att gömma sitt barn när beslut om LVU tagits om barnet ska omhändertas av soc. Vård i det här fallet är inte bara sjukvård utan även omvårdnad, att barnet ska "vårdas" någon annanstans. Oavsett att ni försvann innan beslutet togs så måste man ju då åka tillbaka om barnet ska omhändertas. Hur du än vänder dig så blir det ett brott. Och det du skrev om att kammarrätten upphävt LVU är inte ett bevis på att de vänder sig emot förvaltningsrättens beslut, det är bara interimistiskt tills de själva tittat på ärendet. Ju mer du motarbetar myndigheterna desto mer bevisar du att de har rätt.

För de som är nyfikna, länk till ts förra tråd: www.familjeliv.se/forum/thread/81565248-soc-vill-hemlighetshalla-ort-och-ingen-kontakt-med-barn-lvu/1

Japp, Münchahusen by proxy eller inte så är nåt uppenbart fel i det där hemmet. Undrar som ts om soc kan ta nytt LVU fast kammarrätten inte tagit något beslut, någon i tråden (soc?) sa väl nåt om det. För iofs, varför skulle de inte det om de tror att barnet far illa. Och då kan nog polishämtning och efterlysning bli aktuellt igen!

Fast, något mer måste det väl ändå baserats på?

Fast, något mer måste det väl ändå baserats på?

Fast, något mer måste det väl ändå baserats på?

Ja, stämmer det att det är det enda skälet så behöver du inte vara orolig.

Däremot skulle jag, i dina kläder, överväga att flytta. Den där grannen verkar inte var särskilt trevlig.

Det är jättekonstigt om det bara är denna missstanke... du kan ju bevisa enkelt med kontoutdrag från banken att du handlar! (Såvida du inte alltid betalar kontant förstås, men det är ovanligt bland yngre människor numera.)

Och det är inte förbjudet att inte vara utomhus!

Så det fanns ändå lite mer.

Har ni läkarkontakt/kontakt med lämplig instans (jag vet ingenting om denna diagnos) så kan ju denna intyga för soc att barnet inte far illa. Har inte denna kontaktats?

Jag beklagar er situation.

Med min bristande kunskap om din dotters diagnos blir det svårt för mig att spekulera vidare.

Dock ser jag inte hur din dotter skulle få det bättre hos okända människor än hos dig om läkare och andra inblandade inte ser något problem i ditt hem.

Jag menar, månar du om ditt barn så är hon ju ändå tryggast i sin hemmiljö.

Jag hoppas verkligen att det löser sig för er.

Att däremot gömma sig undan myndigheterna.. även om jag förstår dig på sätt och vis, är inte det bästa sättet att vinna mot dem.

Vad innebär det? Anledningen till att jag undrar är för att jag har diagnosen AS, och jag har svår autism enligt en överläkare. Jag pratar, äter växlande rätter, men har ändå svår autism?

Kanske vet du något som jag inte vet. 

Ehm... frågan är.. ser du din dotter utöver hennes diagnoser!?

Autism är väldigt vanlig diagnos som de flesta har numera. Du lägger många kommentarer om diagnoser... din dotter, din granne, du själv. Så man ska endast utgå ifrån alla prognoser? Din dotter vill inte gå i affärer? Eller det är egentligen DU som inte vill ta me din dotter i affärer för det blir jobbigt för dig?

Den här tråden ger många frågetecken men ärligt talat, och inte för att vara elak. Det känns som du behöver hjälp. Om du faktiskt bara kan handla en gång i månaden och den gången få hjälp av din granne betyder väl ändå något? Och att sedan du ger grannen skit och skyller på att den är bipolär när den inte vill handla till dig längre?

Det verkar som att du endast skyller på din dotters diagnoser för att du inte orkar med vardagen... en normal människa som har barn med autism kan gå å handla åtmindstonde . Är du inte ute med barnet för hon har autism? Nej det låter faktiskt som du tycker saker är jobbigt. Förstår om din granne fick varningsklockor i huvudet, visst pissigt gjort att anmäla men antagligen var det ett vettigt beslut. Hoppas dom tar upp LVU igen om du inte ändrar din inställning till diagnoser

Ehm... frågan är.. ser du din dotter utöver hennes diagnoser!?

Autism är väldigt vanlig diagnos som de flesta har numera. Du lägger många kommentarer om diagnoser... din dotter, din granne, du själv. Så man ska endast utgå ifrån alla prognoser? Din dotter vill inte gå i affärer? Eller det är egentligen DU som inte vill ta me din dotter i affärer för det blir jobbigt för dig?

Den här tråden ger många frågetecken men ärligt talat, och inte för att vara elak. Det känns som du behöver hjälp. Om du faktiskt bara kan handla en gång i månaden och den gången få hjälp av din granne betyder väl ändå något? Och att sedan du ger grannen skit och skyller på att den är bipolär när den inte vill handla till dig längre?

Det verkar som att du endast skyller på din dotters diagnoser för att du inte orkar med vardagen... en normal människa som har barn med autism kan gå å handla åtmindstonde . Är du inte ute med barnet för hon har autism? Nej det låter faktiskt som du tycker saker är jobbigt. Förstår om din granne fick varningsklockor i huvudet, visst pissigt gjort att anmäla men antagligen var det ett vettigt beslut. Hoppas dom tar upp LVU igen om du inte ändrar din inställning till diagnoser

Att du själv inte verkar tycka att du har gjort nånting fel kommer att bita dig i häcken när det blir dags för förhandlingar.

Du tror att kammarrätten bara går över huvudet på förvaltningsrätten och river upp deras beslut till föräldrarnas fördel?

Oj, vad fel du har? De kommer givetvis ta upp det du har gjort: Hållit dig undan med barnet i 3 veckor för att undvika LVU. Det kommer inte att vara till din fördel.

Jag har en socialsekreterare och barnutredare i familjen som verkställt flertalet LVU?s, jag vet vad jag pratar om.

Och en förälder som inte kan erkänna sin egen bidragande del och brister, förlorar oftast.

Vad gäller kammarrätten kan de mycket väl fastställa att det ska bli LVU eller också om du har tur blir det inte, men tro inte att du sitter säkert bara för att ni ska upp i kammarrätten!