BF oktober 2022

Kallamakka skrev 2022-02-17 12:01:11 följande:

Jaaa det är bra om man kan luta sig tllbaka lite och vara i nuet. Att tänka att just idag är jag gravid är nog bara sunt. För mig går det lite upp och ner, för mycket tid till reflektioner är för mig negativt, då är det bättre att göra saker för att vara sysselsatt. Vi har försökt få barn i sex år och för oss har det verkligen varit en viktig ingrediens att vara här och nu i relationen och rå om den. Det tycker jag mycket om, och ska försöka göra mer sånt med honom tänker jag. Kanske har ni också gjort saker som distraktioner innan som man kan fortsätta med nu? Jag ska prova planera in roligheter i alla fall. 

Tidiga missfall är såklart en oro och det vanligaste(så man är väl inte så konstig som oroar sig för det). Jag är mer oroad för ett sent missfall. Men det kommer nog från mina erfarenheter. Jag har just nu ett ultraljud i veckan som bedövar lite oro  Men som sagt - vi kan inte påverka situationen och jag tror alla gånger på att man ska stå på sig kring vad man tror sig behöva för att bedöva oro, eller må bra. Det är så viktigt att se till att må så bra man kan under tiden.

 

Kallamakka: ja, restaurang är alltid härligt att se fram emot. Men det är nog knepigare att gå som gravid gissar jag, i alla fall jag är rätt känslig för lukt och smaker just nu. Känner mig nästan äcklad av mat och sen plötsligt jättehungrig. Man får gå till en restaurang där man vet att maten är god haha. Andra saker jag ser fram emot är vårpromenader i solen och att kunna fika utomhus. Tack, coviden har varit som en rejäl förkylning för mig men nu börjar jag bli bättre. Hoppas att det inte påverkar graviditeten. 

Majarg: kan inte citera av nån anledning men jag fick Lergigan förra gången jag var gravid, tyckte dock inte att det hjälpte alls. Det låter klokt att undvika läkemedel, Lergigan var som rena sömnmedlet för mig minns jag. Jag mår illa på morgnarna men försöker att andas och ta det lugnt, då har det gått över. Hittills. 

majarg: Ja ta det inte om du kan hitta andra sätt att lindra det. Jag har märkt att stress påverkar illamåendet jättemycket så jag tar det lugnt som en sengångare nu på morgnarna. Kan sån tur är göra det för jag jobbar hemifrån. Funkar det för dig om du äter något alltså? Det funkar inte för mig. Det som funkar för mig hittills är att vila, ta det lugnt, andas, tänka att det bara är progesteronet i kroppen som härjar. Om jag äter något skulle jag kräkas tror jag. Fast frukost måste man ju såklart ha. Äter bara lite senare. Nej, fy, trots att jag är så glad över graviditeten hatar jag dom första veckorna! 

Grattis Tanya! 

Gud, jag mår så himla dåligt just nu. Måste skriva av mig lite här för jag kan ju inte prata med någon om graviditeten ännu. Jag är bara i v.7 men illamåendet har slagit till med full kraft. Sedan en vecka tillbaka ungefär så är jag illamående HELA dagarna. Jag ligger i princip i soffan hela dagen, orkar inte jobba. Släpar mig upp för att göra sysslor. Jag undrar om det är en biverkning av Lutinus som jag tar mot missfall? Förutom illamåendet så har jag dessa hemska humörsvängningar och en trötthet som känns som en baksmälla. Jag försöker bara ta mig igenom dag för dag känns det som. Symtom av coviden har jag kvar också, lite hosta och snuva och inte så bra luktsinne, andfådd. Trots att det har gått två veckor sedan jag blev sjuk. Bläää, vill bara klaga lite känner jag, ursäkta för om jag framstår som otacksam eller något, det är jag inte. Men jag har inte mått så här dåligt på länge. Just nu funderar jag på att kontakta läkare och få Lergigan Comp utskrivet. Men det ger ju också biverkningar, vill inte ta en massa mediciner. Är det någon mer som mår illa hela dagarna? Man blir så less och deppig, tänk om det håller i sig i fem veckor till. 

Jag vill också gärna vara med längre fram! Men jag måste få se på ultraljud att det lever pga tidigare ma och missfall.