Entjej123 skrev 2022-02-05 09:22:23 följande:
Förlåt jag förstår inte hur man svarar på olika inlägg. Är ny här och vet inte riktigt hur man gör. Jag pratar med en kurator redan men kan trots inte det bestämma mig. Känns som att behålla är fel och göra abort är fel. Hon är ett väldigt bra stöd dock!
Men vill svara på de inlägg som skrivits:
Vi har alltså bott i samma hushåll och levt som sambo under en längre tid. Avsikten var alltså att leva ett ?vanligt svenssonliv? när vi skaffade barn. Jag har nu flyttat därifrån då jag kände att det va en ohållbar situation.
Jag förstår att det är själviskt att behålla barnet. Och jag trodde ärligt att jag absolut inte skulle ha problem med abort. Men jag ser och känner och tänker på det här lilla livet som ett barn och får extrema skuldkänslor att jag ?leker gud som överväger att ta bort det?. Samtidigt som det kämpar för att få leva så funderar jag på att släcka dens liv.
Jag har förutsättningar för att ta hand om ett barn själv, har bra ekonomi och arbete och har sparat pengar i flera år för att en dag bli mamma och ge barnet en bra start.
Under den här resans gång har det också framkommit att min pappa slog min mamma innan de separerade. Flera gånger. Hon har först nu liksom berättat för mig om detta vilket känns fruktansvärt. Han är väl ingen bra pappa eg men han har inte varit våldsam mot oss. Min sambo har inte varit fysisk så. Visst har han kastat saker ibland men han har inte slagit mig, vilket jag känt kanske om han gjort det kanske jag hade fått det svart på vitt och då kanske det hade varit lättare. Så som det blev för min mamma som inte kunde gå till jobbet för hur hon såg ut. Men poängen är ju att jag eller någon annan inte vet. Jag tror inte han kommer alls vara elak mot ett barn däremot tror jag att det finns en risk att mitt liv kommer bli jobbigt. Men jag känner folk som sepererat från ?bra killar? som efter seperation totalt tappat det i kombo med barn. Har en nära vän som har ett ex som hon har barn med och han har blivit helt galen efter att de delade på sig. Så man vet ju inte även om det såklart finns olika typer av förutsättningar för något sådant. Min pappa ex va inte elak mot min mamma eller jobbig under deras delning.
Till Camilla: Tack för ditt meddelande. Jag förstår dig också. Jag ville ju eg inte att denna tråd ska handla om det utan mer om att va separerad i olika länder. Och att få barn med någon som kanske är jättejobbig mot en o så. Men ja hela historien är väl relevant för o kunna ge någon råd.
Men hur tänkte du när du som gravid flyttade så långt bort? Du skriver att du lämnade honom efter du insåg att du var gravid, så varför inte då flytta så att barnet kan ha tillgång till båda sina föräldrar?