Vem säger han sanningen till??

Var hittar du den statistiken? Gäller samma siffror för kvinnor som är otrogna? Menar du 2% eller 2 procentenheter?

Det låter nämligen väldigt lågt, i synnerhet för kvinnor.

Jomen så tror jag också. Få människor är trots allt genomkalla och beräknande (i synnerhet inte i länge kärleksförhållanden, som fortfarande pågår). Jag tror att han älskar båda på något plan, där frun förmodligen står för den trygga långsiktiga gemenskapen och familjekärleken, och älskarinnan för den nya, spännande och pirrande erotiska kärleken. Och just när han är med den ena, eller är i kontakt med henne, så känns hon närmast, och känslorna för just henne känns starkast...

Men nu, i och med att du vet om det här, TS, så måste han ju välja. De flesta män väljer frun i den situationen. Men inte alla. Har inga siffror, men kanske 70/30.

Det är av någon märklig anledning svårt att få fram information om otrohet i Sverige. Men om man ska tro internationella undersökningar som gjorts så är kvinnlig otrohet på väg starkt framåt och gått om männen. Vilket i sig låter troligt eftersom...

1) Kvinnor inte längre är lika beroende av män som tidigare. Är hon otrogen och blir dumpad så klarar hon sig själv ändå. Är konsekvenserna mindre så är det kanske troligare att man vågar ta den risken.

2) Kvinnor blir utsatta för betydligt mer inviter än män eftersom det än så länge fortfarande oftast är män som raggar. Har man en svag karaktär (som ofta är grunden till otrohet) så är nog risken för otrohet större för den som bli utsatt för mer inviter.

Valet gjorde han för längre sedan. Blir han förlåten av fru hanses så stannar han där. 

Det är hon som spelar bollen nu. Den "andra" kvinnan är bara ett ligg. 

Av egen erfarenhet, då jag varit otrogen i tidigare relationer, så kunde jag ligga med andra men hyste inga större känslor för dem utan det var enbart ett ligg eller "runk i kvinna", där jag enbart var ute efter min egna njutning och struntade fullständigt i liggens. Flickvännen brydde jag mig om, om än kanske inte så mycket som man borde, men liggen var enbart för spänningen. Finns inget mer spännande än att dra av trosorna på en tjej för första gången och se henne helt naken.  

Ja, fast till männens försvar (jag är kvinna), så är långt ifrån alla män som du. Det finns män - OCH kvinnor - som är helt säkra på att de aldrig ska vara otrogna. Sedan sugs de ändå in i en tokförälskelse, mot sin vilja.

Det kan vara t.ex. en arbetskamrat eller en föreningskamrat, som man först ser som en vän - man är på samma intellektuella nivå, kan prata om allt, allt klickar - men sedan en dag upptäcker att man har blivit kär i. Och det går inte att låta bli... Samtidigt som man inte vill bryta upp en familj, och först och främst inte skada oskyldiga barn. Det är inte alltid lätt att vara människa. I

nte heller finns det väl något facit - när man är gammal och tänker tillbaka på sitt liv, kanske dom som fick uppleva den där heta otrohetsaffären ändå är mer nöjda, än dom som var moraliska och avstod..?

Jag skulle säga att det är vanligast att han ljuger för båda. Jag tror att han inte älskar frun men stannar hos henne för att det är enklast, men inte heller vill ha älskarinnan, för om han verkligen ville det skulle han ha lämnat frun.

Han ljuger för alla tre. Sig själv, frun och älskarinnan.  Klassiskt. Extremt sällan en otrogen man lämnar sin fru och familj för älskarinna. Hon är ju faktiskt bara ett tidsfördriv, en fuckdoll som han inte behöver ta ansvar för. Frugan borde skära snasen av honom med slö kniv. Glöm inte att den socioekonomiska tryggheten spelar en enormt stor roll här. Kan heller inte förstå att älskarinnan skulle vilja gå vidare med en som uppenbarligen har svart bälte i att ljuga och är bäst på att leverera floskler. Det där är ingen riktig man utan ett anus. 

Fast bara för att man blir förälskad så behöver man ju inte agera på det... och att påstå "det inte går att låta" bli är ju inte sant... massor med människor lyckas ju låta bli, det skriver ju du själv i ditt sista stycke....

när man är gammal och tänker tillbaka på sitt liv, kanske dom som fick uppleva den där heta otrohetsaffären ändå är mer nöjda, än dom som var moraliska och avstod..?

Så bevisligen går det ju att låta bli om man vill.

Om man ångrar det eller beror väl mycket på om man blev påkommen eller inte. Jag vet inte om man som gammal och tänker tillbaka på hur man fuckade upp livet för sin expartner och sina barn, förlorade halva tiden med sina barn, eller förlorade kontakten med dem helt när de vände en ryggen för vad man gjorde kommer vara så nöjd med vad man gjorde.... visst det var säkert jättepirrigt och spännande... men man fick betala ett ganska högt pris för det.

Min gissning är att en man som har såväl älskarinna och fru såväl är sann som ljuger samtidigt.

I fruns famn älskar han henne, och älskarinnan betyder inget. I älskarinnans famn är känslan en annan!

Nja, ganska många människor är precis så genomkalla och beräknande.... de lyckas bara intala sig själva att de inte är det och att de beter sig så av en god anledning, att de bara gör sin partner en tjänst för bara jag får knulla älskarinnan så är ju jag glad och nöjd och då kommer jag vara en bättre partner och förälder... etc. etc, etc, alla de vanliga självlögnerna... men om man utgår från deras handlingar utan att ta hänsyn till deras ursäkter så agerar det ju precis så kallt och beräknande.

För att upprätthålla en längre otrohet så krävs massvist med lögner och iskallt planerande/ljugande och det är precis vad dessa människor ägnar sig åt... att de inte gärna vill se sig själv så förtar inte det.

Det finns säker många som älskar älskarinnan men det är fortfarande ingen de skulle ha ett förhållande med för när allt ställs på sin spets. I slutändan är det ju vad man gör som räknas inte vackra ord, känslor och intentioner. Som någon redan skrivit så är det få som sen blir ihop med sin älskarinna.