Hjälp….

Har han alltid varit såhär eller kom det när du blev gravid?
Jag kan väl ganska säkert säga att detta är han, detta är vad du får. Du kommer att få ta huvudansvaret för hem och barn. Han blir något av det tredje barnet.
Jag rekommenderar att du vid ett lugnt tillfälle sätter dig ned med honom och förklarar att du förutsätter att ni tar lika stort ansvar för ert gemensamma hem samt för det kommande barnet. Fråga honom hur han tycker att ni ska lägga upp det hela.

Funkar inte detta bör du boka in familjerådgivning så snart som möjligt. Så att ni reder ut detta innan bebisen kommer och ni (eller snarare du då) har fullt upp med en nyfödd.

Jag håller med Drottningen1970. Lägg ner att tjata, prata, böna och be.
Stå upp för dig själv och dräm näven i bordet så bordsskivan närapå klyvs mitt itu.

Han är en slacker, en mansbebis, ett vuxet barn som vill ha en mamma som sköter markservicen så han kan ta det lugnt i soffan. 

Vaddå han tycker inte att ni behöver gå på familjerådgivning? Är det han ensam som bestämmer hemma hos er? DU tycker att det behövs och då går ni! Om han vägrar så går du själv och planerar tillsammans med terapeuten en exit ut ur detta. 

Se över dina alternativ, ställ dig i alla bostadsköer, se över din ekonomi. Självklart har du valmöjligheter och alternativ. Låt inte dina barn växa upp och tro att det normala är att mamma jobbar häcken av sig hemma och pappa slappar och gnäller på mamma.

En sak till du kan göra: han påstår ju att det är han som är den "normala" av er, att ingen annan städar heller.

Börja därför att ta upp saken så fort ni träffar släktingar, vänner och varför inte nån granne. Fråga hur ofta de städar och dra exempel på hur din sambo önskar ha det. 
Fråga även hur de gör med matinköp, om de planerar sina veckor, hur de gör/hur de gjorde när de hade bebis och småbarn hemma. 
Tycker de att leva för stunden är bäst när man har barn och familj eller ser de fördelar med att planera och strukturera upp veckorna?

Men som sagt, planera främst för dig och dina barn, hur ni ska få det så bra som möjligt. Nu och i framtiden. 
Lägg inte ner massa tid på att kämpa med att få honom att förstå och vilja ändra sig. Det kommer han inte att göra. Du kommer bara att bli förtvivlad och utmattad. Kräv ändring här och nu. Planera samtidigt er framtid utan honom.