Skaffa första barnet- hjärtat vill men hjärnan säger nej.

Varför har du fått för dig att samhällets normer säger att du ska vänta till 30?

Jag har inte "fått för mig" någonting.. Börja med att titta på snittåldern för förstföderskor i Uppsala/Stockholm där jag bor, 30+ för kvinnor. Sedan också utifrån hur människor pratar om detta, "du ska ha rest, gjort karriär, köpt hus, sparat en massa pengar, stabil relation, livserfarenhet och personlig mognad". Jag säger inte att det ÄR så det MÅSTE vara, men det är så majoriteten resonerar. Och hur ska man ha hunnit uppnå allt detta innan 30 som vanlig dödlig?

Det finns såna fruktansvärda fördomar om ungt föräldraskap, och det är klart att man har det i åtanke som ung kvinna. Nu vill ni säker skriva "men bry dig inte om vad andra tycker", det är betydligt lättare sagt än gjort.

Även om man i storstadsregionerna ofta skaffar barn efter 30, så är inte det samma sak som att man räknas som ung förälder om man skaffar barn vid 27.
Det argumentet sitter enbart i ditt huvud och så bekymrad om vad andra eventuellt ska tycka kan man inte vara om man ska vara mogen för föräldraskap. Du har ju stabil partner, jobb och hus och hela baletten redan. Ingen kommer att tycka nåt. Alls.

Nöten att knäcka är väl snarare att du och din partner inte har samma schema.

Att dra en paralell mellan att jag bryr mig om vad min omgivning tycker och tänker om ett eventuellt föräldraskap med min personliga mognad och förmåga att bli mamma kändes ganska skev. Jag skulle nog våga säga att mer eller mindre alla bryr sig om vad andra ska tycka och tänka om saker, det handlar väl snarare om hur stort utrymme man ger det och hur öppen man vågar vara om det.

Ja självklart är det något vi ska vara helt överens om, jag och min partner. 

Skriv en lista med fördelar/nackdelar i respektive ålder och känn efter sedan vad som är viktigt för dig och mindre viktigt. 

Ingen kommer bry sig om du är 25 år (är ju inte direkt superungt för första barnet) och skaffar barn om du har alla förutsättningar för det. Du gör som DU vill för i slutändan kommer okända människor och samhällets "normer" inte vara det du tänker på när du har ditt barn. 

Tänk också att äldre kvinnor = minskad fertilitet. 
Du vet inte hur lång tid det kommer ta att bli gravid, kanske upp till 1 år, kanske längre, kanske behövs hjälp från vården. Vill man ha syskon och t.ex längre åldersskillnad så har man större valmöjligheter om man börjat tidigare istället för att stressat behöva krysta ut en efter en.

Skaffade första vid 29 år! Nu i efterhand önskar jag att vi hade kört på tidigare! Yngre föräldrar mer energi åt barnen ??

Vad är problemet? Nu har ett ordnat liv och rätt ålder. Kör!! Varför ska ni vänta 5 år till?? Vänta på vaddå?

Vi lever bara ett liv. var kapten över ditt liv och skor i vad andra väljer att göra.

Jag tänker att det inte är så smart att kasta sig ut i föräldraskap när man "nyss kom på att man ville", men att det är fullständigt rimligt när man har boende, utbildning, medförälder och jobb.

Hur man än gör har man rumpan bak!

Det är 9 månaders leverans på barn.  Plus de månader som faktiskt kan vara månader då ni inte blir gravida. Folk kommer troligtvis tycka du är ung, men biologiskt är du faktiskt inte det..... 

Helt rätt 

Ser inte problemet. Är väl bara att köra på.

Jag var 26 (skulle fylla 27) när min äldsta föddes. Bodde i sthlm då och är högutbildad så var ju under snittet där och då men samtidigt så backar man 40 år så är det ju verkligen inte ungt.

Nu är min äldsta på gymnasiet och jag har inte en dag ångrat att jag fick barn när jag fick det.