autism partner

Håller med. Har också ett barn med autism och det är jäääätte tufft. Autism är väldigt ärftligt. Jag kan bara tänka mig att det måste vara väldigt mycket värre om man har en autistisk partner och ett autistiskt barn att ta hand om.

Varför tumme ner? Autism är en funktionsnedsättning. Jag kan bara inte föreställa mig att det kan gå särskilt bra om en autistisk förälder får ett autistiskt barn.
Och vill man verkligen göra detta mot sitt barn? Riskera denna nedsättning?
Sen får ni såklart tycka att det inte är nåt speciellt jobbigt.

Värre på så sätt att man både har en partner och ett barn. Två jobbiga grejer är jobbigare än att ha bara ena jobba grejen.

Det är (kan vara) riktigt, riktigt tufft att ha barn med autism. Det säger även andra föräldrar med barn med autism. Och autism är väldigt ärftligt. Jag tror personer med autism kanske inte förstår just hur jobbigt det är för omgivningen. Det går för oss inte att leva som en vanlig familj och det är inte så himla kul. Jag vill verkligen varna om detta.

Anpassningar som måste göras till en autistisk person är betydligt jobbigare än till en blind, döv eller rollstolsbunden person, tycker jag. Det är emotionellt väldigt påfrästande att ha att göra med de autistiska personer jag träffat. Jag blir helt tappad på energi.

Kan du berätta lite om hur ni gör? Ni kan umgås med andra barnfamiljer (även utan autism) på helg och fritid utan problem? Ditt/dina barn går på fritidsaktiviteter utan problem? Barnet/-en tar hem och går till kompisar? Ni kan vara spontana och göra aktivititer med andra familjer? Specialintressen tar inte över ert liv? Inga problem med grannar och med släkt för att barnet skapar drama? Ena föräldern kan åka iväg på sina aktiviteter så att denne är själv med barnen utan problem? Snälla berätta hur ni gör! För allt detta har vi problem med!