autism partner

Han sa att jag skulle göra vad jag önskade för att hitta stöd genom vad jag går igenom, att starta en blogg sa han även. Jag tror inte jag behöver det. Jag tror att jag är glad med forumet, stödgrupperna jag fann, och podcasterna och böcker.

Det jag försöker förstå är en helt annan struktur av hur man upplever språk och känslor. Min man har inte hunnit förstå hur min verklighet känns. Jag är säker på att han hade gjort samma sak som jag, om det var ombytta roller.

Ja men fortfarande, jag är här och skriver i forumet för att jag behöver inspiration och idéer till eventuella problem i framtiden om vi får barn. Tack för att ni är oroliga över att jag ska bli en medberoende. Men vad vill ni att jag ska säga, ska jag säga "okej du har rätt jag springer och skiljer mig nu!" Eller är det mer normalt att jag gör något innan jag hoppar till skilsmässan? Jag älskar min partner, han är den jag gifte mig med för 100 olika anledningar och bara för att han har problem med att förstå mig som neurotypical, betyder inte att ingenting annat fungerar.  Fornminne, är du i förhållande med någon autist? Är du överhuvudtaget gift med en människa och tror på äktenskap? Har du gått i terapi någongång och förbättrat ditt eget liv till något och har erfarenheten av att det går att se saker man aldrig sett förut, med lite information och tålamod?

Ja men fortfarande, jag är här och skriver i forumet för att jag behöver inspiration och idéer till eventuella problem i framtiden om vi får barn. Tack för att ni är oroliga över att jag ska bli en medberoende. Men vad vill ni att jag ska säga, ska jag säga "okej du har rätt jag springer och skiljer mig nu!" Eller är det mer normalt att jag gör något innan jag hoppar till skilsmässan? Jag älskar min partner, han är den jag gifte mig med för 100 olika anledningar och bara för att han har problem med att förstå mig som neurotypical, betyder inte att ingenting annat fungerar.  Fornminne, är du i förhållande med någon autist? Är du överhuvudtaget gift med en människa och tror på äktenskap? Har du gått i terapi någongång och förbättrat ditt eget liv till något och har erfarenheten av att det går att se saker man aldrig sett förut, med lite information och tålamod?

Vad vill du höra TS? Solskenshistorier? Jag levde i 20 år med en man som egentligen aldrig förmådde sätta andras behov framför sina egna. Som sällan förmådde kompromissa. Jag drog det tyngsta lasset med hem, barn och kommunikation, trots att vi båda jobbade heltid. Han jobbade och ägnade sig åt sina specialintressen. Var dock aldrig elak mot mig eller barnen och en bra pappa när han hade ork och lust. Var kärleksfull på sitt sätt. Men det räcker inte i längden.   Anledningen till att jag inte skilde mig tidigare, var att hoppades att det skulle bli bättre. Han hade ingen diagnos, det fick han först när vi hade separerat och han gjorde en utredning. (Autism nivå 1). Det var heller inte så illa i början av vår relation, utan blev tydligt först när barnen kom. De är vuxna nu och tack och lov har ingen av dem ärvt hans svårigheter. För sådant är ingen dans på rosor, även om mitt ex självklart hade fina sidor också. Säkert finns det dem med hans diagnos som fungerar bra i en relation. Som är engagerade och närvarande föräldrar. Som tar ansvar hemma och i relationen. Som lär sig se andras synvinklar och behov, åtminstone så pass mycket att det fungerar. Som inte lägger över det mesta på partnern.   Men som någon skrev tidigare: Har ni redan nu kommunikationsproblem och andra svårigheter i relationen, är risken stor att det blir värre med barn, inte bättre. Tänk i stället så här: What you see is what you get. Kan du leva med honom som han är nu? Vad är du beredd att offra? För det är inte säkert att det blir bättre.