Chef och gravid

Låt inte jobbet hindra dig, oavsett vad du landar i i övrigt. Det kommer alltid hända mycket, alltid finnas saker runtikring. Vi har en lagstiftning som ska skydda mot att bli missgynnad pga föräldraledighet.

Är chef och fått barn. Är det en sund arbetsplats så påverkar detta inte dig, om det gör det så råder jag dig till att byta arbetsgivare. 

Hej Signe, tack för ditt svar! Hur gjorde du med föräldraledighet och hur har det funkat? Hur tog medarbetarna detta? 

Var chef när jag blev gravid. Medarbetarna blev glada men kände samtidigt en oro. Den oron väljer de allra flesta medarbetare att inte prata om då det är kutym att säga grattis och vara glad när någon väntar barn. Jobbade in i det sista och började jobba direkt efter förlossningen men enbart 25% och då inte med direkt ansvar utan styrde lite i kulisserna. Det var perfekt för mig. Men då var det mitt tredje barn. Så kunde jag göra i 1 1/2 år. Låt aldrig jobbet hindra ditt familjebildande. Ett år brukar gå snabbt och något de flesta arbetsgivare kan lösa. Vissa av mina vänner som var chefer när de fick barn gick tillbaka heltid efter 6månader. Alla ångrar sig dock sisådär 5-10 år senare. Men funkar ju bra det med. 

En positiv sak till. I Cv kan det se bra ut. Ex, du anställs som chef 2021. Säg att du får barn jan 2023 och är ledig hela året. kommer tillbaka 2024 i januari. I oktober vill du söka nytt jobb. Vips så står det i Cv att du haft din position 2021-nuvarande (2024) Alla förstår så klart att du varit föräldraledig men 10 år in i karriären och tre barn senare så har du många års arbetslivserfarenhet (fast du varit mammaledig) du har stora barn och ingen bryr sig om detaljer om du är bra på det du gör!

 

tack så mycket för ditt svar! jag har varit inne på att eventuellt återgå till arbetet tidigt, men stor del av rädslan sitter i just det du skriver - att jag ska ångra mig sen. För den tiden med barnet kommer ju aldrig tillbaka. Så jag Är så kluven och därav känslan att det kanske inte är rätt nu - kommer jag att känna mig som en usel chef, arbetstagare OCH mamma? 

Alla medarbetarna var glada då det kände till att vi hade kämpat i många år. Tyvärr fick jag komplikationer rätt tidigt. Gick på en kontroll över lunchen, hade möten efteråt men jag kom inte tillbaka förrän 2 år senare. Så chocken var nog mest att jag försvann plötsligt snarare än att jag skulle på föräldraledighet. Jag hanterade det hela att med trygg hand lämna över allt till min chef och de klarade ut den oväntade situationen.

När jag väl kom hem efter 3 månader på sjukhuset så var jag föräldraledig i lite mer än 1,5 år på 100%, ett beslut jag är så nöjd med. Sedan jobbade jag 100% direkt när pappan var hemma 6 månader och nu arbetar jag 90% så att mitt barn slipper långa dagar på förskolan. Det är tajt och helt ärligt har inte mina arbetsuppgifter minskat i korrelation med arbetstiden men det funkar än så länge.

Gör det som känns rätt för dig och inte vad som förväntas av dig. Det är ingen som tackar dig senare för att du stressade igenom en föräldraledighet. Passar det dig bäst att du börjar jobba efter t.ex. 6 månader så gör du det. Var dig själv närmast i valen kring din familjebildning.

Det där är ju såklart varierande både utifrån verksamhet och vad du och din familj mår bäst av. Men andra sidan av myntet är också att det kan vara lättare att hitta vikarie på heltid och lite längre period. 

Jag har nog aldrig (av en ren slump) haft en föräldraledig chef. Däremot andra avdelningar på mitt jobb. Dock chefer som vabbat, tagit längre tjänstledighet odyl, utan minsta problem. 

Det troliga är ju inte heller att du har en mindre ansvarsfull tjänst om några år och då tycker det är lättare?
 

Oj då! Hur tog din chef dels att du var Gravid och skulle vara föräldraledig och sen att du försvann plötsligt? i mitt fall skulle nog min chef ta över personalansvaret för mina medarbetare också. hur var det att komma tillbaka sen, fick du direkt tillbaka ledarskapet eller var det någon form av limbo och Oklarhet vart medarbetarna skulle vända sig etc? 

jag är tyvärr rädd att bli degraderad under föräldraledighet. det Händer som sagt mycket på bolaget och jag är rädd för att inte hänga med I framtidsplanerna och bli utbytt. 

Vill du ha barn och det passar dig så strunt i att tänka in arbetet i den ekvationen. Allt förändras ständigt och vi kan inte styra framtiden. 

Håller med

Resonerar du så, så finns det aldrig en bra tid att skaffa barn. Varför måste du stanna på ett företag där du inte kan vara föräldraledig utan negativa konsekvenser? Du har hela livet framför dig, varför måste du göra karriär samtidigt som du skaffar barn? 

 

Du låter lite maktkåt,  som att din identitet ligger i att vara chef.
 Tagga ner lite, tror du på allvar att medlemmarna i din grupp bryr sig över huvud taget om du blir på smällen och tar mammaledigt? Det gör de inte kan jag säga, karriärskåta mellanchefer växer i princip på träd så det blir lätt att hitta en ersättare.

Så passa på att ta chansen att få vara mamma och ha en familj ett tag, även om du får fler barn och är borta tio år så har du nära 30 år på dig att chefa loss efter det?. 

Jag är absolut inte maktkåt, däremot har jag kämpat mig upp på bolaget under de 8 år jag jobbat där och är väldigt stolt, nöjd och glad över min karriär. Plus att jag älskar jobbet!! 

jag vill ju dock inte att de hittar en ersättare. Jag vill ha mitt jobb kvar. Eller menar du vikarie? 

Jag vet ju inte hur de kommer reagera, men jag är ju orolig och har grund för det. det sitter enbart män i ledningen och jag är en av få kvinnliga chefer på bolaget. man har också hört en och annan onödig kommentar, inte så pass illa att det går att ta på det men tillräckligt för att man höjer ögonbrynet lite. Dock trivs jag annars hur bra som helst. största rädslan är att bli av med jobbet då jag kämpat så för att ta mig dit jag är och verkligen älskar min position på bolaget. Jag vet att man inte får säga upp någon på grund av föräldraledighet men det finns ju tyvärr kryphål man kan ta för att degradera eller bli av med folk

Jag är chef och mamma. Det sköna med att närma sig  40 är att man insett hur oväsentligt jobbet egentligen är. Man är inte ovärderlig, jobbet hittar snabbt en tillfällig ersättare, senare byter man tjänst och börjar om. Tro mig, på dödsbädden är alla möten, utvecklingsarbeten och projekt det sista man kommer tänka på. Den enda viktiga i slutändan är tiden man haft med nära och kära.

Småbarnstiden är så liten del av livet. Den fladdrar liksom bara förbi. Stressa inte bort den för ett företag som aldrig skulle göra liknande uppoffring för dig. Du är som sagt inte ovärderlig- Ingen är det. Och människor, kvinnor som män får barn. Det är inget nytt.  Och det är inte upp till dig att lösa jobbsituationen, det är bolaget. Och det kommer de göra.

Ja vikarie menar jag