Sovtider för vuxna

Här är det tvärtom, jag är morgonmänniska och maken kvällsmänniska, men 22 är inte sent. Jag är ofta uppe till 22 om jag inte är dödstrött. Maken däremot kan sitta uppe till 2-3 på natten, men gör det bara om han är ledig dagen efter. När han jobbar går han upp ca 6.30. Hjälper ungarna på morgonen om de behöver, medan jag sköter eftermiddagssysslorna. Jag har gångavstånd till jobbet och behöver inte gå upp förrän tidigast 7.

På vardagar brukar vi lägga oss ungefär samtidigt, 22-23. På helger varierar det, men vi bor tillräckligt rymligt för att inte störa varandra. Bor ni trångt TS, eller varför accepterar du att han försöker bestämma hur länge du ska sitta uppe och läsa? Sover han där du läser eller? Gäller det bristande samliv får han väl kommunicera det. Om ni har helt olika vanor och sällan lägger er samtidigt förstår jag problemet, men hans sura miner och släckande av lampor är inte rätt sätt att hantera det.

Nu börjar våra barn bli större, men när de var mindre vaknade de ibland runt 5 på morgonen. Sov sällan längre än till 6-7.

Eftersom jag är kvällstrött och morgonpigg, och maken är tvärtom, har vi en överenskommelse. Jag tar de flesta mornar. (När vi är lediga, på vardagar gör vi tvärtom pga hur våra arbetstider ser ut). Maken får sova ut på helgerna så länge vi inte ska göra nåt viktigt på förmiddagarna och så länge han kommer upp före 12. I gengäld får han göra mer med barnen resten av dagen eller på kvällen. Ofta gör vi förstås saker allihop också.

Vill båda sova på morgonen, är det bättre att ta varannan dag. Det egentliga problemet är ju partners som försöker smita undan, som inte tar ansvar, oavsett om det är tidiga mornar eller någon annan tid på dygnet.