Separera eller inte?!

Finns det nån alternativ lösning? Öppen relation? Ta in ett annat par i sovrummet? Vill du vara kvar eller vill du leva livet och ge dig ut? Det är nog upp till dig känns det som?

Ingen här kan säga om du ska lämna eller stanna, men ni måste prata om det. Antingen kommer ni närmare av att ta upp era bekymmer, hitta lösningar som för er samman igen eller så hjälper det er att fatta beslutet att så småningom gå skilda vägar.

Att bara sticka huvudet i sanden löser inget åt något håll.

Det är inget alternativ!
Jag vill stanna kvar för att få bo ihop med våra barn varje dag och tryggheten MEN jag vill även ge mig av o förhoppningsvis hitta kärleken igen som gör en lycklig!

Jag vet!!!!
Min sambo kan inte prata om känslor, han är hellre tyst o tiger och så har det varit i alla år, extremt påfrestande! Jag ska försöka prata om det igen, jag vill ju bo kvar för tryggheten o barnen men samtidigt vill man gå vidare o kanske hitta kärleken igen som gör en glad o lycklig. Svårt efter 13år o 3 barn.

Ni kan väl ändå prata om hur ni vill ha det och om han inte kan prata om känslor så kanske han kan visa istället?

Hur gjorde ni i början när var mer nöjda med varandra?

Jag tycker ärligt talat att människor som bara tänker skiljas det första de gör i det läget med små barn borde skämmas. Ni får ju kämpa. I nöd och lust. Sluta samsov med barnet och börja sova i hop. Vänta in att barnen blir äldre så ni får lite mer tid tillsammans. Gå i familjerådgivning. Osv. 

?dags att gå vidare?, skämmes Och väx upp! 

Du ska alltså slita sönder familjen och låta barnen kastas runt mellan olika hem resten av uppväxten för att du inte är kär längre? Och du tror att du ska hitta någon annan som du ska vadå, vara kär i resten av livet? Nej. Det funkar inte så. Då kommer du få hoppa in och ut ur olika förhållanden för alltid för känslor kommer alltid gå upp och ner. Man gör inte slut med sin livspartner och barns andra förälder för att man saknar pirr i magen (och du verkar inte särskilt taggad på att ändra på det heller), utan man tar det för vad det är - naturligt, och fortsätter sitt liv ihop ändå och väntar ut stormen och gör det man kan för att få tillbaka känslorna, och händer inte det lever man ändå tillsammans som bästa vänner. Det finns få saker som är så vidrigt, naivt och egoistiskt som att slita sönder familjen för att pirret i magen är borta. Och NEJ barn är inte automatiskt ?lyckliga? för att föräldrarna är det och JO det är bättre att för barnen att växa upp i en intakt familj där föräldrarna är vänner och funkar ihop än att slitas upp och bli skilsmässobarn för att mamma eller pappa vill ha lite nytt och mer spännande kött i sängen. Separation ska inte ens överhuvudtaget finnas på kartan eller i tankarna för sånna här saker. Det är ett absolut sista steg som tas till om det finns saker som misshandel eller otrohet inblandat. Du har redan valt att leva ditt liv och bilda familj med den här mannen så stå för det nu och ta ditt ansvar istället för att ge dig ut och leta ny karl för att känna pirr igen. 

Är du säker på att du verkligen tappat bort känslorna och inte bara är uppfylld av barnens närhet? Deras närhet fyller ju samma funktion som en partner gör och det är inte konstigt att du värjer dig för mannens närhet om du är "mätt" av dina barn. 
Det kanske är dags att hitta tillbaka till dig själv som kvinna och partner och faktiskt låta det ta plats och inte bara vara mamma hela dygnet. Försök få lite andrum från barnen och dejta din man, hitta en hobby eller nåt annat som bara är du som vuxen.

Om mannen tycker relationen är något värd så får han iaf bemöda sig med att öppna munnen och prata om hur de har det. Han bär halva ansvaret för deras relation.

Också har kyrkorådet anlänt! 
Asså skit i de som skriver du borde skämmas och att man håller ihop för barnens skull. Nej, många har en fin relation under 20+ år OM den är rätt. Det stämmer inte att man måste hoppa från relation till relation och att känslorna alltid dör efter en tid. Följ ditt hjärta. Jag är själv skilsmässobarn och kan som vuxen se att mina föräldrar inte borde ha levt ihop.