Dikt till en sörjande

Vilka underbara ord att få när det är som allra svårast!
Vilken underbar vän att ha, både då och sedan!

I den bottenlösa sorgen efter ett förlorat barn, är det just människor som du som gör det möjligt att överleva. Själv har jag också några sådana vänner som vågade finnas där för mig när min dotter blivit mördad. Vänner som följde mig genom piskande stormar och det svartaste mörker. Vänner som aldrig gav upp... och som var de första jag kunde skratta med igen...

Tack för att du låter oss ta del av din kärlek och omtanke!

Kram