Panikångest under bilkörning

Du bör egentligen inte köra bil alls innan du har fått din panikångest under kontroll. Tänk på dina barn och andras barn. Tänk om du skadar någon. 

Det är ingen rättighet att köra bil. 

Jag kan få en slags panikkänsla om någon annan kör, vi är på småvägar på landet och jag inte vet vart jag är.

Att jag måste lita på den personen och åka med för lämnar jag denne så vet jag inte vart jag är. 

Är efter en upplevelse som jag skulle säga är ett barndomstrauma men jag var 17år och sååå otäckt var det inte, men jag upplevde det som det.

Där jag bara ville gå hem, men den personen körde i timtal och jag hade ingen aning om vart jag var eller hur jag skulle ta mig hem om personen lämnade mig där. Så jag vågade inte göra denne arg. Barrskog, landsvägar, stannade på nån vägkrog och käkade men så långt mellan ställena. Tomma rastplatser och personen körde planlöst och jag var skraj för denne.

Så den känslan kan jag få tillbaks.

Behöver kanske förtydliga eftersom det verkar oklart för en del som svarade i början av tråden:   Det är alltså bara på motorvägar jag inte klarar av.  
Det går för fort och jag får svindel och har ingenstans att ta vägen, måste bara fortsätta köra, oavsett hur jag mår. 
Annan trafikmiljö går bra,  jag är en bra och ansvarsfull bilförare och har haft körkort i snart 20 år. 
Inga problem att trixa mig fram i storstadsmiljö tex.