Autismutredning 8-åring

Jag arbetar som lärare och på din beskrivning låter det inte omöjligt att ditt barn har en spektradiagnos. Tycker vår specialpedagogiska enhet har bra tankar kring utreda eller inte.

Fråga dig:

- Skulle ditt barn obehindrat utan anpassning/extra info kunna sova över hos en vän vars föräldrar inte kände ert barn så väl?

- Finns det något nytta för hen att ha en diagnos? Ex. på möjliga nyttor kan vara att du tillhör en personkrets och kan få stödinsatser via LSS med struktur då du bor själv. En förklaring g till varför man känner sig annorlunda (vanliga tankar i tonåren när det sociala spelet blir mer komplext och regellekar försvinner).

Jag anser nog att man kan ha nytta av att utreda, blir sällan en stämpel utan mer att det blir mer självklart att bemöta rätt. Jag har haft elever Som jag bedömt ha en diagnos på spektrat och behandlar dem därefter, sen har de fått en diagnos under tiden hos oss på högstadiet. Klart att det gör ingen skillnad hos mig, men kanske hos andra lärare. För de flesta är det bra för självkänslan att veta varför vissa saker är extra svåra. 

En av mina absoluta favvonior som slutade diagnostiserades under tiden hos oss. För mig var det uppenbart men hon var väldigt social. Öppet och glatt kroppsspråk, men det var tydligt att hennes sociala samspel byggde på att hon lärt sig regler för vissa situationer. När inte reglerna räckte till blev det fel eller jobbigt. Saker som en normalstörd snabbt släpper blev ofta stort och jobbigt. Eftersom jag visste om hennes svårigheter var det lät att möta henne, jag kan vara flexibel inte hon. Men det är ju en svårighet och i slutändan jobbigast för henne. Hon faller dock inte inom en stereotyp bild av en autistisk person. Kommer sakna ihjäl mig efter henne. Så mysig och fin tjej. 

Just utbrotten du nämner är för mig lite typiska, särskilt i kombo med att det är okej hemma. Skolan överbelastar sinnena hos personer med spektra diagnoser som ofta störa mer av ljud/ljus/känsel upplevelser än en normalstörd person. Dessutom är skolmiljön oförutsägbar, oftast fylla bägaren snabbare för dessa eleverna och då kan till synes små händelser få allt att brista. Hemma kanske ni mer eller mindre omedvetet byggt in en förutsägelsefull miljö Där han fungerar bra. Ni har helt enkelt gjort precis rätt utan att veta varför ni skulle göra det. Medan skolan kan behöva mer hjälp att veta vad som är rätt. 

Personer med autism är individer de också, och stämmer inte alltid in på en eller flera av de fördomar som florerar om autism. Man kan ha autism och vara social och gilla kroppskontakt, till exempel. Det är intressant att du nämner personlighetsdrag, för det var precis vad läkaren som diagnosticerade min son sade, att autism är ingen sjukdom, det är en personlighetstyp.

 Jag hörde någon jämföra det med ett operativsystem, att en autistisk persons hjärna har ett annat operativsystem än en "vanlig" persons. Det betyder inte att det ena sättet att funka på är bättre, bara att det är annorlunda. Saken är ju den att vi i samhället har vissa sociala regler och koder som ska följas, och en autistisk person kan ha svårt med vissa eller alla dessa. Vårt samhälle och skola är inte anpassat för autistiska personer, och det är det som skapar problem, inte autismen i sig.

Med det sagt, jag har ingen aning om er son kommer att få diagnosen eller ej,. det är helt omöjligt att svara på utifrån en kort text (som inte heller är objektiv), även om man skulle råka vara expert på området.

Det skulle ju kunna vara så att problemet ligger till största delen hos skolan. Tyvärr är inte alla lärare bra på att se och hantera barn som sticker ut på olika sätt, och som jag skrev ovan så är inte skolmiljön alltid så optimal för dessa elever. Det pratas gärna om att skolan ska vara inkluderande, samtidigt så finns det en ganska rigid mall som alla elever ska pressas in i, på bekostnad av de elever som inte passar.