Inlägg från: Anonym (Mamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mamma)

    Intellektuell funktionsnedsättning

    Har en liten flicka på 7 år där vi alltid upplevt att något avviker från standarden, det normala. Tydligast är att hon har stora svårigheter med språket och det sociala samspelet men hon har även allmäna svårigheter att klara sig i vardagen och klarar inte vad andra barn i hennes ålder gör. 

    Nu har vi fått en diagnos för henne, lindrig intellektuell funktionsnedsättning. På sätt och vis känns det lite som en käftsmäll. Hon är min perfekta lilla flicka, som är så duktig, så smart och alltid gör mamma så stolt. 

    Jag funderar kring vad diagnosen innebär, kommer hon att klara sig själv i livet, kommer hon att klara skolan eller måste till slut ge upp och placera henne på särskola. Men mest av allt är jag så rädd att hon kommer vara olycklig, att hon kommer känna sig ensam och utanför i samhället. 

    Utseendemässigt ser hon ut som vilket barn som helst, på något sätt hade det varit enklare om det synts. För nu förväntat sig människor ett barn som alla andra, och man måste gång på gång förklara att det är en fantastisk flicka som bara har en liten diagnos, det är allt. 

    Finns det fler föräldrar där ute med mer erfarenhet kring diagnosen och dess konsekvenser? 

  • Svar på tråden Intellektuell funktionsnedsättning
  • Anonym (Mamma)

    Inga rekommendationer om att börja särskola har ännu getts. Hon är suveränt duktig på läsning och matematik så tror inte att ettan ska bli svårt ur det perspektivet. Dessutom hade jag aldrig gått med på att sänka kraven så mycket innan man testar den vanliga skolan med. Det finns ju ett enormt spann inom den vanliga skolan med. 

    Hon går i en bra skola, ska få en mycket erfaren lärare och har väldigt toleranta klasskamrater. Vi känner oss väldigt tursamma över det. 

  • Anonym (Mamma)
    Anonym (Mamma2) skrev 2022-06-29 09:03:04 följande:

    Alltså självklart så väcks det massa funderingar om framtiden när man inser att barnet har IF. Och om skolan inte är ett problem ännu, så går det alldeles utmärkt att läsa enligt den vanliga läroplanen.

    Jag tänker att FUB är en väldigt bra resurs. De har tema-kvällar, information i såväl som tidning som på annat sätt och jag blir alltid lite glad när deras tidning kommer hem, utifrån att den förklarar saker för såväl oss föräldrar som för personer som har svårt att tolka information.

    Det är inte så att man per automatik får ett dåligt liv för att man har en funktionsnedsättning, men det gäller ju att få rätt sorts stöd. Och att faktiskt som förälder veta att vissa saker inte kommer vara självklara och lätta, utan kräva mer tid.

    Jag tänker att det inte är att ge upp att ge sitt barn den undervisning som barnet behöver. Och att det kan vara rimligt med särskola på mellanstadiet eller högstadiet, men att det ju också förekommer att dessa barn inte går särskola, utan i vanlig klass. 

    Mitt barn har en måttlig nedsättning så för oss är det klockrent att hon ska och behöver särskola, för er är det troligen mer en fråga om att se vad som fungerar och inte. Man kan också läsa integrerat vilket innebär att man läser efter särskolans läroplan i vanlig klass. Men naturligtvis behöver man inte bestämma sig om detta redan första året.... Man har ju tid på sig.


    Tack för dina råd, det är saker som jag inte ens visste om existerade ännu. Ska absolut kolla in vad FUB är. En remiss har skickats till rehabiliteringen med, det lät lovande att få höra om alla deras resurser och möjligheter att stötta oss föräldrar. Man vill såklart bara det bästa för sitt barn och är ännu lite i chock tror jag. 
Svar på tråden Intellektuell funktionsnedsättning