Anonym (mamma)

Sun 3 Jul 2022 16:46

70 svar

Bråkig 2,5-åring

Jag vet inte vad jag ska göra. Hur ska jag hantera honom? Han är emellanåt väldigt söt och gosig, men oftast helt galen.
Jag är själv en väldigt lugn person så jag känner inte igen mig i beteendet och har svårt att veta hur jag ska tackla problemet.

Han kastar allt. Nu når han ju även upp på bord och bänkar så INGENTING går att ha framme, men allt går ju inte att ställa på 2m höjd heller. Han kan rusa förbi och slita med sig allt han kommer åt och bara kasta allt vad han har. Blomkrukor, mobiler, datorer, glas, papper, maten vi håller på att tillaga... ALLT åker i golvet. Han kastar även sina leksaker.

Han sparkas, slåss och puttas. Lillasyster som är 1 år kommer ofta i vägen och jag får så dåligt samvete över att jag inte klarar av att skydda henne varje sekund.

Jag har pratat med honom så mycket. Försökt med olika infallsvinklar. Jag har försökt plocka bort saker och ge konsekvenser men inget händer. Han skrattar bara åt mig när jag är allvarlig. Vad fungerar? Vi kan inte ha det så här längre.

Anonym (Också mamma)

Tue 5 Jul 2022 13:27

#21

Anonym (mamma) skrev 2022-07-05 13:25:47 följande:

1-åringen är inne i en period där hon kaosar totalt från 18-22/23. Somnar någon kvart, vaknar och är på dåligt humör. Behöver lägga väldigt mycket tid och fokus på hennes nattning/ha henne nära. 2,5-åringen är lätt att lägga och sover sedan hela natten, tack och lov.

Men då är ni väl ändå två hemma?

Anonym (mamma) Trådstartaren

Tue 5 Jul 2022 13:35

#22

Anonym (Också mamma) skrev 2022-07-05 13:27:23 följande:

Men då är ni väl ändå två hemma?

Ja? Frågan var ju: "Sen undrar jag hur i hela friden du bara har nån timme kvar av kvällen innan du själv ska sova?!" Spelar ju ingen roll att sambon oftast är hemma då också.

Anonym (mamma) Trådstartaren

Tue 5 Jul 2022 13:37

#23

Tow2Mater skrev 2022-07-05 12:50:20 följande:

Ni får väl ta varsitt barn och bo särbos ett par år då.

På vilket sätt tycker du det låter som en bra idé att separera syskon från varandra samt från den ena föräldern? Och på vilket sätt känns det enklare att bo "ensamstående" med 2,5-åringen till skillnad från att vara två föräldrar som hanterar problemet?

Anonym (Hatthylla)

Tue 5 Jul 2022 13:38

#24

Anonym (mamma) skrev 2022-07-05 13:25:47 följande:

1-åringen är inne i en period där hon kaosar totalt från 18-22/23. Somnar någon kvart, vaknar och är på dåligt humör. Behöver lägga väldigt mycket tid och fokus på hennes nattning/ha henne nära. 2,5-åringen är lätt att lägga och sover sedan hela natten, tack och lov.

Min yngsta är hnb:are så usel sömn och kaos vet jag vad det innebär. Fortfarande vid 4 somnar han bara på kudde bredvid mig i soffan. Aldrig utan napp- även om jag vet att det är fel och ska sluta snart!-, och det kräver några timmar ifred på soffan innan han går flytta till säng. Väl ombonad. Det har alltid gällt. Invirad eller omgiven av kuddar.
Redan vid 18 behöver ingen 1-åring lägga sig. Ha henne uppe längre. Varva ner i god tid. Se upp med vad hon äter. Köpesgröt gav tex extrem magknip här. Kolla över allt vad gäller pyjamas, ljus, ljud, napp, kort sagt allt som kan inverka. Även blöjsort. Och som ovan sa- är inte pappan hemma då och kan ta över eller hjälpa till med annat?

Anonym (Också mamma)

Tue 5 Jul 2022 13:40

#25

Anonym (mamma) skrev 2022-07-05 13:35:46 följande:

Ja? Frågan var ju: "Sen undrar jag hur i hela friden du bara har nån timme kvar av kvällen innan du själv ska sova?!" Spelar ju ingen roll att sambon oftast är hemma då också.

Tja, om pappan lägger ettåringen så kan du plocka undan snabbt? Då lär du har mer än någon timme kvar. Hemmet behöver inte se ut som en inredningskatalog.

Anonym (mamma) Trådstartaren

Tue 5 Jul 2022 13:52

#26

Anonym (Hatthylla) skrev 2022-07-05 13:38:56 följande:

Min yngsta är hnb:are så usel sömn och kaos vet jag vad det innebär. Fortfarande vid 4 somnar han bara på kudde bredvid mig i soffan. Aldrig utan napp- även om jag vet att det är fel och ska sluta snart!-, och det kräver några timmar ifred på soffan innan han går flytta till säng. Väl ombonad. Det har alltid gällt. Invirad eller omgiven av kuddar.
Redan vid 18 behöver ingen 1-åring lägga sig. Ha henne uppe längre. Varva ner i god tid. Se upp med vad hon äter. Köpesgröt gav tex extrem magknip här. Kolla över allt vad gäller pyjamas, ljus, ljud, napp, kort sagt allt som kan inverka. Även blöjsort. Och som ovan sa- är inte pappan hemma då och kan ta över eller hjälpa till med annat?

Dom ska sova ungefär 12 timmar så det beror ju på vilken tid dom vaknar på morgonen, men nej, jag lägger henne sällan vid 18 om hon inte är väldigt trött då. Utan det är då hon börjar bli strulig. Hon är otroligt mammig, gnäller och klänger på mig, är inte nöjd med något, dålig på att äta förutom amma osv. Nattningsförsöken tajmas in beroende på hur hon har sovit på dagen, dagsform osv.
Klart han kan göra saker, han fixar ofta middagen. Men han hinner inte med allt och vi har inte samma prioriteringar. Och han kan inte duscha åt mig ;)

Anonym (Också mamma) skrev 2022-07-05 13:40:04 följande:

Tja, om pappan lägger ettåringen så kan du plocka undan snabbt? Då lär du har mer än någon timme kvar. Hemmet behöver inte se ut som en inredningskatalog.

Det går inte, hon är otroligt mammig och vill amma mycket på kvällen. Hon skulle bara skrika så hon tappar andan om någon annan än jag tar henne då just nu.
Självklart inte! Men med två ungar som röjer hela dagarna och jättesvårt att göra saker på dagen så finns det en hel del man vill hinna med på kvällen. Allt handlar inte om städning och jag kan lova att det inte ser ut som en inredningskatalog här hemma. Tvärt om.

Anonym (mamma) Trådstartaren

Tue 5 Jul 2022 13:57

#27

Jag hade hoppats att jag skulle få tips på hur jag ska hantera honom, inte hur jag ska rensa ut allt ur mitt hem, bara laga mat som inte behöver någon förberedelse förutom rakt ner i stekpannan och helt enkelt ge upp att kunna göra någonting på dagarna. Det känns inte som rätt väg att gå att helt enkelt acceptera att han skadar oss andra, att han inte lyssnar på att han inte får kasta saker, slåss osv. Vi kan ju inte åka någonstans. han kanske beter sig så mot de andra på förskolan om jag inte lyckas markera att det faktiskt inte är okej. Jag vill ju uppfostra en bra människa, inte anpassa hans miljö så han kan fortsätta härja som han vill..
Det enda vi gör just nu är att skälla och förklara, skälla och förklara och bli bemötta med skratt och ännu intensivare bus/bråk.

Anonym (min)

Tue 5 Jul 2022 14:02

#28

Anonym (mamma) skrev 2022-07-05 13:57:39 följande:

Jag hade hoppats att jag skulle få tips på hur jag ska hantera honom, inte hur jag ska rensa ut allt ur mitt hem, bara laga mat som inte behöver någon förberedelse förutom rakt ner i stekpannan och helt enkelt ge upp att kunna göra någonting på dagarna. Det känns inte som rätt väg att gå att helt enkelt acceptera att han skadar oss andra, att han inte lyssnar på att han inte får kasta saker, slåss osv. Vi kan ju inte åka någonstans. han kanske beter sig så mot de andra på förskolan om jag inte lyckas markera att det faktiskt inte är okej. Jag vill ju uppfostra en bra människa, inte anpassa hans miljö så han kan fortsätta härja som han vill..
Det enda vi gör just nu är att skälla och förklara, skälla och förklara och bli bemötta med skratt och ännu intensivare bus/bråk.

Fast det ÄR ju det sättet man hanterar små barn Man anpassar omgivningen så att de kan hållas utan att skada eller skadas alltför mycket tills de utvecklar eget konsekvenstänk och förhoppningsvis lugnar sig lite. Han är för liten för att förstå sån subtil fostran ännu. De barn som är lugna och inte håller på och röjer, är såna som personer, inte för att de förstår de vuxnas krav redan.

Och att laga enkel mat, rensa bland dina måsten, barnsäkra in absurdum etc. är ett sätt för DIG att orka under tiden han växer på sig och utvecklas.

Anonym (Också mamma)

Tue 5 Jul 2022 14:04

#29

Anonym (mamma) skrev 2022-07-05 13:52:17 följande:

Dom ska sova ungefär 12 timmar så det beror ju på vilken tid dom vaknar på morgonen, men nej, jag lägger henne sällan vid 18 om hon inte är väldigt trött då. Utan det är då hon börjar bli strulig. Hon är otroligt mammig, gnäller och klänger på mig, är inte nöjd med något, dålig på att äta förutom amma osv. Nattningsförsöken tajmas in beroende på hur hon har sovit på dagen, dagsform osv.
Klart han kan göra saker, han fixar ofta middagen. Men han hinner inte med allt och vi har inte samma prioriteringar. Och han kan inte duscha åt mig ;)

Anonym (Också mamma) skrev 2022-07-05 13:40:04 följande:

Tja, om pappan lägger ettåringen så kan du plocka undan snabbt? Då lär du har mer än någon timme kvar. Hemmet behöver inte se ut som en inredningskatalog.

Det går inte, hon är otroligt mammig och vill amma mycket på kvällen. Hon skulle bara skrika så hon tappar andan om någon annan än jag tar henne då just nu.
Självklart inte! Men med två ungar som röjer hela dagarna och jättesvårt att göra saker på dagen så finns det en hel del man vill hinna med på kvällen. Allt handlar inte om städning och jag kan lova att det inte ser ut som en inredningskatalog här hemma. Tvärt om.

Okej, det är väldigt uppenbart att du försvårar något enormt för dig själv! Nej, barn SKA inte sova ett visst antal timmar. Det är ett riktmärke. Vissa barn sover mer, andra mindre. Sluta upp att försöka natta ett barn som inte är trött.

Du har högre krav än din man. Sänk dina krav och ändra dina prioriteringar!

Eftersom situationen är som den är, kanske det är ett alternativ att fasa ut amningen. Då kan pappa ta över mer och mer. Eller så ser ni till att vänja barnet vid pappan. Eller så får pappan ta över föräldraledigheten. När ska han göra det förresten?

Anonym (Också mamma)

Tue 5 Jul 2022 14:05

#30

Anonym (mamma) skrev 2022-07-05 13:57:39 följande:

Jag hade hoppats att jag skulle få tips på hur jag ska hantera honom, inte hur jag ska rensa ut allt ur mitt hem, bara laga mat som inte behöver någon förberedelse förutom rakt ner i stekpannan och helt enkelt ge upp att kunna göra någonting på dagarna. Det känns inte som rätt väg att gå att helt enkelt acceptera att han skadar oss andra, att han inte lyssnar på att han inte får kasta saker, slåss osv. Vi kan ju inte åka någonstans. han kanske beter sig så mot de andra på förskolan om jag inte lyckas markera att det faktiskt inte är okej. Jag vill ju uppfostra en bra människa, inte anpassa hans miljö så han kan fortsätta härja som han vill..
Det enda vi gör just nu är att skälla och förklara, skälla och förklara och bli bemötta med skratt och ännu intensivare bus/bråk.

Du söker lösningar som inte finns. Det går inte att uppfostra ett så litet barn på annat sätt än att förmana, förmana, markera och se till att det inte finns saker som kan skadas/skada framme. För mitt första barn innebar det att vi inte plockade undan en pinal. För mitt andra, att saker och ting ligger på de högsta hyllorna i skåpen, dit han inte når om han står på en stol.

Bråkig 2,5-åring

INNEHÅLL