Bråkig 2,5-åring

Ja, det KAN vara det men som jag skrev, ingen garanti!

När barnet är på förskola får mammans andningspaus så det är bra oavsett om pojken blir lugnare eller inte. Men jag tror barnet måste vara 3 år om en förälder är hemma så det är 6 månader kvar. 

Många har skrivit väldigt bra saker här. Jag tänker på framför allt det där med direkta konsekvenser. Vi var så utleda på att vår son i den åldern kastade allt på golvet och bara tokskrattade åt det.

En dag hade vår son fått tag i en burk pärlor och satt och pillade med det. Egentligen var han för liten för det. Han strödde dem mellan fingrarna och jag satt bredvid och övervakade minutiöst. Jag vet inte hur många gånger jag tog hans hand när han skulle släppa på golvet. Till slut släppte han en näve på golvet på golvet och jag ställde undan pärlorna.

Varje dag tjatade han om att jag skulle ta fram de där pärlorna. De var fina, söta, vackra, ja, alla positiva ord han kunde komma på. Jag satt med honom igen med pärlorna. Han ville släppa dem på golvet igen. Jag tog hans hand och sade att då tar vi undan burken. Han slutade. Vi satt en stund till. Så tog han plötsligt hela burken med pärlor och vände den upp och ner och vräkte ut 10.000 pärlor på golvet och skrattade som en galning åt det hela. Jag hämtade dammsugaren och dammsög upp alla pärlor medan han vrålskrek bredvid.

Det är hans tidigaste minne. Han är 8 år och minns det fortfarande. Under lång tid så drog jag fram dammsugaren jämt när han slängde saker på golvet som han inte fick. Han var för liten för att förstå att de inte skulle få plats i dammsugarröret och plockade snabbt upp sådant som han hade kastat. Han slutade faktiskt ganska snart därefter att riva ner saker på golvet. Kanske var det inte det mest pedagogiska man kan göra i en sådan situation men det hjälpte.

Det var inte ofta efter det som vi verkligen behövde plocka undan något. Någon enstaka gång har det varit leksaker som han har hållit på att förstöra som min man har ställt upp högst upp på kylskåpet och ovanpå köksskåpen efter ett par tillsägelser. För ett halvår sedan hittade jag en radiostyrd bil ovanför frysen. Ingen av oss har något minne av hur den hade hamnat där, men vår son blev glad åt den, eftersom han inte ens mindes att han hade haft den när han var liten.

Gå en föräldrakurs via din kommun. Att skälla på en 2,5 år är helt meningslöst och fel. 

Haha, alla jävla föräldrar härinne som har perfekta lugna barn. "involvera honom i matlagningen" och "ge honom lite papper och kritor som han kan pyssla med under tiden".. Mitt barn hade ritat sönder hela lägenheten och förmodligen startat en eldsvåda om han skulle "hjälpa" mig med matlagningen. 

Min son är exakt som din. Ingen i min omgivning fattar hur de är för deras barn har inte ens en procent av den energi som han har. Alla dessa jävla proffstyckare och rådgivare har snabbt tagit tillbaka sina åsikter när de har hängt med oss en dag. Vår son hade en period när han jagade bilar. Vi övervägde nästan en sele där ett tag. 

Du fick ett bra tips vad gäller förberedd mat så du slipper ägna tid åt det. Det rekommenderar jag verkligen! Gör storkok så har du ett problem mindre. Det frigjorde mycket tid för mig. 

Det andra är att han spontant låter lätt understimulerad. När min son är sådär vidrig är drt för att han inte har fått använda hjärnan. Barn med den här energinivån är som brukshundar - de behöver mental och fysisk stimulans varje dag. 

Jag skulle råda dig att överväga att skola in honom. Jag själv hade planer på att ha honom hemma länge tills jag insåg att drt inte var tillräckligt utmanande för honom. Han älskar förskolan numera. Där får han interagera med andra, pyssla med leksaker som inte finns hemma, klättra/springa/hoppa på lekplatsen och utomhus tillsammans med andra barn = trött och nöjd när han kommer hem. 

Ett annat bra tips jag såg att du hade fått var från mamman med sonen som hade ADHD. Våga utmana honom med saker som man tror är för äldre barn. Slangar, rör, skruva, pyssla låter som att det kan vara något för honom kanske? Hinderban/Leos lekland med lite svårare rutschkanor osv. Vår son hänger gärna med 4-åringarna på förskolan då han väldigt motorisk tidig. Förskollärarna försökte hindra honom att delta i vissa aktiviteter först men insåg att han hade koll på läget.

Vad gäller att kasta saker.... Är där också. Tror du bara behöver fortsätta vara konsekvent. Kastas något så försvinner det. Slåss han så spänner jag ögonen i honom och går. Typ.. Det är en fas. Härda ut, det går över. 

Jag tycker inte du verkar oemottaglig för råd - jag treor däremot att du får en jävla massa svar från föräldrar härinne som tror att dom fattar men dom har ingen jävla aning.

Härda ut, vi är fler som har högenergibarn - jag fattar precis vad du menar. 

Inga förslag till lösningar verkar ju duga och på det sättet blir ju iallafall inte ettåringen misshandlad.

Det här var nog det mest korkade jag läst på länge och jag hoppas verkligen du inte är seriös. Självklart är det totalt hjärndött att separera syskon. Det handlar om ett barn som har en utåtagerande period vilket inte är ovanligt. Föräldrarna får självfallet göra allt dom kan för att skydda det mindre barnet men det här kommer vara under en kortare period. Alltså herregud. Jag förstår faktiskt inte hur man ens kan komma på den här tanken.

Jag såg ett klipp på Instagram och tänkte på dig ts. Det här kanske kan vara något att testa? 

https://www.facebook.com/reel/1056059878651934?fs=e&s=cl

Du vill ha en lösning som inte finns. Och jag veeeet att det är vansinnigt jobbigt men det hjälper inte. Det finns inget du kan göra för att lugna ner honom just nu. Men det är en fas och det kommer att gå över. 

Du skriver att han kastar tågbanan på fönstret. Då försvinner tågbanan direkt. Jag hade övervägt att ta bort hårda leksaker helt. Och absolut ha mindre grejer på totalen. Han måste inte ha alla sorters leksaker. Ta bort minst hälften så blir det mindre att hålla reda oå. 

Tycker faktist socanmälan är på sin plats om de inte får bukt på problemen snart. Fattar inte att barnmisshandel tolereras i den här omfattningen medan det skriks ?skilj dig? om en förälder tar ett barn lite hårt i armen.

Att små syskon i den åldern slåss där är INTE misshandel!

Att föräldrar tillåter syskon göra illa varann anser jag vara misshandel. Lustigt det verkar klassas som mindre allvarligt av en del.

Lustigt att du verkar ha missat ts inlägg där hon berättar att de inte alls "tillåter" att sonen slår sin syster. Men för skojs skull kan du ju fråga någon polis (11414) om det räknas som misshandel, så får vi alla svart på vitt.

Hindrar man de inte, eller inte klara av att hindra dem, blir ju barnet misshandlat. Där borde ju soc komma in i bilden.

Som sagt, ta det med polisen. Eller soc! Du verkar ju väldigt förtjust i dem. Antar att du inte har minst två barn själv.

har ni provat typ skamvrå/sitta på nedersta trappsteget?

kolla in Supernanny, med Jo Frost finns på youtube. 

Sådant får man inte nämna på FL utan att bli påhoppad av hela forumet. Här är ordet uppfostran ett skällsord som likställs med misshandel. Barn ska få härja fritt och slå vem de vill här.

Skamvrå till en 2,5-åring? Vad menar du att det skulle hjälpa?

Du kan vara lugn. Självklart tillåter vi det inte. Vi har pratat mycket med bvc om problemet. Det är tydligen för övrigt ett rätt vanligt problem när små barn får syskon. Dom är inte oroliga över hur vi hanterar det och skulle det vara några problem hade dom garanterat kontaktat soc.

Sedan är det så klart skitjobbigt att han slåss, puttas osv men det handlar inte om misshandel. Det är ju dock ett problem som vi hela tiden jobbar aktivt med och jag sitter ju även här och försöker få ny input och förslag på lösningar.

Men du kan ju gärna berätta för mig hur man hindrar ett barn från att, från ingen stans, putta ett annat när dom tex sitter och leker. Det går snabbt och spelar ingen roll om man själv sitter bredvid.

Intressant