• Odd Even

    Vad kan vi göra för att hjälpa ensamma män?

    Det finns många ensamma män i vårt samhälle som aldrig fått till det med någon kvinna eller bara fått det någon enstaka gång. Dessa kallas ibland incelsoch det finns flera trådar om sådana här på FL, t.ex. tråden Förstår tjejer hur svårt det är för killar att hitta partner?

    Att dessa män är djupt olyckliga är självklart. Det är naturligtvis förödande för självkänslan att försöka och försöka och ändå få nobben varenda gång, och den minskade självkänslan påverkar beteendet så att dessa män får det ännu svårare att attrahera kvinnor, och så hamnar de i en ond spiral nedåt.
    För en del incels har dessa upprepade misslyckanden och deras otillfredsställda längtan lett till kvinnohat och konspirationsteorier och till och med högerextremism, som de hetsar varandra till i communities på nätet. Detta är en synnerligen olycklig utveckling som kan bli samhällsfarlig. Vi måste göra vad vi kan för att stoppa denna utveckling, men vad kan vi göra?

    Givetvis finns det också ensamma kvinnor som har svårt att hitta en partner, men vad än många här på FL än säger så finns det betydligt fler ensamma män än ensamma kvinnor, åtminstone så länge vi pratar om yngre och medelålders personer. När man kommer upp i övre medelåldern och närmar sig pensionen så finns det dock fler ensamma kvinnor än ensamma män.


    En huvudorsak till detta är att det helt enkelt finns helt enkelt fler män än kvinnor upp till övre medelåldern. Det föds fler pojkar än flickor, och det är fler män än kvinnor som invandrar till Sverige. Först i pensionsåldern blir kvinnorna fler än männen, pga. männens högre dödlighet. Det är dock knappast ett alternativ för yngre och medelålders män att skaffa sig partners som är betydligt äldre än dem själva, upp mot pensionsåldern. Om inte annat är de flesta äldre kvinnor inte är intresserade av att ha ihop det med betydligt yngre män, även om de är ensamma.


    Därtill kommer att män och kvinnor oftast är ensamma på olika sätt. Oftast träffar ensamma kvinnor män, har sex med dem och dejtar dem en tid ibland, men misslyckas att få till varaktiga relationer med män som motsvarar deras önskemål. De ensamma män vi pratar om här, däremot, har ofta svårt att överhuvudtaget träffa kvinnor, komma nära dem och ha sex med dem, och längre relationer är det överhuvudtaget inte tal om. Det är därför som en del ensamma män här på FL tycker att de ensamma kvinnornas problem är ett "lyxproblem" och att ensamma kvinnor borde sänka kraven på manliga partners.


    Men det blir ju naturligtvis så att eftersom ensamma kvinnor har flera ensamma män att välja på än omvänt, så kan kvinnorna vara mer kräsna. Och dessutom väljer kvinnor troligen oftare än män att hellre vara ensamma än ha en partner som inte motsvarar deras önskemål, villket leder till att det blir ännu fler ensamma män.


    Det tjänar ingenting till att vara arg eller förbittrad på kvinnorna för det, det löser absolut inga problem, och kvinnorna har naturligtvis rätt att välja eller låta bli att välja vilka män de vill av dem som finns tillgängliga.


    Dock håller jag med om att de ensamma männens problem faktiskt är större än de ensamma kvinnornas, som det beskrivits här.


    De många ensamma männen är ett samhällsproblem som i värsta fall kan få allvarliga konsekvenser, som våld mot kvinnor och högerextremistisk terrorism. (Det skulle inte förvåna mig om många av dem som stormade den amerikanska kongressen den 6 januari 2021 är incels.). Vi måste alltså försöka göra något åt detta, men vad?


    Hur kan vi hjälpa dessa män att hitta en partner?


    Mänga här på FL, särskilt kvinnor, råder männen att "jobba på sig själva": de ska sköta sin hygien och sitt utseende, träna sina kroppar, hålla rent och snyggt hemma, vara någorlunda ambitiösa och försöka skaffa sig bra jobb, och lära sig att kommunicera med kvinnor på ett bra sätt, m.m.


    Säkert kan det hjälpa i många fall, men det finns också många ensamma män som anser sig ha gjort detta efter bästa förmåga, och ändå aldrig får tag på en partner. Förmodligen är det deras dåliga självförtroende som lyser igenom när de ska försöka ta kontakt med kvinnor, och dåligt självförtroende är sällan attraktivt för kvinnor. Och att stärka självförtroendet när man hela tiden får nobben är inte lätt, utan det blir snarare sämre. Det är också svårt för dem att dölja hur desperata de är, och det är heller sällan attraktivt för kvinnor.


    Så visst, männen kan jobba på sig själva, men vad gör vi när det inte hjälper? Jag tror att vi inte kan komma ifrån att kvinnor måste ändra sitt beteende och sin attityd mot dessa män, och helt enkelt börja dejta ensamma män. Åtminstone måste tillräckligt många kvinnor göra det.


    Men hur ska vi åstadkomma det? Kvinnorna måste självfallet ha rätt att välja och inte välja vilka män de vill. Vi kan förvisso inte tvinga kvinnor att dejta män de inte finner attraktiva och ha sex med dem, och statliga bordeller och liknande är en urusel idé. Statliga kampanjer där kvinnor uppmamanas att dejta ensamma män skulle säkert floppa rejält. Nej, vi måste få kvinnor att själva vilja dejta ensamma män. Men hur ska det gå till?


    Jag har en idé...


    Vi lever inte i ett vacuum. Visst betyder generna mycket, men inte allt. Miljön, våra erfarenheter och de kulturella yttringar vi hela tiden översköljs av påverkar oss och våra värderingar och attityder en hel del. Vi påverkas av böcker, filmer, musik m.m. Våra preferenser när det gäller relationer, partnerval, sex, dejting m.m. påverkas också av sånt. Det finns gott om exempel på det: Vi har ju under decennier sett en ökad tolerans mot homosexualitet och transpersoner, och säkert är det fler idag som prövar homosexuella handlingar än förr. Jag tror det kan beläggas att Femtio nyanser-böckerna och filmerna har lett till att fler prövat att experimentera med BDSM. MILF-trenden inom porren har utan tvivel bidragit till att unga män raggar på äldre kvinnor på krogen betydligt oftare än förr - här på FL finns vittnesmål om denna förändring. Och vad gäller porren har den också med säkerhet orsakat en ökad förkärlek för analsex och ansiktssprut bland mest unga män, något som många tycker är problematiskt.


    Så våra preferenser och attityder påverkas alltså av det omgivande samhället och de kulturella yttringar som finns där.


    Tänk er nu att det börjar komma romaner, filmer och musik som handlar om kvinnor som träffar ensamma män, typ incels, och inleder relationer med dem, relationer som blir lyckliga för dem båda. Det kan t.ex. handla om att kvinnan ser igenom mannens osäkerhet och ser hans goda sidor, och ger honom kärlek och får kärlek tillbaka, vilket gör dem båda lyckliga. Många kvinnor har ju en omhändertagande attityd även inom kärlekslivet, och vill hjälpa mannen att komma till rätta med hans inre demoner (så är det ju t.ex. i Femtio nyanser), och det förekommer ju tyvärr att kvinnor tar kontakt med grova brottslingar i hopp om att "omvända" dem med sin kärlek. Vore det då inte bättre att en kvinna försöker hjälpa en snäll och ofarlig incel på detta sätt istället för en farlig brottsling?


    Skulle inte böcker, filmer, musik m.m. på det temat kunna påverka åtminstone en del kvinnor att dejta ensamma män och inleda relationer med dem? Sådana verkliga relationer tillsammans med fiktiva beskrivningar i böcker, filmer, m.m. skulle kunna ta ur många kvinnor villfarelsen, som tyvärr finns även bland en del kvinnor här på FL, att det måste vara något fel på dessa ensamma män, eftersom de inte får till det med kvinnor. Om en man är oskuld vid 30 års ålder måste det vara något fel på honom, har det sagts här på FL. Men det behöver det inte alls vara, och det bör vara budskapet i dessa böcker, filmer m.m.


    Likaså kan ett budskap i dessa fiktiva skildringar vara att en man inte måste vara dålig i sängen bara för att han saknar sexuell erfarenhet med kvinnor. Att det inte behöver vara så vet jag av egen erfarenhet. Jag var nämligen oskuld tills jag var 35, då jag slutligen fick en relation med en kvinna. I det visserligen fåtal relationer jag haft sedan dess har det förvisso funnits problem, till stor del beroende på mina egna hangups och attityder (jag vill inte gå in på dem för det är rätt plågsamt att tänka på), men en sak som aldrig har varit något problem för mig är att tillfredsställa min kvinna sexuellt. Det kunde jag redan från första början. Det var inte svårt alls. Hur kunde det komma sig? Jo, jag hade under hela mitt vuxna liv läst mycket om sex och fått en hel del kunskap om hur kvinnokroppen fungerar, och jag kunde naturligtvis också komminicera med min kvinna och höra vad hon gillade. Därtill kommer att jag tänder väldigt mycket på kvinnans njutning och med liv och lust går in för att ge henne det. Att koncentrera mig på hennes njutning är inte en uppoffring för mig, tvärtom!


    Jag påstår att vilken man som helst, som tycker om att ge kvinnan njutning, vet någorlunda mycket om kvinnokroppen och sex, kan kommunicera med sin kvinna, och kvinnan inte har alltför stora hangups när det gäller sex, lätt kan tillfredsställa sin kvinna sexuellt, även utan föregående praktisk erfarenhet.


    Detta budskap kan gärna framträda i de fiktiva skildringar som vi här tänker oss.


    Det finns dock smolk i glädjebägaren: Om kvinnan är missnöjd med mannen av andra skäl än sexuella, då tar det missnöjet över och hjälper det inte hur bra älskare han än är, det går åt skogen ändå. Det har jag också fått erfara.


    Alltså, om det kommer en massa fiktiva skildringar av sådana relationer mellan kvinnor och ensamma män, så skulle de kunna leda till fler verkliga sådana relationer. Sådana relationer misslyckas förstås ibland, som alla typer av relationer, men positiva sådana relationer skulle tillsammans med de fiktiva skildringarna kunna leda till en positiv återkoppling där fler och fler sådana relationer etableras, och då skulle antalet ensamma män minska, och därmed skulle den samhällsfara dessa i förlängningen skulle kunna utgöra kunna avvärjas.


    Vad tror ni? Skulle vi kunna få ett sådant scenario?


    Ett problem är förstås: Vilka ska skriva dessa böcker, producera dessa filmer, komponera denna musik, etc? Kommer det att slå om det blir verklighet eller kommer det bara att floppa och glömmas bort? I vårt kapitalistiska samhälle produderas ju ingenting om man inte tror att det ska gå med vinst...

  • Svar på tråden Vad kan vi göra för att hjälpa ensamma män?
  • Anonym (man)
    Anonym (Sanna) skrev 2022-09-05 17:32:43 följande:
    Alla är beroende av staten. Ta bara sjukvård, skola...
    Sant, men staten är beroende av hur folk röstar och om alla som är beroende av staten röstar för en politik som går ut på att hacka sönder allt statligt och kommunalt så är det inte mycket staten kan göra åt det.
  • Anonym (Sola i Karlstad)

    :) jag jobbar 100%, har barn 75%, försöker på den minimala tid jag har utöver det vårda mina relationer till vänner och familj. ofta har jag knappt en timme kvar på dagen att landa i soffan och pusta ut.

    jag och många kvinnor med mig har Inte tid att östers upp vuxna män. Ingen har styrt upp mig så varför ska jag styra upp dem?

    samhällets ansvar ligger inte på kvinnans axlar. Vi har nog med ansvar ändå. 


    Mitt förslag är att män börjar värna om sina relationer i största allmänhet. Göra saker för andra utan krav på motprestation, engagera sig i andra och räcka ut en hand. Då menar jag en fysisk kontakt och inte digital.

    Problemet är att allt för många män är riktiga Egon som knappast lyfter ett finner för någon annan och blir förvånade när de får samma behandling tillbaka.

  • Spigger86
    Anonym (Sola i Karlstad) skrev 2022-09-07 13:05:19 följande:

    :) jag jobbar 100%, har barn 75%, försöker på den minimala tid jag har utöver det vårda mina relationer till vänner och familj. ofta har jag knappt en timme kvar på dagen att landa i soffan och pusta ut.

    jag och många kvinnor med mig har Inte tid att östers upp vuxna män. Ingen har styrt upp mig så varför ska jag styra upp dem?

    samhällets ansvar ligger inte på kvinnans axlar. Vi har nog med ansvar ändå. 


    Mitt förslag är att män börjar värna om sina relationer i största allmänhet. Göra saker för andra utan krav på motprestation, engagera sig i andra och räcka ut en hand. Då menar jag en fysisk kontakt och inte digital.

    Problemet är att allt för många män är riktiga Egon som knappast lyfter ett finner för någon annan och blir förvånade när de får samma behandling tillbaka.


    Det gäller att göra saker för personer som inte utnyttjar ens godhet och snällhet så fall. Har själv blivit utnyttjad, , så det gör att man blir lite mer försiktig vem man sträcker ut en hand till. Min erfarenhet är att även kvinnor generellt är väldigt ego idag. Vi är nog lika goda kålsupare på den punkten.
  • Anonym (man)
    Anonym (Sola i Karlstad) skrev 2022-09-07 13:05:19 följande:

     


    Problemet är att allt för många män är riktiga Egon som knappast lyfter ett finner för någon annan och blir förvånade när de får samma behandling tillbaka.


    Visst finns det många egon men samtidigt är ju du en lika stor del av problemet för varför har du medvetet valt att leva med en sån man?

    Genom att acceptera det har du ju deltagit i att normalisera det.
  • Anonym (Sanna)
    Anonym (man) skrev 2022-09-07 13:21:33 följande:
    Visst finns det många egon men samtidigt är ju du en lika stor del av problemet för varför har du medvetet valt att leva med en sån man?

    Genom att acceptera det har du ju deltagit i att normalisera det.
    Var står det att hon lever med en man öht?
  • Anonym (Sola i Karlstad)
    Spigger86 skrev 2022-09-07 13:15:11 följande:
    Det gäller att göra saker för personer som inte utnyttjar ens godhet och snällhet så fall. Har själv blivit utnyttjad, , så det gör att man blir lite mer försiktig vem man sträcker ut en hand till. Min erfarenhet är att även kvinnor generellt är väldigt ego idag. Vi är nog lika goda kålsupare på den punkten.
    Absolut! och det är nog inte bara könsbundet utan kopplat till ålder och demografi etc.

    Men jag upplever ändå att fler kvinnor än män Walk that extra mile för sina nära. Man vårdar sina vänskapsrelationer, hör av sig när någon mår dåligt, erbjuder att hjälpa, finns där för samtal, kommer ihåg svärmors födelsedag och skickat en blomsterkvast, ringer gamla mormor som sitter ensam och kommer över för lite kaffe, hjälper till att handla och betala räkningen för gamla farmor, styr upp present till barnens lärare, inhandlar julklappar till barnens kusiner, bjuder in till familjehögtider, styr upp något när en väninna fyller jämt, hjälper till vid barnpassning när det kört ihop sig för en nära vän eller avlastar på annat vis. Ringer en spontanare bara för att höra att ens vän mår bra.

    sen absolut kan man utnyttjas. Den gränsen är alltid hårfin. Men jag tycker debatten blir fel när man utgår ifrån att det även ska ligga på kvinnan att ordna för männen när vi redan tar mer socialt och emotionellt ansvar än män generellt idag. Det blir skevt. Det är inte männen som toppar statistiken på utbrändhet. Så låt oss bolla tillbaka frågan till männen:

    - hur ska du som man se till att ensamma män inte sitter ensamma hemma och ruttnar? Vad kan du göra för att hjälpa en bror som mår dåligt och blir socialt isolerad?
  • Anonym (man)
    Anonym (Sanna) skrev 2022-09-07 13:38:26 följande:
    Var står det att hon lever med en man öht?
    Spelar det någon roll om just hon lever med ett ego eller ej? Principen gäller väl alla...

    Om man anser att personen man lever med är ett ego, varför väljer man att leva med personen?

    Om man väljer att fortsätta leva med en sån person har man inte då oxå accepterat personens egoism?

    Om man valt att acceptera personens egoism så har man väl deltagit i att normalisera det?
  • Anonym (Sanna)
    Anonym (man) skrev 2022-09-07 13:53:19 följande:
    Spelar det någon roll om just hon lever med ett ego eller ej? Principen gäller väl alla...

    Om man anser att personen man lever med är ett ego, varför väljer man att leva med personen?

    Om man väljer att fortsätta leva med en sån person har man inte då oxå accepterat personens egoism?

    Om man valt att acceptera personens egoism så har man väl deltagit i att normalisera det?
    Jag ser inte att hon skriver att hon har PARTNER öht, ändå hoppar du på henne.
    Baserat på vad?
  • Anonym (Sanna)
    Anonym (man) skrev 2022-09-07 13:53:19 följande:
    Spelar det någon roll om just hon lever med ett ego eller ej? Principen gäller väl alla...

    Om man anser att personen man lever med är ett ego, varför väljer man att leva med personen?

    Om man väljer att fortsätta leva med en sån person har man inte då oxå accepterat personens egoism?

    Om man valt att acceptera personens egoism så har man väl deltagit i att normalisera det?
    Men OK, då är det ensamma mäns fel som väljer fel också, hela tråden är onödig?
  • Spigger86
    Anonym (Sola i Karlstad) skrev 2022-09-07 13:44:01 följande:
    Absolut! och det är nog inte bara könsbundet utan kopplat till ålder och demografi etc.

    Men jag upplever ändå att fler kvinnor än män Walk that extra mile för sina nära. Man vårdar sina vänskapsrelationer, hör av sig när någon mår dåligt, erbjuder att hjälpa, finns där för samtal, kommer ihåg svärmors födelsedag och skickat en blomsterkvast, ringer gamla mormor som sitter ensam och kommer över för lite kaffe, hjälper till att handla och betala räkningen för gamla farmor, styr upp present till barnens lärare, inhandlar julklappar till barnens kusiner, bjuder in till familjehögtider, styr upp något när en väninna fyller jämt, hjälper till vid barnpassning när det kört ihop sig för en nära vän eller avlastar på annat vis. Ringer en spontanare bara för att höra att ens vän mår bra.

    sen absolut kan man utnyttjas. Den gränsen är alltid hårfin. Men jag tycker debatten blir fel när man utgår ifrån att det även ska ligga på kvinnan att ordna för männen när vi redan tar mer socialt och emotionellt ansvar än män generellt idag. Det blir skevt. Det är inte männen som toppar statistiken på utbrändhet. Så låt oss bolla tillbaka frågan till männen:

    - hur ska du som man se till att ensamma män inte sitter ensamma hemma och ruttnar? Vad kan du göra för att hjälpa en bror som mår dåligt och blir socialt isolerad?
    Jag tillhör ju dem som anser att det finns biologiska skillnader mellan könen. Sen kan det absolut vara svårt att veta exakt vad som är genetiskt och vad som är uppfostran och miljö m.m. problemet ligger inte I att ensamma män har för lite "kvinnliga egenskaper." Problemet ligger oftast i sociala svårigheter och dåligt självförtroende. Jag håller med om att detta inte är kvinnors ansvar att lösa. Psykiatrin måste bli bättre på att erbjuda rätt sorts hjälp och inte bara skriva ut antidepressiva. För det är svårt att bara "ta sig i kragen" och lösa allt på egen hand.
Svar på tråden Vad kan vi göra för att hjälpa ensamma män?