• Anonym (Lingo­nris)
    Ons 3 aug 07:53
    11852 visningar
    41 svar
    41
    11852

    Jag tror att jag har bestämt mig för att lämna men väntar tills efter semestern.

    Jag är gift med barn och har mentalt bestämt mig för att lämna. Däremot vill jag inte ta upp det under resa sommar och semester. Känns som om jag sabbar sommaren för hela familjen då.
    Samtidigt känns det rätt kämpigt att gå att bära på också. (kanske finns det ett litet tvivel i mig om att jag ska ändra mig och det är därför jag skjuter upp det)

    Efter ca 20 år tillsammans där de sista 5-6 åren varit utan sex och dåligt med närhet, inte så att vi bråkat och varit osams, det har mest blivit familjen AB.
    I över ett och ett halvt år har vi gått till parterapi och mycket har blivit bättre men vi har inte sex. Jag börjar känna att min partner egentligen inte vill ha sex med mig. Det gör att jag har tappat attraktionen till min partner. Den har funnits under alla sexlösa år liksom kärleken men jag har på något vis hela anklagat mig själv. Nu känner jag det däremot att det inte finns något mer jag kan göra, att jag gjort allt jag kan. 
    Därför har jag tappat min egen attraktion 

  • Svar på tråden Jag tror att jag har bestämt mig för att lämna men väntar tills efter semestern.
  • Anonym (,,,)
    Ons 3 aug 07:57
    #1
    +3

    Jag tycker du ska säga exakt detta nästa gång ni går på terapi, att du tappat attraktionen. Det är väl bra att ta upp det när ni ändå är där för att samtala, och det finns stöd att få. 
    Kan ju vara så att ni faktiskt gemensamt kommer fram till att ni ska dela på er. Annars får du säga det själv, men tar du upp detta med attraktionsbiten som en tydlig förändring hos dig, så har du mer bäddat för att ha den sista konversationen sen. 

  • Anonym (Kim)
    Ons 3 aug 07:57
    #2

    Och under parterapin när du tagit upp det här med att du tycker att mycket blivit bättre men att ni ändå inte har sex och att du känner att partnern inte vill ha sex med dig, vad har du fått för respons på det?

  • Anonym (same)
    Ons 3 aug 08:40
    #3

    Omg jag känner precis likadant. 14 fantastisk år har vi haft ihop men gnistan har försvunnit och något sex har inte förekommit på minst ett år. 
    Jag vill också vänta tills efter semestrarna, men jag är livrädd för hela situationen, såra honom, såra barnen, varannan vecka. ja allt. 
    Skulle jag gissa så tror jag att han känner samma sak, han har börjar vara mkt för sig själv, pratar mindre och mindre och inte alls intresserad utav mig längre. 
    Känner jag honom rätt så kommer han inte erkänna det dock, utan det kommer vara jag som "förstört" alltihop. 

  • Anonym (Lingo­nris) Trådstartaren
    Ons 3 aug 08:57
    #4
    Anonym (,,,) skrev 2022-08-03 07:57:05 följande:

    Jag tycker du ska säga exakt detta nästa gång ni går på terapi, att du tappat attraktionen. Det är väl bra att ta upp det när ni ändå är där för att samtala, och det finns stöd att få. 
    Kan ju vara så att ni faktiskt gemensamt kommer fram till att ni ska dela på er. Annars får du säga det själv, men tar du upp detta med attraktionsbiten som en tydlig förändring hos dig, så har du mer bäddat för att ha den sista konversationen sen. 


    Det är precis så jag tänkt vi har en in inboka tid direkt efter våran semester. Det däremot lite jobbigt att åka på semester och Låtsas som ingenting Jag tror dessutom att jag har ett litet tvivel kvar i mig.
  • Anonym (Lingo­nris) Trådstartaren
    Ons 3 aug 08:59
    #5
    Anonym (same) skrev 2022-08-03 08:40:13 följande:

    Omg jag känner precis likadant. 14 fantastisk år har vi haft ihop men gnistan har försvunnit och något sex har inte förekommit på minst ett år. 
    Jag vill också vänta tills efter semestrarna, men jag är livrädd för hela situationen, såra honom, såra barnen, varannan vecka. ja allt. 
    Skulle jag gissa så tror jag att han känner samma sak, han har börjar vara mkt för sig själv, pratar mindre och mindre och inte alls intresserad utav mig längre. 
    Känner jag honom rätt så kommer han inte erkänna det dock, utan det kommer vara jag som "förstört" alltihop. 


    Håller med dig det är svinjobbigt man känner ju sig som den som förstör allting. På något vis är det lättare att bara låta tiden gå men ingenting blir ju bättre utav det. 
  • Anonym (same)
    Ons 3 aug 09:07
    #6
    Anonym (Lingonris) skrev 2022-08-03 08:59:22 följande:
    Håller med dig det är svinjobbigt man känner ju sig som den som förstör allting. På något vis är det lättare att bara låta tiden gå men ingenting blir ju bättre utav det. 
    Ja verkligen. 
    Usch det är hemskt, jag vet inte änns hur man tar upp en sådan här sak, och hur vi ska kunna leva under samma tak tills vi hittar nya hem efter att jag sagt det. 
  • Anonym (K)
    Ons 3 aug 09:08
    #7
    -2 +2

    Grattis till den typiska kvinnogrejen! Ni följer mallen bra.

    Ni känner att det är ni som förstör allt? Ja men det är ju det ?!

  • Anonym (same)
    Ons 3 aug 09:11
    #8
    Anonym (K) skrev 2022-08-03 09:08:37 följande:

    Grattis till den typiska kvinnogrejen! Ni följer mallen bra.

    Ni känner att det är ni som förstör allt? Ja men det är ju det ?!


    Fast vänta, va? är du då den "typiska offer killen" eller vadå? är det bättre att  leva i ett olyckligt äktenskap då?
  • Anonym (K)
    Ons 3 aug 09:19
    #9
    -1 +3
    Anonym (same) skrev 2022-08-03 09:11:47 följande:
    Fast vänta, va? är du då den "typiska offer killen" eller vadå? är det bättre att  leva i ett olyckligt äktenskap då?
    Nej jag är kvinna. Jag svarade bara på att kit, det är ju ni som förstör, framförallt för barnen.
  • Anonym (same)
    Ons 3 aug 09:23
    #10
    Anonym (K) skrev 2022-08-03 09:19:02 följande:
    Nej jag är kvinna. Jag svarade bara på att kit, det är ju ni som förstör, framförallt för barnen.
    Haha oj, jag kan faktiskt inte bli irriterad här, jag tycker mer synd om dig som verkar vara väldigt inrutad och naiv. 
    Tror du barn mår bra av att leva med föräldrar som inte älskar varandra längre? vad ska det ge dom för syn på kärlek i framtiden. 
Svar på tråden Jag tror att jag har bestämt mig för att lämna men väntar tills efter semestern.
Logga in
Bli medlem