Dyrare mat, el och så vidare. Oviss framtid med krig, fattigdom, naturkatastrofer.
Hur förhåller jag mig till att livet ter sig hopplöst? Som att det inte är någon mening längre.
ska studera nu i 3 år, men det verkar som att vi kommer ha en lågkonjuktur en tid framöver. Är livet ens värt?
Det är nog lätt att bli pessimistisk om man är ung och inte har varit med ett tag. Vi som är äldre har upplevt bra och dåliga tider, men sammantaget har saker och ting blivit bättre med åren.
Det är mycket möjligt att klimatfrågan kommer att tvinga oss att leva lite enklare framöver, men där väljer man ju själv om man ser det som något negativt eller positivt?
Jag tror på framtiden, jag tror på teknikens utveckling och det gör inte mig något om man börjar stoppa strumpor och laga hål på byxor igen eller att laga mat från grunden hemma. Folk har ju levt så i alla tider och det kan vi också göra.
Ja, visst ni har rätt. // 
Jag har växt upp under en förhållandevis trygg tid. (Född -90).
Jag får göra det bästa av situationen, studera och hoppas att lågkonjukturen inte håller i allt för länge.
Jag får fokusera på vad jag kan göra för att må så bra som möjligt trots ovissheten.
Life sucks! Och inte kan jag sova heller.
Gör nånting åt det då för helvete!
Vem fan ska göra det åt dig?
Det finns mycket att se fram emot.