Inlägg från: Jemp |Visa alla inlägg
  • Jemp

    Mitt ”utbrända” ex

    Ja man kan vara påverkad i flera år efteråt. Vissa saker, tex att behöva vila efter mycket intryck och mycket folk, kan också vara personlighetsdrag. 

    En del av sakerna låter knappast som en brist utan som att du vill ha det på ditt sätt. Andra, som att inte hjälpa till med läxor och dyslexi, är en brist som förälder men innebär ju just att du tyvärr är tvungen att kompensera. Ytterligare andra låter mer som klassiska saker där ansvar (tyvärr) oftast hamnar på mamman. 

    Ni lever ju inte längre ihop så även om jag förstår att du vill annat för barnen så försök låta bli att störa dig. Huruvida han tränar eller har jobb, har du inte med att göra. 

  • Jemp
    Anonym (Trött på tröttheten) skrev 2022-08-16 19:02:42 följande:
    Kan du förklara vad det är jag vill ha på mitt sätt? Jag försöker verkligen inte att lägga mig i hur de lever.

    Att jag tog upp att han inte tränar är för att det skulle kunna vara ett sätt för honom att må bättre och få mer energi. Att han inte jobbar har jag så klart inga synpunkter på, även om jag tror att han skulle må bättre om han hade mer social stimulans och kände att han gjorde lite nytta, men det kan man ju få på andra sätt än bara genom jobb.
    Vad du räknar i aktiviterer (dit räknas tydligen inte skogspromenader, biobesök eller semester på familjens lantställe), vad han lagar för mat (10 maträtter innebär alltså upprepning var 4-6e vecka om jag räknar rätt?) och huruvida han inreder ett hus på landstället. 

    Ni verkar vilja (eller tvingas om det är så för hans del) leva på olika sätt och det kan vara helt ok. 

    Visst kan träning och jobb i vissa fall hjälpa måendet men det är som sagt inte nåt du behöver ta ställning till. 
  • Jemp
    Anonym (Trött på tröttheten) skrev 2022-08-16 19:15:06 följande:

    Det är inget fel på de aktiviteterna i sig, om man gör det hyfsat regelbundet. Under sommarlovets fem veckor då barnen varit hos honom har de suttit inomhus HELA dagen över tre veckor. Är det en rimlig aktivitetsnivå enligt dig?


    Om han inte försöker må bättre måste jag fortsätta täcka upp för det han inte gör. 


    Om de på riktigt inte kommer utanför dörren på hela veckor är det såklart inte rimligt, nej. Men välj dina fokusområden om du ska klaga. 

    Att barnen inte kommer ut och att läxor inte blir gjorda är en brist. 
    Var man spenderar semestern, huruvida man tränar eller (fullt rimlig) variation på mat är inget du ens ska ta med i nån slags "feedback". 

    Jag förstår tanken kring att du undrar om han försöker må bättre, men ha också i åtanke att ansträngningar kan vara betydligt fler än du ser som (någolunda) utomstående. 

    Hur gamla är barnen? De är inte på fritids eller hos vänner heller?
  • Jemp
    Anonym (Trött på tröttheten) skrev 2022-08-18 09:18:58 följande:
    Som jag skrivit i tråden så kräver jag inte av honom att bli frisk men jag tycker ändå att han borde försöka. Om han hade en regelbunden läkarkontakt t.ex. skulle jag ha mycket lättare att acceptera situationen. Och när jag ser vad han prioriterar (hänga på börsen och dejta t.ex) och sen inte prioriterar (läxläsning) så misstänker jag att han är mer bekväm än sjuk. Men det kanske är fel, jag är ingen expert på utbrändhet så det är därför jag frågar.
    "Hänga på börsen" verkar ju vara hans försörjning, precis som att du troligen prioriterar ditt jobb/inkomst rätt högt? 

    Sen vill jag inte försvara att inte prioritera barnen, dock. 
  • Jemp
    Anonym (Trött på tröttheten) skrev 2022-08-18 14:10:05 följande:

    Självklart måste man ha försörjning men är aktiehandel verkligen det bästa valet när man ska återhämta sig efter utbrändhet?


    Själv bytte jag jobb till ett lugnare när exet blev sjuk för att inte själv gå in i väggen. 


    Ingen aning. 

    Jag tror du får de svar du får mycket för att du blandar högt och lågt. 

    Finns läxhjälp på skolan? Har barnen några aktiviteter idag? Vänner? 
Svar på tråden Mitt ”utbrända” ex