Jag märkte nyss att jag är gravid. Helt oplanerat.
Jag fyller 40 i februari så jag trodde inte det ens var möjligt för mig längre. Inte med tanke på min ålder och min övervikt. Men så kom inte mensen så jag gjorde ett test.
Jag vet inte vad jag ska jag göra. Hela tiden jag väntade på resultatet satt jag och tänkte nej nej nej nej nej var negativt.
Jag är gift och vi har tre barn sen innan. Minst är fem år. Kommer vara 5,5 isåfall.
Fan. En missad kondom.
Gör abort då. Du vill ju inte ha ett till barn.
Gör abort då. Du vill ju inte ha ett till barn.
Så enkelt är det inte. Men tack för din icke förståelse.
Nej. Det är inte så enkelt. Världen är inte svart och vit.
Du kanske kan lämna min tråd nu istället för att förolämpa mig när jag redan mår dåligt?
Nej. Det är inte så enkelt. Världen är inte svart och vit.
Du kanske kan lämna min tråd nu istället för att förolämpa mig när jag redan mår dåligt?
Jag tog illa upp eftersom du säger att de är enkelt och att jag inte vill ha ett till barn. Du har fel i båda sakerna.
Hade testet varit negativt hade jag inte behövt ta ett svårt beslut. Av den anledningen ville jag att det skulle vara negativt.
Din tolkning är fel. Om du tänker skriva i känsliga rummet kanske du bör tänka på att inte anta saker eller att kalla folk krenkta, det är inte trevligt.
Jag tog illa upp eftersom du säger att de är enkelt och att jag inte vill ha ett till barn. Du har fel i båda sakerna.
Hade testet varit negativt hade jag inte behövt ta ett svårt beslut. Av den anledningen ville jag att det skulle vara negativt.
Din tolkning är fel. Om du tänker skriva i känsliga rummet kanske du bör tänka på att inte anta saker eller att kalla folk krenkta, det är inte trevligt.
Du får tänka långt fram helt enkelt. Vilket beslut kan du leva med i längden- abort eller att få ett barn till? Så är det med alla val man ställs inför- vad blir bäst till slut? Ibland får man skriva ner för- och emotlistor. Överväga både hit och dit.
Hur eller hur skulle ni ju absolut inte vara vare sig de första eller sista med ett oplanerat barn, ett 4.e barn, ett barn efter 40, en sladdis. Många, många har gått igenom samma sak. Och klarat av det. 
Prata igenom detta båda två, fatta inget förhastat beslut.
Usch vilken jobbig sits. Tycker att ovanstående person uttryckt det bra. För- och emotlistor är en bra start, sen får man kanske värdera varje punkt, "alltid önskat ett till barn" kanske är mer värt än "chefen kommer bli irriterad" t ex. Till sist är det nog magkänslan som får avgöra men det underlättar nog att lyfta alla aspekter först. Behövs större boende/bil, har ni råd med det? Om inte, skulle det funka ändå? Skulle ni orka med 4 barn, och börja om med en bebis? Och framförallt, hur vill du att ditt liv ska se ut om 5, 10, 15 år? Skulle du kunna leva med att ha gjort en abort eller är du en sådan som skulle gräma dig över det hela livet?
Er yngsta är inte så gammal dock, hade varit ett annat läge om ni haft tonåringar. En 5-åring kan både uppskatta och underlätta bebistiden mer än ett yngre barn gör, utan att åldersskillnaden är galen liksom.
Du får tänka långt fram helt enkelt. Vilket beslut kan du leva med i längden- abort eller att få ett barn till? Så är det med alla val man ställs inför- vad blir bäst till slut? Ibland får man skriva ner för- och emotlistor. Överväga både hit och dit.
Hur eller hur skulle ni ju absolut inte vara vare sig de första eller sista med ett oplanerat barn, ett 4.e barn, ett barn efter 40, en sladdis. Många, många har gått igenom samma sak. Och klarat av det. Prata igenom detta båda två, fatta inget förhastat beslut.
Usch vilken jobbig sits. Tycker att ovanstående person uttryckt det bra. För- och emotlistor är en bra start, sen får man kanske värdera varje punkt, "alltid önskat ett till barn" kanske är mer värt än "chefen kommer bli irriterad" t ex. Till sist är det nog magkänslan som får avgöra men det underlättar nog att lyfta alla aspekter först. Behövs större boende/bil, har ni råd med det? Om inte, skulle det funka ändå? Skulle ni orka med 4 barn, och börja om med en bebis? Och framförallt, hur vill du att ditt liv ska se ut om 5, 10, 15 år? Skulle du kunna leva med att ha gjort en abort eller är du en sådan som skulle gräma dig över det hela livet?
Er yngsta är inte så gammal dock, hade varit ett annat läge om ni haft tonåringar. En 5-åring kan både uppskatta och underlätta bebistiden mer än ett yngre barn gör, utan att åldersskillnaden är galen liksom.
Boendet är inget problem, ny bil kan vi köpa. Råd har vi.
Min man är helt säker på att han inte vill ha ett till barn. Han orkar inte säger han. Det är nog det som väger tyngst. Det är ju lika mycket hans barn även om det inte är hans slutgiltiga val. Hade han varit positiv hade jag nog inte tvekat så mycket. Då hade det blivit att behålla. Men han vill inte. Jag vill inte tvinga på honom ett barn han inte vill ha.
Boendet är inget problem, ny bil kan vi köpa. Råd har vi.
Min man är helt säker på att han inte vill ha ett till barn. Han orkar inte säger han. Det är nog det som väger tyngst. Det är ju lika mycket hans barn även om det inte är hans slutgiltiga val. Hade han varit positiv hade jag nog inte tvekat så mycket. Då hade det blivit att behålla. Men han vill inte. Jag vill inte tvinga på honom ett barn han inte vill ha.