• Anonym (...)

    HEJ

    Sånt där måste man sätta stopp för, bra jobbat. Men tyvärr är problemet mannen som har svårt här. 
    Min man var i liknande sits när vi möttes, med den skillnaden att han var mycket tydlig med att han inte alls gillade det hela. När vi var två var det lättare för honom att säga ifrån. 
    Det är vi som är familjen, inte han och exet liksom. Det är det din partner också behöver inse, TS. 

  • Anonym (...)
    Anonym (Jannicke) skrev 2022-09-09 11:36:59 följande:
    Tack skönt att höra. Jag förstår inte att dom inte själva förstår det. Att det blir mig man skyller på eller drar till med något som att jag inte gör så att barnet känner sig välkommet här vilket inte är sant. Det är ju de själva som framkallar känslan av att barnet inte får vara här när de inte löser problemet själva utan att blanda in barnet.
    Du kan alltid fråga honom hur han hade löst saker om du inte fanns? Om han var singel och verkligen inte kunde, och så frågar hon om han kan ha barnet? Vad svarar han då? 

    Sen är det säkert så att han har svårt att freda sig. Min man tyckte det var rätt jobbigt när hans ex fick allting till att det drabbade barnen på något sätt, när han sa nej till att hjälpa henne med något. Att han var en dålig pappa (vilket är helt motsatt verkligheten - han är en superpappa och hon är inte en så bra mamma). Om han tex sa nej till att hjälpa henne med bilen, ja då skulle det drabba barnen för då kunde inte hon skjutsa till något på kommande helg (istället för att bara vända sig till en verkstad och lösa problemet)  - såna saker sa hon. När vi blev tillsammans såg jag detta tidigt och talade varje gång om för honom att hon förstås hade fel. Han insåg det och tack och lov har det gått att minska ner på allt detta. 
    Så det går att få bukt med det - men det går bara om mannen vill! 
Svar på tråden HEJ