Meyer skrev 2022-09-27 13:12:28 följande:
Om man inte behöver ljuga då? Utan bara undanhålla sanningen. Dvs om man hamnar i säng med kollegan på konferensen och bara får frågan "Hade ni trevligt i helgen?" "-Ja. Jättetrevligt!" .
Det är ingen lögn, däremot en manipulering. Men samtidigt kan man hävda att man alltid påverkar och manipulerar varandra så länge man lever tillsammans. Jag brukar se till att både maten är klar och köket städat på fredag kväll innan min partner kommer hem. På så sätt mår hon lite bättre och chansen att det skall bli ligga är lite större. Är inte det manipulering? Och fel enligt ditt svartvita påstående ovan?
Och sedan lögnerna? Finns det verkligen ingen nyans där heller utan är det alltid lika fel? Att jag ljuger om att redan lagt det där brevet på lådan som jag lovat. Att jag säger att jag gått och letat kläder på stan medan jag i verkligheten försökt få tag på den där födelsedagspresenten.
Och svek. Det vill säga att man bryter ett löfte. Såsom "älska i nöd och lust och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt." ? Självklart är otroheten ett klart brott mot "vara dig trogen" men går det inte att hävda att båda parter i ett förhållande svikit "älska i nöd och lust"-delen under perioden fram till otroheten? Är i så fall sveket lika stort från båda parter såsom du hävdar i "Alltid fel" .
TS ville ta upp frågan om otrohet alltid är fel för att undersöka nyanser och gränsdragningar. Och jag håller med om att frågan är intressant och tror inte att det är svart/vitt.
Om otrohet är att ha sex med någon annan än sin partner, utan partnerns vetskap eller godkännande. Vad räknas i så fall som sex? Är allt OK tills man stoppar in den? Som en klassisk FL-tråd där en man frågade om det var otrohet om man blev avsugen av en tjejkompis när partnern aldrig ville suga? Är det ok med sexchatt? Att träffas för smisk och inget annat? Att låta handen på rumpan ligga kvar under en dans på festen? En kyss utan tunga? Med tunga? Vad är sex och var går gränsen för otrohet?
Eller är det inte sexet i sig utan lögnerna som är värst som många här på FL hävdar. Men om lögnen aldrig varit klart uttalad? Man har bara inte berättat hela sanningen.
Att undanhålla sanningen är samma sak som att ljuga för båda fyller samma syfte, att låta den andra vara omedveten om vad man gör för att förhindra att personen får chansen att förhålla sig till det och göra sina egna val. Det finns ju en anledning till att undanhålla sanningen i lagliga sammanhang är straffbart.
Ja det finns många sätt att manipulera andra människor och det finns säkert tusentals sätt att rättfärdiga det för sig själv och andra men det förtar inte att det fortfarande är manipulation och att manipulera andra människor är omoraliskt. Att tycka det är ok att med vilka medel som helst manipulera andra är något man oftast förknippar med empatistörningar/narcissism.
Ja människor som vill göra saker de vet är fel försöker alltid släta över det med att prata om "nyanser" men bara det faktum att man inte gärna vill att ens partner får reda på det visar ju med all önskvärd tydlighet att det inte är något annat än ren BS för om man på allvar hade trott på sina egna ursäkter så borde man ju kunna diskutera det öppet med sin partner, för hur skulle ens partner kunna bli arg över något som är så rätt och riktigt?
Så min gissning är att det TS vill som är i 99% av fallen när någon funderar på att vara otrogen... få andras hjälp att intala sig själv att det är helt ok. För om man på allvar trott att det var ok så hade man inte behövt då andras bekräftelse på det. Kort sagt så vill TS bara ha andras hjälp att ljuga för sig själv så han kan knulla andra och slippa må dåligt för det för det har ju andra sagt är helt ok... att det inte kommer vara värt ett skit när frun får reda på det är ingen man behöver fundera över
Ja problemet med otrohet är inte sexet i sig utan sveket och lögnerna och då blir det totalt irrelevant att diskutera exakt hur sexet gick till.