Ångest inför mammaledighet

Se dig som egen företagare i att ta hand om barnet. De kan ju aldrig vara lediga.

Om din man inte ens tänker vara pappaledig (han kan, trots egenföretagaren, men han tänker eller vill inte) då kan ha ju inte kräva att du ska vara hemma i tre år! Hur ska du försörja dig när föräldradagarna är slut? Hur blir det för dig att komma tillbaka till jobb efter så lång tid?

Sen själva föräldraledigheten, ja, det kan kännas väldigt ensamt. I synnerhet om man är van att jobba och ha vuxna omkring sig. En bebis kräver mycket men ger inte så mkt gensvar där i början. Så det är bra som du tänkt med Öppna förskolan och mammagrupper. De är i samma situation och man kan ha både vuxensamtal men även få stöd i sånt som rör bebisen då barnen brukar vara i liknande ålder.

Även viktigt att du inte blir instängd i hemmet medan din manlever som vanligt. Att du kan åka och träna, kanske gå på AW med kollegor från jobbet eller andra vänner. 

Jag var hemma ett år med vardera bar och det räckte gott och väl för mig. Sen var min man hemma ca 9 mån med vardera barn. Hade aldrig velat ha det annorlunda. Det var bra för oss båda att uppleva varandras verklighet, att vara den som var hemma och vara den som kom hem. Och att båda var hemma med barnen där i början har också verkligen varit avgörande för oss. 

Det finns hur mycket aktiviteter och öppna förskolor som helst att gå på så om du vill lära känna folk är det väldigt lätt. Träna kan du även göra med bebisen, det finns grupper med träning med barnvagn, bebisyoga, mammaträning. Du kan ju kolla redan nu vad det finns där du bor.
Runt 8-12mån brukar många mammor byta av så att pappan är ledig, det kan bli att du byter umgänge då. Annars kan du åka in till jobbet och luncha med kollegorna.
Tycker dagarna som föräldraledig går oerhört fort. Iväg på nån aktivitet och lite fix hemma sen är dagen slut.

Jag har också barn med en egenföretagare. Han har varit hemma med båda barnen, två år på heltid med första och halvtid i ett och ett halvt år med andra. 

Varför ställer du upp på detta? Du kommer gå under, om du redan nu känner sådana tvivel. Vad har ni för planer, utifall du vill börja jobba?

Ojdå det låter ganska hårt. Det blir ju nästan som att vara ensamstående.
Mina ungar får hänga med till gymmet. Eller den lilla nu då, stora är i dagis. Skulle personligen aldrig klarat 3 år hemma. Tycker också det är onödigt lång tid att hålla barnet hemma såvida det inte ska träffas i barngrupper flera gånger i veckan så det kan utvecklas med dem. Men  det är min personliga hållning.
Ser inte varför du ska behöva ta hela ledigheten. Hur ska du komma igång igen efteråt?
Men vad tidsåtgång gäller när bebis väl är här, så kommer du se att dagarna går åt. Man hinner inte så mycket som man tror, och orkar heller inte allt möjligt. Fokus ändrar sig också, bort från dina behov till barnet.
Det sagt så jo, när de första veckorna är över så är det riktigt  bra att komma iväg och träna och träffa folk.

Vad är problemet? Detta visste du väl innan du blev gravid, så du har valt själv. 

Jag blir rätt rastlös under föräldraledighet och har både pluggat, tränat och volontärarbetat under dagarna. Plus öppna förskolan osv. Men det blir en helt annan sak när bebisen väl är här, så stå ut :)

Och nej, 3 år behöver du inte vara hemma. Går alldeles utmärkt att skola in tidigare och annars får pappan steppa upp. 

Jag har aldrig klarat av endast föräldraledighet under någon längre period.
Har pluggat och börjat att återgå till jobbet på timbasis tidigt. Det var min förutsättning för att skaffa barn och vi var som tur är eniga.

Alla är inte tillfreds i sandlådan eller på öppna förskolan och trivs med att diskutera älsklingarnas mat- och bajsvanor i timtal.

Och ja, barnen är nu stora och det blev folk av dem ändå.

Stå på dig och kräv att pappan tar sin del. Sen är små barn mobila och det går att göra mycket kul och intressant  med ett barn med, speciellt om man ammar och så att säga alltid har maten med och redo.

Att du är rastlös just nu och håller på och fixar skulle jag nog säga har med att bebis kommer när som helst. Vissa kallar det boa, tvättar och viker barnkläder och bäddar om barnsängen gång på gång. Det är normalt innan.

Jag var hemma med mina barn tills de började skolan, tyckte att dagarna gick väldigt fort. Jag gillade att vara hemma och göra allt som behövdes. Vi var jämt ute och hittade på massor av aktiviteter. Men alla gillar inte vara hemma och köra det racet. Var uppriktig mot dig själv och din sambo om detta så kanske ni kan komma på andra lösningar. Man måste inte vara hemma till 3 år och man måste inte slänga in barnen på förskola på ettårsdagen. Man gör det som passar bäst för ens egna familj. Det brukar växa fram vad som känns bra och vad som inte känns bra. Prata löpande med din sambo om hur du känner det.

(jag har aldrig varit på öppna förskolan och jag har inte dåligt samvete för det, hänga i parken har jag däremot gjort i så många timmar att jag hör nog till inventarierna där...)

Tack för all respons 🥰

Jag har funderat och gjort en liten plan inför min mammaledighet. Allt för att det ska gå bra och kännas bra. 

Jag har redan sökt in lite distansstudier nu till våren. Kommer göra det varje termin tror jag. Vill ha nåt att göra när bebis sover och även se vad jag finner intressant(tänkte söka nytt jobb efter mammaledighet). tänkte även fråga mitt nuvarande jobb när bebis är 1 år om möjlighe finns att jobba distans några timmar i veckan.

Sedan att få dagarna att gå: träna egen tid+mammaträning på ex gym med bebis. Baka. Långa promenader. Träffa det folk jag känner i Stockholm. Öppna förskolan. Babycafe. Gå i butiker. Mysa hemma. 

Sen är planen att försöka få in den lilla på förskola när hon blir 2 år istället för 3. Dock inte heltid. Då kan jag börja plugga något program eller hitta nytt deltidsjobb.

3 år är lång tid. Så kommer ta diskussion med min man om hur vi vill lägga upp dagis osv. Jag tror 2 år är en bra ålder att börja.

En treåring är stor. De har mycket utbyte av kompisar långt innan dess. Så ställ in dig på tidigare. Din man har givetvis inget att säga till om på den punkten. 

Du kommer ha fullt upp. Finns massor att göra med bebis. Gillar du träning så kan det gå alldeles utmärkt att ta med bebisen i babyskydd och träna. Supersmidigt. Och det finns hur mycket bebisaktiviteter som helst. Både kommunen och alla kyrkor har. 

Skaffa en valp, mer här:

gamla.familjeliv.se/Forum-4-362/m82033261.html