Är detta normalt?

Anonym (Embla) skrev 2022-10-08 14:24:07 följande:

Anonym(a)

1) Jag hade ett problem jag mådde dåligt över. Han dök in som min ?räddare?. Extremt tät kontakt,24/7? enormt bekräftelse sk Lovebombning. En sån kontakt skapar ett beroende, man tror till sist inte man kan leva utan den personen

2 Intalade mig saker om andra män, de var dåliga och ville mig illa. Jämfört med han själv då

3) Spenderade enormt mycket tid och pengar på mig. Normalt i en kärleksrelation. Han intalade mig att vi var själsfränder. För mig som är en udda fågel så hade jag ju verkligen hittat min soulmate.

4) Extremt spänd och nervös, svettig och skakig när vi sågs. Funderade mycket över det

5) intresset avtog, skylldes på hans mentala stress. Helt plötsligt kunde vi inte ses på länge. Då var vi i prat om flytt och framtid. saker han älskat med mig var nu fel? jag var oduglig.

6) Han gör slut diffust men vi ska fortsätta ses, frågan om att bara vara KK kom. Jag tackade nej. Han straffade genom att ghosta mig. Vid det laget var han på Tinder igen och låg med andra men såg till att jag fanns på kroken. skyllde på ångest och stress, mitt fel

7) Skulle ses, ghostade 3 veckor. Skylldes på ångest och även det var mitt fel. Då var jag sånt underläge att jag inte trodde mig överleva utan honom. Så brutalt hjärntvättad. Han sket i mig, träffade ytterligate en annan tjej. Skyllde på stress och dåligt mående. Jag var totalt sönder vilket kan visste.

8) Började med lite kontakt, när jag ville prata om det som varit skylldes allt på mig. Jag hade fäst mig för mycket, han hade inte haft tid för jag var så omättlig i min kommunikation därför var han tvungen att ghosta.

9) Mer prat igen, dyker upp igen. Denna gången enbart självsäker, inget av det nervösa svettiga. Säger att han saknat mig så, vi ska ses igen.

10) Jag började komma på vad han gjort medan han hade mig sittandes och väntades. hintade om det, då blockade han mig. För jag ville han skulle vara ärlig.

Hur fick jag veta allt? Jo via en kompis där han skröt om hur lättlurad jag var, att jag bara var ett ligg han manipulera. Att han manipulerar så i början?Han visste att bara försvinna utan kontakt eller orsak är det som tar hårdast på mig. Det gav han mig och jag rasade helt. Hade han gjort slut som en normal människa hade det varit en annan sak-normalt.

Ingenting denna person säher går liksom ihop, han är vanelögnare deluxe. Har verkligen ansträngt halvt ihjäl mig för att förstå? men det går inte. Ingenting går ihop. Förmodligen är jag inte den enda. Personen ifråga har erkänt idag att han misstänker att han har mindre trevliga personlighetsstörningar.

Varför dumpade inte jag kan man undra? Jobbet gör man i en normal relation. Men vid det laget var jag galet hjärntvättad av honom. Tog åt mig av allt han sa, försökte vara bättre, försökte duga, vara till lags.

Du kan inte förstå en person med personlighetsstörning. De tänker inte som du gör. Han har lite eller ingen empati, han ser människor som användbara i olika grad, inte som människor. Mitt tips är att inte försöka förstå, lyssna på podden älskade psykopat eller läs in dig på andras berättelse av dessa avvikande individer.

Det hade kunnat vara mitt ex du pratade om, som tur är fick vi inga barn ihop. Han hade inte samma syn på barn heller, utan sa sig gärna vilja ha barn, men verkade inte alls beredd att ta ansvar för barn, så jag vägrade skaffa några med honom.

Mitt ex hade både bipolär sjukdom typ 2 och narcissistiska och antisociala drag enligt sin läkare.

Anonym (kkj)

Sat 8 Oct 2022 17:10

#23

Anonym (Embla) skrev 2022-10-08 14:47:01 följande:

Tack
Ja, han misstänker ju det själv. Han har ingen empati, vaneljuger och är inte speciellt socialt kompetent mer än det han studerat sig till. Men han kan inte känna det. Ja, han visste från början mina sårbarheter, månade enormt om dessa länge. Sen gav han mig det när jag blev jobbig för jag ville att han skulle prioritera mig nån gång under 2,5 månad.

Jag är fri från honom, han blev förbannad på mig och blockade mig. För jag ifrågasatte så han tryckte till där det kändes som mest och försvann.

Psykiskt fri är jag inte, går i traumabehandling. säkert svårt att förstå. Men när han försvann satt jag apatisk en månad, trodde på riktigt att jag skulle dö.
Han visste att jag reagerade så, han ljög ihop saker så jag skulle vänta, gjorde lite slut med ett litet hopp efter . Så behöll han mig?på hyllan. Idag är det bättre men inte helt bra.

Sådär känns det i början, jag var tillsammans med min i 8 år, jag rasade ihop fullständigt efter det och blev deprimerad, hade ingen självkänsla kvar för han hade raserat den över åren. I efterhand känner jag mest obehag av hur han fick mig att bli, det har gått några år, och jag hade aldrig velat ha kontakt med honom igen.

Anonym (kkj)

Sat 8 Oct 2022 17:29

#25

Anonym (Embla) skrev 2022-10-08 17:15:42 följande:

Tack, nej som sagt inget går ihop någonstans. Sååå mycket lögner över saker han inte ens vinner nåt på att ljuga om.

Läser och lyssnar så mycket jag kan och går i terapi. Ändå finns den lilla spillran där att det är synd om honom. Att han kanske är den fina killen jag fick ha så länge innan han blev fruktansvärd mot mig. Att det är mitt fel osv? sån extrem kommunikation, så mycket pengar och tid till vad? Att lägga en block på veckan efter man legat med personen och påstått sig saknat henne sååå mycket (under de månader man bara ghostade och sker i henne).

De två sista du tar upp är det personen misstänker sig ha också. Och med sorg, det måste vara en så otroligt ensam människa. samtidigt är det ju inte så konstigt heller

De upplever sig ofta inte må dåligt just av sin personlighetsstörning. Ofta kan de heller inte se att de har det. Mitt ex blev skitarg över att få det påpekat av läkaren, men allt tyder på att det stämde i efterhand. Däremot kan de uppleva att andra får dem att må dåligt osv, det blir lättare att skylla på någon annan, och en person med empati lägger lätt skulden på sig själv. Själv går han antagligen bara vidare och fyller på med energi från nya människor, så tyck inte synd om honom, han tycker tyvärr inte synd om dig.

Anonym (kkj)

Sat 8 Oct 2022 17:31

#26

Förlåt om jag låter hård, men jag har insett detta själv den hårda vägen, det har stulit så mycket av mitt liv att försöka förstå en person som inte själv la någon tid på att på riktigt förstå mig, bara när han hade ett syfte, dvs försöka få något från mig, materiellt, känslomässigt eller sexuellt.

Är detta normalt?

INNEHÅLL