Inlägg från: Anonym (anonymtomas) |Visa alla inlägg
  • Anonym (anonymtomas)

    Sambo träffat ny. Dilemma?

    Hej,

    Min sambo (tillsammans lite över 9år), och mamman till vårt barn på 14månader. Kom hem för någon vecka sedan och sa "Jag har inga känslor för dig längre", frågade direkt vad han hette och hon svarar med "Jag har inte varit otrogen"... men det visade sig ju att det såklart fanns en annan. (och otrohet är väl mer än bara intimitet?)

    Jag är helt förkrossad och vill såklart försöka lösa ut varför det inte fungerar och har gjort ganska ordentlig rannsakan av mig själv och hittat en del ömma punkter där jag gärna vill förbättra mig. Men mycket landar tyvärr på att min sambo varit dålig på att kommunicera (och jag på att fråga såklart, hon tycker jag ska förstå trots att hon inte uttryckligen säger saker..). Vi har nästan aldrig bråkat, så eventuella meningsskiljaktigheter oss emellan har inte gått ut över barn. Det fanns heller inga tecken på att hon var på väg att lämna annat än kanske en vecka innan det hände.
    Vi har dock haft långa och mycket givande samtal sedan det här kom upp, hon har vid några tillfällen sagt att hon gärna försöker, men är inte beredd att i handling visa detta. Hennes förslag är att hon vill ha paus för att kunna träffa den här nya och se vart det leder - i princip... och ha mig som Plan B?

    Vi har som sagt barn ihop, 14 månader. Vi har hus ihop sedan 4år där ingen av oss kan köpa ut den andra, och att sälja huset är ganska många månader bort. Finns vissa grejer som måste färdigställas och sedan behöver vi sälja först för att veta hur mycket var och en av oss kan köpa för. Så minst 6 månader bort som vi med andra ord kommer bo under samma tak.

    Men det dilemma jag egentligen vill reflektera över är det faktum att hon väldigt öppet träffar den här nya, trots att hon vet om att jag är helt förkrossad. Och samtidigt är vi båda såklart önskar att behålla god relation till varandra för barnets skull.. och "tyvärr" är jag gärna hennes Plan B, så mycket älskar jag henne.

    Mycket backstory.. men vad tycker folk? Hur ska man agera? Jag vill ha den respekten jag förtjänar efter att vi varit ihop i över 9 år, har barn tillsammans, villa, osv. Men hur agerar man? Jag förstår ju att jag inte kan hindra de från att ses...

    Tankar?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-10-26 20:11
    Vet inte om det gör någon skillnad, men vi båda är strax över 30, den nya killen är 25.
    Vi har alltid haft ett ganska OK sexliv, varken mycket eller lite. Dock mycket på mitt initativ. Det dippade inte nämnvärt av barnet.
    Vi brukar kalla vårt barn för ett dåligt preventivmedel, nästintill exemplariskt barn, skriker knappt, sover bra. osvosv..

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-10-28 13:01
    Det här med paus förstår jag framstår som en rätt respektlös grej, men det finns en anledning till att det i hennes ögon kanske inte är så vrickat. Och det känns som en händelse som "internet" förtjänar att få veta för att kunna döma den här situation fullt ut.

    6 år sedan strax innan jul var jag på en afterwork, där en kollega till mig tog med en kvinnlig bekant, kan kalla henne F. Jag och den kvinnliga bekanta hade trevligt och kom varandra väldigt nära, pratade i princip hela kvällen. När hon sen skulle hem så ville hon att jag skulle följa med i taxin, jag avböjde.

    Några dagar senare skrev hon till mig på facebook och bad om ursäkt för att hon varit så påfusig och lagt sig i mitt liv, jag svarade och skrev att jag inte tyckte att hon hade något att be om ursäkt för, och att jag gärna hade träffat henne under andra omständigheter. Där tänkte jag väl att det var slut med henne.

    Min sambo ser de här två meddelandena (hon snokar inte - viktigt att poängtera tycker jag). Och jag reflekterar väl som så att jag någonstans ändå har fallit för frestelsen (flörtat med en annan...) och att jag därför kanske inte har samma känslor för min sambo. Jag gör slut. Hon ber istället om att ha paus med orden "du får ligga runt hur mycket du vill bara du kommer tillbaka"... (ja ni fattar soppan... och att det vid den här punkten är hon som är dörrmattan...)

    Hon bor iaf kvar hos mig, i min lägenhet. Jag veckopendlar dock till annan stad måndag-fredag under den här perioden. Så vi träffas inte så mycket annat än helgerna. Vi har dock massa sex, och skickar nudes å grejer... jätteskevt.
    Min skeva logik anser dock ändå att det är slut, så jag tar kontakt med F och frågar om inte vi kan ses. F tycker väl till en början inte att det är någon bra idé men går till slut med på det, Vi träffas på en lunch (slutet januari), det blir inget mer. Jag tänker inte så mycket mer på det... sambo vet inget (tror jag..) och eftersom det i min värld är slut så är det inte så mycket att orda om...

    Vi hittar tillbaks till varandra, utan att nämna ett ord om den här pausen eller händelsen.. åren går... och för 3 veckor, i samband med att hon hittat en ny då, får jag veta att hon visste om att jag träffat F, hon har läst hela konversationen (det vet jag inte hur, förmodligen snokat.. men jag hade nog försökt göra detsamma), det står inget jätteavslöjande annat än att vi har träffats. Det visar sig också att hon med jämna mellanrum går in och ser om F är kvar på min facebook.. jag har ärligt talat aldrig reflekterat över det... hon har aldrig nämnt F's namn annat än vid de första två meddelandena, då fick jag ett sms med "Vem fan är F???"

    Så.. judge away.. nu vet ni att jag inte är guds bästa barn heller och det kanske kan ge lite perspektiv på varför en paus inte nödvändigtvis framstår som en helt galen grej i hennes perspektiv....
    hon har gett mig den premissen en gång, något som jag utnyttjade genom att gå på en dejt med en flört... hände dock ingenting mer.

    Det här påvisar också hur bristande vår kommunikation har varit genom åren, och hon har själv sagt att hon inte vågade ta upp de här för då trodde hon att jag skulle lämna henne...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2022-10-29 13:03
    Nu är det väl "klart". Hon flyttar ut imorgon (förutsatt att hennes föräldrar tar emot henne...). Inskolningen på förskolan börjar om 2 veckor, så fram tills inskolningen är klar tar jag hand om barn och bor i huset.
    Hon får barn över helgerna, vi får se hur det blir med hennes planerade resa upp till honom.. den sträcker sig ju över en helg så blir lång första tid utan att få träffa barnet om resan blir av.

    Efter inskolningen är klar är väl tanken att vi kör varannan vecka med barn och hus och varannan vecka sover vi någon annanstans. Sen är väl förhoppningen att få klart lite smågrejer på huset så att det går att sälja, och att vi får OK betalt för huset. Får vi för lite kommer hon bli skyldig mig pengar... inte helt optimalt, ska väl inte vara någon större fara. Men husmarknaden är väl inte svinrolig för tillfället.
    Jag gick in med 11ggr mer än vad hon gjorde. Finns papper på det så ingen fara och det är en deal som ändå möjliggjorde att vi kunde bo där vi bott. Jag har ingen ånger där.

  • Svar på tråden Sambo träffat ny. Dilemma?
  • Anonym (anonymtomas)

    Tack. 
    Men hur agerar man under de här 6 månaderna som vi ändå kommer att bo tillsammans?

    Redan nu sover vi i olika rum. Jag är fortfarande föräldraledig, så jag tar barnet alla vardagskvällar (men hon sover bra, så typ ett blöjbyte per natt och thats it, ingen större uppoffring)

  • Anonym (anonymtomas)
    Anonym (Mi) skrev 2022-10-26 20:13:27 följande:
    Notera att båda måste vara med på försäljning. Vill inte den andra får man vända sig till tingsrätten. Kolla upp innan vad det kan innebära.

    Tack, vi är överens om att sälja. Även om en del av mig såklart vill behålla för att fortsätta försöka, men det har jag nog insett är rätt lönlöst. Och oavsett om hon skulle "komma till insikt" så ska vi nog bo separat ett tag. Vi har varit oskiljaktiga sedan vi träffades för 9,5år sedan....

  • Anonym (anonymtomas)
    Um Hamza skrev 2022-10-26 20:20:29 följande:

    Men vad i helskotta. Fattar hon vad hon slänger bort? Hur länge har hon känt den här nya snubben? Det tar flera år att lära känna någon. Att hon kan tänka sig att ha dig som backup innebär ju att hon egentligen inte tycker att ni har det dåligt, men att hon ska få lov att utforska sin förälske. Man behöver ju inte följa varje egoistisk impuls som man får i livet, kärleken till ert barn borde vara större 


    Hon började nytt jobb i augusti, träffade väl honom strax efter. Så 2 månader kanske?
    Han veckopendlar dessutom till staden, så är bara här Måndag-Torsdag i övernattningslägenhet där de inte kan träffas (kan ju inte skapa drama på jobbet). Så de har bara träffats utomhus på promenader...
    Så hon kan inte ha haft sex med honom än heller. Hon ska dock besöka honom nästa helg..... ja, jag känner mig inte helt respekterad.

    Alla "logiska" argument jag för med henne blir bortkastade och det blir lite "men du vet inte hur jag känner"... eller "det går inte bara få tillbaka känslorna bara sådär"... nej, framförallt inte om man inte vill försöka.

    Jag föreslog familjerådgivning, men tiderna som fanns tillgängliga var en bit fram i tiden och "jag måste få fortsätta träffa honom"...
  • Anonym (anonymtomas)
    Studentpappa skrev 2022-10-26 21:14:54 följande:

    Sluta vara en dörrmatta och ta hennes skit. Hon är ju sjukt respektlös som träffar en ny och behandlar dig som hon skit.

    Kan inte förstå varför du går med på detta?


    Jag älskar henne? :/ Men hon kommer också alltid vara mamma till mitt barn, så relation i någon form kommer vi ju behöva ha... jag vill ju gärna sköta det snyggt.
    Um Hamza skrev 2022-10-26 21:21:04 följande:
    Är hon omogen och impulsiv gällande annat också? Eller var detta en ny sida du fick se hos henne? 
    Nej, det här är en helt ny sida jag ser av henne. Jag tänker typ 30årskris... Hon är i vanliga fall väldigt vettig och saknar ganska många av de typiskt tjejiga egenskaperna som kan vara rätt jobbiga annars... 
    Anonym (Fiffi) skrev 2022-10-26 21:31:33 följande:

    Hon har tappat huvudet. Säg att du flyttar ett tag, ett par tre veckor får hon ha barnet själv. Ni får facetima. Hon måste få en reality check för att förstå vad hon i så fall kastar bort. 


    Jag är tyvärr föräldraledig några veckor till innan inskolning. Annars hade det varit ett bra alternativ. Som det ser ut nu är det nog hon som får åka ut isåfall, men jag ska nog faktiskt titta på den möjligheten..
    Tecum skrev 2022-10-26 21:49:52 följande:

    Hon är helt respektlös mot dig och tar dig för given. Synd att ni har barn, annars vore det bara att slänga ut henne, hus eller ej. Måste ni verkligen fortsätta bo ihop även om husförsäljningen dröjer?

    Men jag förstår ditt dilemma, du är inte beredd att gå hårt fram. Annars kan du mycket väl kräva att hon inte träffar honom förrän skilsmässan  är klar. Då har hon bollen, bo kvar utan honom eller flytta.
    Visst finns det en chans att det inte blir mer än ett äventyr och att hon vill tillbaka. Han kanske inte är så pigg på att bli bonuspappa vid 25... Men hon känns inte direkt som ett kap och om några år lockar en ny man. 


    Nja, kanske ska undersöka möjligheterna att bo isär. Se hur kul det är. Det jobbiga är väl dock att de då eventuellt får ännu bättre möjligheter att träffas.

    Killen hon har träffat är från Norrland, mina fördomar säger mig att de flesta av hans kompisar säkert redan har ett gäng ungar... :D

    Det läskiga är väl att hon i hela vårt förhållande fram tills nu varit så förälskad i mig att jag aldrig trodde att det skulle gå att bli av med henne (om ni fattar..). Så jag har väl också tagit henne lite för givet, vilket kanske är därför vi hamnat i situationen vi är, "tappat känslorna". Men där har jag rannsakat mig själv och insett en hel del...
  • Anonym (anonymtomas)
    Kunniglingvist skrev 2022-10-26 23:50:50 följande:

    Fattar att du kan vilja behålla en god relation till ditt barns mamma. Du kan dock inte acceptera att vara andrahandsvalet. Det där med att hon och snubben får mer möjligheter att ses om ni inte bor ihop gör det samma. Är det inte honom nu kommer det vara någon annan sen. Hon har redan gjort valet. Hon har redan svikigt dig. Oavsett om de hae haft sex än eller inte så är det fortfarande otrohet. Någon som kan göra såhär mot någon de har levt med i 9 år skulle jag aldrig någonsin kunna lita på igen. Även om jag förstår att du fortfarande har massor med känslor så behöver du komma till insikt att hon nu är ditt ex. Hon gav dig inget val. Du blev dumpat för någon annan. Dags att tänka på dig.

    Sen om du har förhoppningar om att ni ska hitta tillbaka... det är från hennes sida som ansträngning behöver komma isåfall. Du borde satsa på dig. Ju längre du går och hoppas djupare kommer du bli sårad. 


    Tack! Det där var nog det jag behövde höra. Det är dags för mig att sätta mig i förarsätet helt enkelt?
  • Anonym (anonymtomas)

    Tack för alla svar. Vi har båda två föräldrar som bor nära och stort, och kan husera både förälder och barn en tid om det skulle behövas.

    Men min tanke är att ställa ett ultimatum, sluta träffa honom om vi ska bo under gemensamt tak sista tiden innan huset är sålt. Jag tycker att våra 9 år tillsammans gör att jag förtjänar den respekten.
    Alternativt får hon fixa annat boende (dvs flytta in hos sina föräldrar - och erkänna för sina föräldrar vad som hänt) tills inskolning är klar (~en månad). Efter det får vi köra varannan vecka i huset och varannan vecka hos respektive föräldrar, tills vi kan sälja och köpa egna bostäder.

    Något annat än separation är inte på tal.


    Anonym (Fiffi) skrev 2022-10-27 10:39:38 följande:

    Det kan också vara en tillfällig kris, som har med förändringen att få barn innebär. Hon kan vara en av de kvinnor som inte är beredda på vad det innebär att få barn. Då kan de hitta till ett gemensamt liv. Men jag tror att du ts måste vara väldigt tydlig. När föräldraledigheten är slut måste du hitta ett annat boende under en tid. Jag vet att du skrev att det är hon som ska göra det, men det riskerar att dra ut på tiden då hon av obegripliga skäl tycks  bekväm i nuvarande situation. Som sagt tror jag hon tappat huvudet som man gör i en förälskelse. 


    jag har varit inne på det också, typ 30årskris.. det finns också bipolär sjukdom i hennes släkt (mamma och moster).
    Så det är ett annat alternativ. Dock mani-delen är inget jag har uppmärksammat tidigare. Lättare despressioner har förekommit.
  • Anonym (anonymtomas)
    Anonym (Fiffi) skrev 2022-10-27 11:34:45 följande:

    Men då kanske hon har sitt första skov. Hypomani utlöst av förälskelse. Hon tycker själv att hon måh jättebra och att det inte finns några problem. Att hon i så fall insjuknat betyder inte att du ska stanna om du inte vill, men det gör det hela mer begripligt. Först skrev du att du ville försöka, men nu tycks du ha ändrat dig. Vi är nog många som känner med dig. 


    Jag är beredd att försöka, det är jag fortfarande, men separationen behöver ske  och vi behöver bo ifrån varandra. Först efter det kan vi försöka igen och se vart det eventuellt leder.
    Vi har i princip varit oskiljaktiga sedan första dejten för 9 år sedan, och aldrig varit ifrån varandra mer än max en vecka åt gången och efter den här grejen så kommer förtroendet behöva byggas upp igen.. men allting bygger ju på att hon kommer till insikt innan det är för sent och vill försöka...
  • Anonym (anonymtomas)
    Anonym (Been there done that) skrev 2022-10-27 18:46:59 följande:

    Hej TS,

    Det är bara att beklaga det som hänt dig. Var med om något liknade för några år sen. Barn i liknande ålder. 

    Lite grejer som jag lärde mig under min resas gång. Dom har redan haft sex. 100% på det. Hon kommer dock bara berätta minimum av det du behöver veta. MAO toppen på ett isberg. Spelar dock ingen roll för hon har redan mentalt lämnat dig. Troligtvis för 6-12 månader sen. Vi män är dock lite sena på att läsa av sånt.


    I min situation ville jag oxå förlåta, bad min fru att jag skulle bli en bättre make och att vi kunde flytta, vad som helst för att starta om. Vi gick parterapi och skrev till och med ?kontakt? om vilka regler som gällde under våran paus. En regel var att INTE dejta andra människor. 


    Men icke! Hon kunde inte släppa sin nya spännande kille och fortsatte bakom min rygg. 


    Efter mycket egen tid och tänkande frågade jag henne en sista gång: ?Tror du det kommer kunna bli oss igen??


    Hennes svar glömmer jag aldrig. ?Nej, det kommer aldrig att bli oss igen!?

    Och då släppte det äntligen för mig. Jag blev fri och kunde ställa in mig mentalt på mitt nya liv som singel med ett ex som var/är mamma till mitt lilla barn. 


    Så mitt råd är att ställ in dig mentalt på ett nytt liv. Att sörja ditt ex är väldigt likt det vi känner när vi sörjer något som gått bort. Grått, prata ut, gå på terapi, ge dig ut själv med ditt barn som singel pappa. Gå på kafé med ditt barn, gå på badhus eller zoo, själv med ditt barn. Andas in friheten och se den nya världen genom ditt barns ögon. Njut av solen och luften i dina lungor. 


    Som sagt, orden som sparkade ut mig i livet var just att komma till insikt att det aldrig mer skulle bli oss.

    Nu flera år senare är jag så tacksam att min fru lämnade mig. Hon har dock ångrat sig bittert och jag kan ibland tycka synd om henne och hennes val. Deras förhållande rann ut i sanden. Han tyckte väl det var mer spännande att ha en gift älskarinna än att bli bonus pappa.  


    Kan tillägga att jag fick en ny chans i livet och kommer för evigt vara tacksam att hon lämnade mig. Har haft delad vårdnad sen dag ett och har sen dess skapat  en ny lycklig familj!

    Det kanske är mörkt nu men det finns ett ljus i slutet av tunneln. Garanterat!


    Lycka till! 


    Tack för att du delade. 
    Jag tror dock inte att de har haft sex ännu, eftersom det vore praktiskt väldigt svårt.. , men det gör egentligen detsamma. Hon har resa planerad till honom nästa helg, så då sker det ju oavsett.. finns ju en klar deadline.

    Jag är också ganska övertygad om att hon också kommer att ångra sig om det tar slut med hennes nya. När de visar sig att han kanske inte heller är så road att bli bonuspappa, eller att de kanske inte alls kände varann så bra som de trodde (hur bra känner man ens någon som man träffat i knappa 2 månader)..

    Sen har jag har varit ett enormt stöd/trygghet till henne under några väldigt tuffa perioder i hennes liv. Vilket man tydligen inte har mycker för nu.

    Kan väl erkänna att det finns en rädsla för mig att börja försöka ge mig ut och dejta, känns inte alls lockande...
    Kunniglingvist skrev 2022-10-27 16:07:43 följande:
    Jag tycker du verkar ha en sund inställning. Det är just det där jag tror många av oss försöker varna för också. Risken är att hon aldrig kommer till den insikten. Och att hoppet kan såra minst lika mycket. Att leva i väntan och ovisshet är inget liv. Det som hon kallar paus blir ett helvete och ett fängelse för dig. Ser du separation som en paus eller som ett avslut?
    Det beror nog lite på hur hon agerar. Om hon åker till honom nästa helg så är det ett avslut. Det finns inget annat. Än så länge går det väl typ att förlåta, speciellt om det visar sig vara bipolär sjukdom. Men jag finner nog det tyvärr otroligt.
    Hon är bjuden till sina föräldrar i helgen, jag berättade för hennes mamma att det kanske är tecken på bipolär. Får se hur det utspelar sig. Finns väl risk att hon tycker att hennes familj "fördömer det hon känner och som att jag inte har tänkt igenom det här"....

    Jag tycker det är lite läskigt hur snabbt hon kommit underfund med att avsluta ett 9årigt förhållande för någon ny som man knappt känner. Speciellt när hon som person i övrigt är ganska osäker i sig själv..
  • Anonym (anonymtomas)

    Det här med paus förstår jag framstår som en rätt respektlös grej, men det finns en anledning till att det i hennes ögon kanske inte är så vrickat. Och det känns som en händelse som "internet" förtjänar att få veta för att kunna döma den här situation fullt ut.

    6 år sedan strax innan jul var jag på en afterwork, där en kollega till mig tog med en kvinnlig bekant, kan kalla henne F. Jag och den kvinnliga bekanta hade trevligt och kom varandra väldigt nära, pratade i princip hela kvällen. När hon sen skulle hem så ville hon att jag skulle följa med i taxin, jag avböjde.

    Några dagar senare skrev hon till mig på facebook och bad om ursäkt för att hon varit så påfusig och lagt sig i mitt liv, jag svarade och skrev att jag inte tyckte att hon hade något att be om ursäkt för, och att jag gärna hade träffat henne under andra omständigheter. Där tänkte jag väl att det var slut med henne.

    Min sambo ser de här två meddelandena (hon snokar inte - viktigt att poängtera tycker jag). Och jag reflekterar väl som så att jag någonstans ändå har fallit för frestelsen (flörtat med en annan...) och att jag därför kanske inte har samma känslor för min sambo. Jag gör slut. Hon ber istället om att ha paus med orden "du får ligga runt hur mycket du vill bara du kommer tillbaka"... (ja ni fattar soppan... och att det vid den här punkten är hon som är dörrmattan...)

    Hon bor iaf kvar hos mig, i min lägenhet. Jag veckopendlar dock till annan stad måndag-fredag under den här perioden. Så vi träffas inte så mycket annat än helgerna. Vi har dock massa sex, och skickar nudes å grejer... jätteskevt.
    Min skeva logik anser dock ändå att det är slut, så jag tar kontakt med F och frågar om inte vi kan ses. F tycker väl till en början inte att det är någon bra idé men går till slut med på det, Vi träffas på en lunch (slutet januari), det blir inget mer. Jag tänker inte så mycket mer på det... sambo vet inget (tror jag..) och eftersom det i min värld är slut så är det inte så mycket att orda om...

    Vi hittar tillbaks till varandra, utan att nämna ett ord om den här pausen eller händelsen.. åren går... och för 3 veckor, i samband med att hon hittat en ny då, får jag veta att hon visste om att jag träffat F, hon har läst hela konversationen (det vet jag inte hur, förmodligen snokat.. men jag hade nog försökt göra detsamma), det står inget jätteavslöjande annat än att vi har träffats. Det visar sig också att hon med jämna mellanrum går in och ser om F är kvar på min facebook.. jag har ärligt talat aldrig reflekterat över det... hon har aldrig nämnt F's namn annat än vid de första två meddelandena, då fick jag ett sms med "Vem fan är F???"

    Så.. judge away.. nu vet ni att jag inte är guds bästa barn heller och det kanske kan ge lite perspektiv på varför en paus inte  nödvändigtvis framstår som en helt galen grej i hennes perspektiv....
    hon har gett mig den premissen en gång, något som jag utnyttjade genom att gå på en dejt med en flört... hände dock ingenting mer.

    Det här påvisar också hur bristande vår kommunikation har varit genom åren, och hon har själv sagt att hon inte vågade ta upp de här för då trodde hon att jag skulle lämna henne...

Svar på tråden Sambo träffat ny. Dilemma?