Hur gör ni vid matbordet?

Äter ni inte kvällsmat? smörgås, gröt, yoghurt eller nåt. 

Vi hade nog något kvällsmål innan läggdags. Men kan ni inte skjuta på middagen? Äta en timme senare så är kanske ungarna hungriga och äter. 

Vi har gjort det till och från när vi ätit middag tidigt/varit uppe sent eller när vi tyckt att de ätit dåligt, men oftast äter vi middag och därefter är det bad och läggning direkt. Jag känner väl också att kvällsmat lär dem att de kan lätt skippa middag och få macka senare? Vet inte om jag tror att det kommer att få dem att äta middag?

#2 Vi äter redan ?sent? för att vara barnfamilj, runt kl 18-19 och sen är det bad och läggdags.

Vi serverar inte mat som barnen inte äter. När vi introducerar ny mat ser vi till att det finns något på bordet de gillar och kan äta sig mätta på. 

Barn svälter inte om de inte äter middag, de har ju förmodligen ätit både frukost och lunch och mellanmål under dagen, och om inte annat så får de frukost morgonen efter att de vägrat äta mat. Så vi har haft en ganska avslappnad inställning till mat och matvägrare i min familj.

Min inställning är att barnen ska äta det som bjuds, och vi har alltid knäckebröd på bordet om de nu absolut inte vill ha maten. Man kan inte få sin favoriträtt varje dag utan behöver lära sig att äta det som finns, är min inställning (bland det mest oartiga, och otacksamma, som finns är att rynka på näsan åt "vanlig" mat. Om man inte råkar ha någon diagnos.)

Vissa barn är också väldigt små i maten. Jag var ett sådant själv, jag minns att jag blev (eller i alla fall kände mig) mätt på typ tio makaroner, en halv köttbulle och liten bit gurka. Jag var visserligen smal, men inte underviktig.

Det där funkar verkligen inte för alla. Hade vi kört på den principen hade vi ätit typ tacos, pannkaka och hamburgare och kanske någon rätt till. Inte mycket till variation, direkt.

Skulle aldrig låta mitt barn lägga sig hungrig av princip. Finns noll anledning. Ingen vill väl äta om man inte är hungrig. Det är knappast så att en 3 åring manipulativt sitter med hungrig kurrande mage och vägrar äta för att hen kalkylerar med att få nyponsoppa två timmar senare. 

Barnen äter inte för att de inte är hungriga helt enkelt. Att de sedan blir hungrig senare är väl snarare fakta än taktik.

Varför måste man äta nåt man inte tycker om? Jättekonstigt. Skulle aldrig falla mig in. Låter som båt slags självskadebeteende.

...och det skrev jag inte heller att det gjorde. TS frågade hur vi gör. Jag svarade.