Hur får ni ihop allt?
Jag har varit hemma på heltid under flera år och hade stenkoll på barnens läxor och prov. Började jobba lite i våras och på allvar höstas och jag känner hur mer och mer glider mellan fingrarna och jag har helt enkelt inte energi att förhöra en massa längre.
Min man är på mig om hur viktig deras skolgång är, men vad ska jag göra när jag fullkomligen kraschar på kvällen?
Jag har kallats egoistisk av släktingar på grund av de konsekvenser mitt val att börja jobba gett familjen.
Jag förstår inte hur ni som alltid jobbat såhär får ihop det! Och så ska alla vardagens hushållsgrejer hinnas med också.
Mat får vi redan hemlevererat och han vill inte ta in städhjälp, så det finns inte så mycket mer jag kan göra känner jag...
Det naturliga svaret är ju annars att mannen steppar upp gällande både städning och läxhjälp. Och det oavsett vad han tycker om ditt arbete.
Våra barn har inte läxor än så den biten försvinner. Övrigt funkar genom tillräcklig struktur (listor, påminnelser på telefon osv), förenklas av att min sambo gått ner lite i tid och att vi tyvärr får prioritera en del kring vad vi vill lägga energi på.
Ang just ditt problem så dels blir man ju ofta väldigt trött i början av förändringar som nytt eller ökat jobb. En omställningsperiod dvs. Sen får man se över utifrån förutsättningar (har inte läst hela tråden):
- kan barnen ta mer ökat ansvar själva? Hur gamla är dem?
- har skolan läxhjälp?
- behöver nån av er gå ner i tid eller sålla bland egna fritidsintressen?
- kan man förändra upplägg? Jag tränade tex ofta glosor i bilen till stallet som tonåring, men det beror ju såklart på både inlärning och vad man har för aktiviteter.
- gemensam kalender