Trivs inte i Sverige

Lycka är fullt möjligt att uppnå oavsett land man bor i. När du skriver så låter det väldigt mycket som att du inte kan påverka hur du mår. Till att börja med så är Sverige ett långt land med olika kulturer från norr till söder. Och hur lycklig du är beror mer på hur du har det socialt, vänner, umgänge, fritidsaktiviteter och kärleksrelationer. Hur du förhåller dig till detsamma är än viktigare. Inre faktorer som avgör inställning ger större möjligheter till att vara lycklig. Hur du ser på na omständigheter. Sen har vi saker man gör eller inte, som också avgör hur glad du är. Att röra på sig, få dagsljus, att arbeta (alla kan göra något) och göra saker som känns meningsfulla tex vara stödperson åt någon (frivillig på röda korset eller Stadsmissionen) eller hjälpa någon som behöver läxhjälp. 
Om du tror att landet du bor i är primär källa till lycka eller olycka så behöver du antingen lära dig mer om hur ett lycka uppstår i oss människor, eller så behöver du lära dig mer om kausalitet. Jag föreslår att du börjar där du är och hittar tre saker varje dag som du är av tacksam för. De tre kan vara tre väldigt basic grejer, som att du har ett hjärta som ä ett starkt, att du har druckit en kopp kaffe och att någon log mot dig idag. Det är skit samma vad, det viktigaste är att du riktar din uppmärksamhet mot det som du kan (välja att) se som positivt. 

Och det hjälper att sluta gnälla. Om du behöver prata av dig (vilket jag tror) så kan du ringa en stödlinje. En sån du kan anmäla dig som frivillig till den när du fått en lite ljusare syn. 

TS  allt som står i dina inlägg är ju bara attityd, inget som säger att du inte kan tycka om Sverige. Du har inte ens bott på någon mer plats än Stockholm (nej, det är inte långa bostadsköer i hela landet). Du verkar inte heller ha bott utomlands. Du verkar ju knappt veta nåt om vårt land. Jag hoppas för din skull att du skämtar. På allvar.  Annars är det läge att försöka med terapi och medicin. 

När allt du skriver bara andas illvilja utan kunskap eller belägg för det du säger  Du kan inte veta att du inte gillar Sverige om du inte bott på fler ställen än ett och uppenbart inte vet något om vårt land. Du sitter ju bara och öser ur dig skit. Utan belägg. Tror du mår riktigt dåligt, men absolut inte på grund av landet du bor i. 

Rör på dig. Börja jobba. Träffa vänner genom någon hobby. Gör något meningsfullt för en annan människa. Skriv tacksamhetsdagbok. Det sistnämnda är nog enormt viktigt i ditt fall. 

Tråkigt att du inte mår bra och känner att du inte kan göra det du vill med din framtid.

Men en sak kan vara bra att känna till. Vilket land du bor i har inget att göra med hur lycklig du är. Att gå omkring och känna ovilja har med helt andra saker att göra. Du kan välja att ändra på det. Men det krävs en aktiv insats från din sida. Och inte minst, en vilja att må bra. 

Det finns ett flera saker som du kan göra för att vända hur du upplever ditt liv. Om du vill kan du vara lycklig och bo exakt där du bor. Men som med det mesta i livet hänger det på dig. Vad du gör och hur du väljer att förhålla dig till livet.

Ta hjälp och var beredd på att omvärdera din syn på livet.

Jag kan utan problem komma på 200 saker att vara tacksam för, som finns i mitt liv tack vare att jag hade lyxen att födas i ett land som Sverige. 

Rent vatten, tak över huvudet, att jag slipper vara hungrig, att jag fått gå i skolan, att universitetet är gratis för svenskar är några av dem. Övningen att leta/fokusera på sånt att vara tacksam över hjälper din hjärna att se saker ur ett positivt perspektiv. Det tränar din hjärna att vara glad.

Och i längden kommer din hjärna per automatik söka det som gör dig tacksam (glad på ett meningsfullt sätt). Sen kan du fylla på med mer personliga saker, tex att du är älskad av någon, att du har sett en bra film eller något annat som du gillar. Stanna gärna lite i känslan över vad du gillar. 

Men det är något du måste välja att göra och göra det varje dag under en längre tid. 

Jag undrar om du på allvar TS inte förstår att dina problem inte har med Sverige att göra? Har du konstruerat tråden för att se vilka reaktioner du skulle få?

Sticka, att inte se positivt på tillvaron är allvarligt. Psykiskt sjuk låter framförallt som något någon illvillig person skulle kasta på någon annan. Men du har till viss del rätt. Det du skriver om visar på en negativ uppfattning av din omvärld.  Mer än fakta eller reell bild av vad som är Sverige. Eller hur det är att bo utomlands, som du tycks romantisera. Och faktiskt är det så, ibget jag hittar på, så hur man ser på sin omgivning avgörs av inställning och vad man söker efter, väljer att ha i sikte Och du verkar sakna mening och mål i tillvaron. Att leva så kan absolut i längden säkert leda till psykisk ohälsa. 

Att förhålla sig till tillvaron genom att säga att landet är dåligt (utan så mycket faktiskt belägg) och att andra länder är bättre (utan faktiskt ha något belägg för det heller, mer än några semestrar) är inte ett vettigt sätt att dra slutsatser vare sig om livet eller om några länder. Bra eller dåliga. 

Att vara nöjd med tillvaron har inget med landet man bor i att göra. Det finns i huvudet. 

Jag tror dock inte att du mår så bra. Du kan vara oerhört mycket gladare än vad du är idag med tillvaron. Men jag är inte läkare och ställer inga diagnoser. 

Och det skulle vara enklare än du tror att ha roligare. Men då måste du vara beredd att ompröva dina föreställningar. 

Jag kan inte citera. Det jag skrivit har varit ett försök att beskriva hur positiv syn uppstår. Det är inget magiskt. Tvärtom. Praktiska val, som att formulera mål (flera som har tipsat om det i tråden) tacksamhetsdagbok (som jag beskrivit hur man skriver, alla har något att vara tacksam för varje dag (bevisat leder till större lycka och känsla av mening) att arbeta och att göra något bra för andra människor (ställa upp som frivillig i någon orh tex). Det som folk skriver metervis av i den här tråden är inte för att fylla ut sidorna med, det är riktiga råd från människor som också sett livet mindre rosaskimrande ibland. 

Men läs dem och förstå att de gör saker du nu kan GÖRA för att känna annorlunda än du gör just nu. 

Även jag har bott utomlands. Det var kul, men absolut inget enkelt recept för lycka. Och inget att rekommendera utan jobb. 

Du kan välja att må bra och vara glad exakt där du är nu. Men det kräver aktiva val som knuffar dig i rätt riktning mentalt. Inte magi. Ditt missnöje handlar inte om förutsättningarna för lycka i Sverige. 

Ingen motarbetar dig Sticka. 

Du verkar inte ha en konstruktiv inställning bara. Överhuvudtaget. Jag sitter mest och funderar på om det verkligen kan vara så illa som du verkar uppvisa. Eller om du driver med alla? Kul att folk engagerar sig?