• Anonym (Anonym22)

    Förälskad i kollega - omöjlig situation

    Hej! 


    Är helt ny här, men har plöjt många trådar på liknande ämne, och känner att jag vill/behöver ventilera min egen historia. 


    Jag är i mitten av 30 års-åldern, gift sedan fem år och har två ganska små barn. 


    På min arbetsplats finns en man som jag uppskattat mycket, på alla plan, sedan jag började mitt jobb för snart ett år sedan. Vi har småflirtat ganska oskyldigt ett tag, och jag har inte lagt någon stor viktigt vid det. Han är några år yngre, i ett förhållande, men inte gift och inga barn.  

    Men sedan några veckor tillbaka är allt annorlunda. Ett mail från honom gjorde det ganska tydligt att han saknade min närvaro på kontoret (hade inte varit inne på några veckor), och det var så att slå på en knapp hos mig. Det gick från kanske 20 till 120 på några dagar. Nästa gång vi sågs hade dynamiken förändrats drastiskt. Ingen av oss dolde särskilt väl att vi drogs till varandra, och allt blev plötligt så intensivt. Vi började skriva med varandra i jobbrelatetade forum. Började hinta saker osv. 


    Jag blev så överväldigad av de här känslorna, att redan ett par veckor senare, vid ett informellt tillfälle på restaurang med kollegorna, frågade jag honom rakt ut om det var som jag inbillade mig. Och han bekräftade att att det var det inte - han kände likadant. 

    Smarta som vi (inte) är, såg vi till att träffas ensamma på kontoret (en liten arbetsplats som ofta står tom) ett par dagar senare. Det var en känslomässigt överväldigande dag, men många blickar, omfamningar, en hel del prat kring situationen osv. 


    Vi är båda överens om att vi inte kan bli mer än såhär. Jag är inte beredd att ge upp min familj, och han vill inte ändra sin tillvaro. Dessutom tror jag inte att vi skulle passa ihop egentligen, om det blev en vardag för oss. 


    Men just nu är jag helt rådlös. Allt är kaos i huvudet, jag kan inte fokusera på varken jobb eller familj, jag känner mig helt känslomässigt dränerad, går runt och trycker bort gråten där hemma hela tiden, pendlar åttio gånger om dagen mellan att vilja avbryta allt och att ha panik för att vi inte ska ses på flera dagar.

    Några goda råd? Någon som varit med om liknande? Känner mig mest av allt ensam i hela situationen. 

  • Svar på tråden Förälskad i kollega - omöjlig situation
  • Anonym (ååå)

    Men skärp dig. Fokusera på det som är viktigt - dina barn och din relation hemma. Du skriver att du inte är beredd att förändra den saken så då har du ju valt? 

    Du har haft en crush, och nu får du se till att glömma den. 

  • Fjäril kär

    Oavsett hur du väljer kommer ditt val medföra konsekvenser och uppoffringar. Är du beredd på att stå upp för dom valen och göra det som krävs? 

  • Anonym (Fredagsfjäril)

    Förälskelser händer människor. Men vad skönt att ni redan nu vet att det inte kan bli mer. Det du riskerar är att din familjesituation havererar om du fortsätter din kontorsförlagda fling, men det vet du redan. Om det hjälpte dig att skriva ner det såhär så är det bra, men det är nog nu du måste sätta stopp och inte sen. 

  • Anonym (K)

    Vad du än gör - sluta skämma ut dig med hintar i officiella jobbforum!! Folk är inte så dumma som ni tycks tro.

  • Anonym (Tvillingmorsan)

    Du skriver inte ett enda ord om din man. Hur är er relation? Har småbarnsåren varit jobbiga? Har inte han märkt att du är helt uppe i det blå eller förälskad i en annan?

    Man kan attraheras av andra även om man har en bra relation, men det brukar stanna vid ytliga och tillfälliga känslor. Att känna så där starkt för en annan, tyder på att något inte är som det ska i din relation hemma. Samtidigt skriver du att du inte vill ge upp det du har, vilket jag förstår. Det ska man inte göra lättvindigt. Du skriver också att du inte tror att du och kollegan skulle passa ihop egentligen. Det är bra att du har den insikten mitt bland dina rosa moln.

    Fundera på varför det har blivit så här. Håll lite avstånd till kollegan och fokusera på ditt familjeliv och relationen hemmavid.

  • Anonym (Förstår)

    Varit i samma situation och oj som jag var kär. Alldeles sprängfylld av åtrå och längtan, härligt men så smärtsamt på samma gång. Vet exakt den känsla du har att ha noll koll på saker du för några dagar sedan levde 100% för, nu känns allt sånt oviktigt.

    Men... Sätt stopp nu och inte senare. Kommer att göra ont, men vill du stanna i livet du har hemma är detta det enda rätta att göra.

    Eller, ta en rejäl funderare, vill du separera. Dock inte för denna flings skull, utan för din egen skull. 

    Låt inte denna fling såsa dina tankar och beslut! 

  • Anonym (har hänt)

    Har hänt mig ett par gånger. Jag har njutit av att tänka, fantisera och ha den där spännande kontakten med kollegan  men undvikit all kroppskontakt och att vara på tu man hand. Det är härligt att vara lite kär ett tag när man märker att det är ömsesidigt och det lägger sig efter ett halvår. Jag har aldrig blivit drabbad så att jag inte kunnat överföra de härliga känslorna på min man och sen så upptäcker man att när man är extra positiv mot honom hemma blir han också väldigt härlig att vara med!

  • Anonym (jury)
    Anonym (Anonym22) skrev 2022-12-09 18:07:52 följande:

    Vi är båda överens om att vi inte kan bli mer än såhär. 


    Så ni är alltså överens om att såhär som det är nu är en lagom nivå på er affär, det skall bara inte bli mer? 
  • Anonym (Upplevt liknande)

    Vad jag känner igen mig i din situation. För 1,5 år sedan började en man på mitt jobb. Tog ett tag innan vi började prata med varandra men efter ca ett halvår så blev det så att vi fick samarbeta mer med varandra pga hur cheferna lagt upp våra arbetsuppgifter. Då började vi ringa till varandra. Till en början pratade vi om jobb, men ju längre tiden gick desto mer privata saker pratade vi om. Fanns inga tankar då om att inleda någon relation med kollegan.

    Hans ex var inneboende hos honom fast hon skulle leta ny bostad då. Jag bodde med min dåvarande pojkvän, vår dotter och var gravid med andra barnet. Relationen till min dvarande pojkvän spårade ur och han använde psykisk och fysiskt våld mot mig. Jag hade det jättetufft just då och kände tillit till min kollega, tillslut började jag öppna upp mig om vad som händer i mitt liv. Min kollega började också öppna upp sig och han hade genomgått ett tufft år på många sätt.

    Så vi var lite terapi för varandra. Samtidigt så märkte vi att vi hade samma mål i livet, samma intressen och var lika på så många sätt. Jag fick känslor för honom och berättade i sms att jag börjar gilla honom mer än som en vän och att det är olämpligt. Kollegan bekräftade att han känner likadant. Jag valde att göra slut med min dåvarande pojkvän. Vilket inte togs emot bra, eller han accepterade inte att jag gjorde slut.

    En dag efter jobbet kom kyssen och jag hade sex med min kollega. Från den dagen har vi inte kunnat släppa varandra. Kollegans ex försvann fort från hans bostad då jag var tvungen att flytta in då jag vart utsatt för våld i hemmet. Så idag bor jag ihop med min kollega och vi är väldigt lyckliga och älskar varandra väldigt mycket. Har aldrig kännts så rätt med någon. 

    Om din relation till din partner du har idag och du är nöjd med relationen så backa undan från kollegan. Men om det inte är bra mellan dig och din nuvarande så var inte rädd att separera. Ibland blir det mycket bättre än vad man tror. Hellre separerad och lycklig leva som varannan vecka förälder än att vara olycklig och inte våga lämna något som är dåligt. 

    Om både du och din kollega känner starkt för varandra kan det ändå bli att det händer något fast ni inte planerar det. Det hände mig. Ibland blir inte livet alls vad man tänkt sig, ibland blir det mycket bättre. Men helt ärligt separationen var inte alls lätt, det var otroligt tufft någon månad men det var det värt efter att ha funnit mitt livs kärlek. 

    Detta har dessutom blivit bättre för barnen. Innan var jag olycklig och sov mig genom dagarna, var helt energilös och på så sätt var jag ingen bra förälder. Idag är jag lycklig vilket gör att jag kan ge mina barn den trygghet, kärlek och glädje dom behöver. Dessutom behöver dom inte längre uppleva grälen mellan mig och exet. 

  • Bis mis

    Sånt har hänt mig några ggr när jag varit singel och den andre var upptagen. Men som nån skrev, man kan njuta av den besvarade förälskelsen och låta det stanna där. Dom jag har känt så för har fortfarande en speciell plats i mitt hjärta och jag blir glad när jag träffar dom, märker att det är samma för dom. Det finns ju goda orsaker till varför vi föll för varandra, det är fina personer. Men om du värderar ditt nuvarande förhållande så se till att inte gå över gränsen, det kommer att gå över.

Svar på tråden Förälskad i kollega - omöjlig situation