Inte råd att bli sjukskriven

Kanske är inte detta något råd i din situation, men du har fallit i samma fälla som många andra.... Det är inte vettigt att leva med så små ekonomiska marginaler som du gjort, det skapar en otrolig psykisk stress som förmodligen även är del av den grundproblematik som nu orsakat din depression.

Jag fick lära mig i unga dar att man skall klara sig på 2/3 av sin GRUNDLÖN, alltså det som är garanterat att komma in varje månad.
Den återstående 1/3 och ev extra inkomster läggs till sparande eller ren nöjes-konsumtion efter eget tycke och smak, för detta kan man mycket enkelt dra in på när det kniper...

Det är inte på något sätt vettigt att "vara pank" sista veckan innan lön varje månad, det är inte långsiktigt hållbart.
Du har enligt mig dragit på dig på tok för höga fasta utgifter i förhållande till din inkomst om du inte tillfälligt klarar av att få vardagen att gå runt på 80% av din normala grundlön.

Det är därför man behöver en buffert. När man måste sjukskriva sig eller får andra oväntade utgifter eller minskad inkomst. Men nu är det som det är. Ni får gå igenom hela ekonomin en gång till. Varje korvöre ska räknas. Min erfarenhet är att det går i princip alltid dra ner på utgifterna om man bara måste. Jag hade bekanta som en månad hade räkningar på 21000 och en inkomst på 14000. Du fattar att de nästan slet sitt hår. Vi satt tillsammans en kväll och gick igenom allt och fick faktiskt ihop det. Uppskov med några räkningar, delbetalningar på andra, nån utgift mindre. Man får se över allt. Medlemsavgifter, abonnemang, klubbar, uteätande, godis, snacks, kläder- allt. Köpa så mycket svinnmat man bara kan. Resten på secondhandaffärer och då bara det man absolut måste ha. Gå eller cykla dit man ska. Byta elleverantör. Säga upp tv:n. Laga egen mat. Skippa all lyx i form av pizzan på helgen och sånt. Då får man till slut en buffert.

Hälsan går egentligen före allt annat. Tar man inte hand om sig brakar kropp eller psyke eller båda ihop till slut. Och det är ju inget värt. Så gör allt du bara kan för att kunna sjukskriva dig. Ingen tackar dig när du kört slut på dig.

Jag är sjukpensionär och har drygt 10000 i månaden före skatt. Så, jo, jag vet vad jag pratar om. Det finns ett bra ordstäv- att rätta mun efter matsäcken. Går det knappt runt månad efter månad måste man antingen öka inkomsten eller minska utgifterna. Kunde jag leva på utspädd nyponsoppa en hel sommar så kan även ts spara pengar på nånting. Eller jobba mer, eller flytta eller vad som nu krävs. Nånstans har man faktiskt tagit ett val. Att bo där man bor, ha det jobb man har, köpt de saker man köpt, äta det man gjort, tagit de lån man tagit. Och går det då åt skogen får man fatta andra beslut.

Detta grundresonemang har inget att göra med storleken på ens inkomst.

Jag känner personligen flera par som med de flestas måttstock har ordentliga inkomster som har satt sig själv i skiten rejält genom att under många års tid nu ha vant sig vid att det ramlar in 500.000-1.000.000 extra på kontot med några års mellanrum genom att värdera om huset och höja belåningen....

Något annat jag ser i min omgivning är folk med relativt låg inkomst som envisas med att bo i nyproduktion extremt centralt, de skulle lätt kunna få en dubbelt så stor lägenhet för halva kostnaden om de bara kunde acceptera att inte hela livet fanns på gångavstånd.... Jag vet flera med nettolöner under 20 som betalar över 10 i hyra, vilket är fullständigt vanvettigt i min värld.

Grundregeln som jag själv lever efter är att runt 1/3 av inkomsten till boende, 1/3 till resterande löpande levnadskostnader och så sista 1/3 och alla extrainkomster som jag skrev tidigare är fri att spendera hur man behagar.

Om man har svårt att hitta en lägenhet att hyra till en kostnad man har råd med i staden där man letar så kanske man måste inse att man måste kolla i andra stöder med "sämre" läge och lägre hyror?

Vadå "får inte byta"? Vi lever i ett fritt land, vem bestämmer att någon inte får flytta?

Har du så låg inkomst så lär du ju få större delen av din boendekostnad betald av staten?

Bestämmer hyresvärden att du inte får säga upp din lägenhet och hyra en annan? Med pistol då? I så fall borde du polisanmäla.
Självklart har du ingen bestämmanderätt över någon annans egendom, men du bestämmer ju över ditt eget agerande.

3000:- får man lätt en relativt centralt belägen liten lägenhet för i landets 4-5 största stad, med gångavstånd till stadskärnan. Min första lägenhet som ja bodde i över 7år hade en avgift på 1435:-, men det var en BRF.
På Södermalm blir det nog svårare....