Min stora kärlek

Jag har förstått att du har haft smärtsamma erfarenheter av kärlek och av att prata om din kärlek. Men om vi lämnar det. 

Tänker du att kärleken måste vara besvarad för att vara stor? Jag är själv inte så säker på det. 

Jag känner igen att kunna känna saknad efter någon. Det är ofta praktiska anledningar till en sådan förlust. I ditt fall var kärleken inte besvarad, och du mötte de här kvinnorna via jobb. Många vill inte ha kontakt utanför jobbet, och särskilt inte med någon som älskar en på ett sätt man inte kan svara upp emot.

Det låter som om båda kvinnorna hade, och har haft stor betydelse i ditt liv. En människa som du saknar fortfarande efter att många år har gått, den människan har lämnat ett stort avtryck i dig.

Det viktigaste är att du själv vet vad du kände, och vad du respekterade. Så tänker jag att det alltid är med äkta kärlek. Den är inte våldsam.

Men det är min uppfattning. Jag vet att det finns många erfarenheter av stor kärlek där våld är ett inslag. 

Hur ska man kunna leva utan att någonsin göra våld på någon annan? Det finns nog inte i denna värld. Men jag tror ändå att den stora kärleken handlar om att kunna ge upp saker, precis som du gjorde. Den stora kärleken är inte en stalker. 

Med all respekt Josef, vilket är svårt att ha eftersom du har förstört så många trådar, så har ingenting i ditt inlägg med den stora kärleken att göra.

Om du vill kan du starta en tråd om hur dina diagnoser påverkar ditt kärleksliv. Jag kommer att anmäla alla inlägg som är OT. Det du skrivit till Kaffedraken får ligga kvar oanmält, eftersom jag ser det som en reflektion på Kaffedrakens kärleksliv. Men du kan och ska inte ställa diagnoser på människor på nätet. Om du känner dig i behov av att tala med andra som redan har diagnoser mer specifikt finns forumet Psykisk ohälsa, men det antar jag att du känner till. 

Till den som i framtiden hittar tråden i tron att den skulle kunna handla om att utbyta erfarenheter av stor kärlek. 

Ämnet blev snabbt en tummelplats för någon som saknar kärlek i sitt liv och en annan som själv beskriver sin flyktighet. 

Jag beklagar. Kanske ska jag beskriva hur det kom sig att jag startade tråden innan jag går ut härifrån. En kvinna uttryckte rädsla för att förlora sitt livs kärlek, som hon levde med på distans och jag fick inte alls känslan av att det var säkert att det handlade om stor kärlek. Därför blev jag intresserad av hur andra ser på stor kärlek. 

Till den som i framtiden hittar tråden i tron att den skulle kunna handla om att utbyta erfarenheter av stor kärlek. 

Ämnet blev snabbt en tummelplats för någon som saknar kärlek i sitt liv och en annan som själv beskriver sin flyktighet. 

Jag beklagar. Kanske ska jag beskriva hur det kom sig att jag startade tråden innan jag går ut härifrån. En kvinna uttryckte rädsla för att förlora sitt livs kärlek, som hon levde med på distans och jag fick inte alls känslan av att det var säkert att det handlade om stor kärlek. Därför blev jag intresserad av hur andra ser på stor kärlek.