Agerade läkaren rätt?
Ja man måste ju först försöka ändra livssituationen, annars kan man i längden ändå bli sjuk av det så klart. Hoppas du hittar en lösning!
Ja man måste ju först försöka ändra livssituationen, annars kan man i längden ändå bli sjuk av det så klart. Hoppas du hittar en lösning!
TS, jag tycker att du ska försöka få tid hos en annan läkare. Ångestdämpande och att gå ner i arbetstid (75% är det väl du har rätt till som småbarnsförälder) kan säkert vara steg i rätt riktning, men nu mår du akut skitdåligt och behöver mer än så.
Nu vet vi förövrigt inte om ts bot ihop med sin partner. Eller hur hennes hemsituation ser ut.
Läkaren ska ringa upp mig för vidare planering men det känns jobbigt att be om längre sjukskrivning och riktigt jobbigt för självkänslan hela situationen.
Det var lite därför jag gjorde denna tråd för att se vad andra tycker, ifall jag är berättigad till sjukpenning i det läget som jag är i eller ifall det enda rätta är att jag går ner i arbetstid istället och får ta den ekonomiska förlusten. Jag har egentligen inget problem att göra det och jag och min sambo har diskuterat det och klarar av det MEN samtidigt vill jag ju att det ska bli rätt för mig.
mammatil6: Inte fall så handlar det inte om "småbarnsföräldrar inte klarar jobba heltid" Utbrändhet är något helt annat och något man självklart ska få en sjukskrivning från och som fk godkänner om lökaren gör ett bra jobb.
Du måste skilja på utbrändhet och "småbarnsföräldrar inte klarar jobba heltid".
Anonym (Rakt på sak): Nej, var inte med. Var du?
Men utifrån det ts skriver så anser inte jag att läkaren agerade korrekt eller gjorde sitt jobb.
Att du anser något annat är helt ok.