Inlägg från: Anonym (Rakt på sak) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Rakt på sak)

    Agerade läkaren rätt?

    Ja man måste ju först försöka ändra livssituationen, annars kan man i längden ändå bli sjuk av det så klart. Hoppas du hittar en lösning!

  • Anonym (Rakt på sak)
    Anonym (Lilly) skrev 2022-12-28 16:06:56 följande:

    TS, jag tycker att du ska försöka få tid hos en annan läkare. Ångestdämpande och att gå ner i arbetstid (75% är det väl du har rätt till som småbarnsförälder) kan säkert vara steg i rätt riktning, men nu mår du akut skitdåligt och behöver mer än så.


    Ts har ju fått akut hjälp? Hon blev sjukskriven på halvtid i två veckor. Vet inte hur bra det är att ta ångestdämpande om man är gravid men det går nog att lösa.
  • Anonym (Rakt på sak)
    Anonym (Lilly) skrev 2022-12-28 16:24:34 följande:

    Två veckor på halvtid är väldigt lite när man är så nära att gå in i väggen.
    Synsk eller? Det finns ingen som kan säga att ts håller på att gå in i väggen och kalla det fakta.
  • Anonym (Rakt på sak)
    Anonym (Lilly) skrev 2022-12-28 16:53:37 följande:

    När det väl är bevisat att TS är på väg in i väggen så är det försent att hindra att det sker. Är det verkligen värt det att låta det gå så långt, när det dessutom finns två små barn med i bilden?
    Det är därför man måste förebygga utbrändhet, t ex fick ju ts rådet av både läkare och personer i tråden att gå ner i arbetstid. Dessutom kanske pappan måste ta över lite mer i hemmet. Ts behöver fokusera att må bra också genom att t ex ta promenader eller annan lättsam motion, umgås med vänner ibland och gärna ha en hobby. Ett normalt och balanserat liv, helt enkelt. Man kan ju testa det först. Så just nu får ts det lite lättare en kort period och under tiden hinner hon fundera på vilka lösningar hon behöver för ett hållbart liv framåt istället för att gå in i väggen och verkligen behöva den där heltidssjukskrivningen som en del vill pracka på henne direkt.
  • Anonym (Rakt på sak)
    EpicF skrev 2022-12-28 17:07:29 följande:
    Finns de som tyvärr inte har råd att gå ner i tid även om de hade velat. Och man ska inte tvingas få ett ekonomiskt tap bara för att en läkare vägrar inse att mam behöver längre tid än två veckors halvtidssjukskivning. 
    Ja, det finns si och det finns så. Ts får väl tänka utifrån SIN situation vad som är möjligt och rimligt. De är trots allt två vuxna med inkomst också. Kanske ts måste byta jobb, till något med bättre lön eller mindre stress. De kanske behöver se över sin ekonomi som helhet och minska på en del utgifter. Även med sjukskrivning skulle ts få ett ekonomiskt tapp och det är ingen som tvingar ts till mindre inkomst men man måste ju fatta att det är en ohållbar situation och fixa det som är trasigt.
  • Anonym (Rakt på sak)
    EpicF skrev 2022-12-28 17:33:23 följande:

    Nu vet vi förövrigt inte om ts bot ihop med sin partner. Eller hur hennes hemsituation ser ut. 


    Nej vi vet inte men man får väl iaf hoppas att hon fortfarande bor tillsammans med den som ska bli pappa till barnet hon bär, annars får ts rätta oss på den punkten. Och om ts är ensamstående mamma med minst ett barn och ett till på väg, jobbar heltid och inte har avlastning från pappan så är det klart att det är jobbigt. Då måste man väl förstå själv att det inte är hållbart och en sjukskrivning kan vara välbehövlig men det löser inte problemen heller. De måste man ändå ta tag i.
  • Anonym (Rakt på sak)
    Anonym (Slut) skrev 2022-12-28 20:29:01 följande:

    Läkaren ska ringa upp mig för vidare planering men det känns jobbigt att be om längre sjukskrivning och riktigt jobbigt för självkänslan hela situationen.

    Det var lite därför jag gjorde denna tråd för att se vad andra tycker, ifall jag är berättigad till sjukpenning i det läget som jag är i eller ifall det enda rätta är att jag går ner i arbetstid istället och får ta den ekonomiska förlusten. Jag har egentligen inget problem att göra det och jag och min sambo har diskuterat det och klarar av det MEN samtidigt vill jag ju att det ska bli rätt för mig.


    Sjukskrivning är en sak, sjukpenning en helt annan. Fk kan anse dig kapabel att arbeta oavsett om läkaren håller med dig. Så om du är berättigad till sjukpenning kan ingen här inne säga något om.

    Om ni klarar ekonomiskt att du går ner i tid så gör det direkt! Man har rätt att gå ner till 75 % utan knyst från chefen.
  • Anonym (Rakt på sak)
    EpicF skrev 2022-12-28 22:19:23 följande:

    mammatil6: Inte fall så handlar det inte om "småbarnsföräldrar inte klarar jobba heltid" Utbrändhet är något helt annat och något man självklart ska få en sjukskrivning från och som fk godkänner om lökaren gör ett bra jobb. 

    Du måste skilja på utbrändhet och "småbarnsföräldrar inte klarar jobba heltid". 


    Och det måste läkaren också.
  • Anonym (Rakt på sak)
    EpicF skrev 2022-12-28 22:40:40 följande:
    Det tycker jag inte läkaren har gjort i ts fall
    Nähä, så du var där under besöket? Deltog i bedömningen? Du är ju fantastiskt duktig som kan uttala dig så tvärsäkert om ts diagnos och rekommendera behandlingar därefter. Eller kan du för en gångs skull försöka vara ödmjuk nog att inse att du faktiskt inte vet?
  • Anonym (Rakt på sak)
    EpicF skrev 2022-12-28 23:41:14 följande:

    Anonym (Rakt på sak): Nej, var inte med. Var du? 
    Men utifrån det ts skriver så anser inte jag att läkaren agerade korrekt eller gjorde sitt jobb. 

    Att du anser något annat är helt ok. 


    Nej, men jag påstår inte att jag vet vad som är fel med ts heller, till skillnad från dig.
Svar på tråden Agerade läkaren rätt?