Jag mår så dåligt över min kollega

Anonym (Hjälp tack) · 2023-01-13T23:02:00+01:00

Jag tänker vara helt öppen nu för nu har det gått för långt. Jag är i 30 års åldern och har faktiskt mitt första jobb, de låter helt sjukt men det är sant. Jag blev riktigt jäkla mobbad hela uppväxten och de satte djupa traumatiska spår. Jag led rejält av dåligt självförtroende och kände mig livrädd för att ens våga ha ett jobb där man kunde riskera att bli utfryst eller ogillad på. Nu har jag ett jobb jag trivs med, MEN.. en kollega som är mycket yngre än mig totalt undviker mig, hon hejar aldrig och hon pratade en del med mig i början och vi umgicks privat en grupp på jobbet och jag trodde allt va bra, men sen ändrades hon successivt senaste tiden. Hursomhelst så handlar inte detta inlägg om hurvidar hon är emot mig eller inte, hur HUR ska jag som vuxen gå vidare? Jag har en inre rädsla för att bli utfryst och jag ser vissa dagar tendenser till det. Jag återupplivar i princip barndomens sår och jag försöker tänka om situationen är överdriven eller inte, men jag mår extremt dåligt varje dag över detta. De dagar som min kollega ändå lyckats klämma ur sig ett hej till mig, så är hela dagen typ räddad för mig, de låter helt sjukt men så jäkla sorgligt är det. Varför hakar jag upp mig på en människa som av nån anledning plötsligt ogillar mig? Jag tror jag är rädd att om jag inte finner anledning till varför hon ogillar mig så plötsligt senaste månaderna så kanske detta kan inträffa på en ny arbetsplats i framtiden. Finns det någon där ute som blivit utsatt för mobbning/ utfrysning tidigare i livet som kan berätta några råd och tips, hur tar jag mig vidare? Jag gillar psykologi och har läst på en del, jag har förstått att detta inte är normalt, jag är ju fan vuxen nu men ändå blir jag så orolig.

Har du bearbetat din uppväxt mm? Det kan vara ide att söka professionell hjälp för detta, många blir hjälpta av tex samtalsterapi.

På arbetsplatsen, sköt ditt jobb, uppträd professionellt och artigt korrekt och håll isär yrkesrelaterade relationer från privata så ska du se att det går bättre. Du är på jobbet för att arbeta, inte för att umgås.

Anonym (Hjälp tack) skrev 2023-01-15 12:36:56 följande:

Hej!

Jag vet att man inte ska ta saker personligt, att personen kanske mår dåligt privat, har en dålig dag osv. Men om personen pratade mycket med dig i början på en arbetsplats, ni bytte sociala medier med varann, ni umgicks privat två tillfällen med resten av gänget på jobbet- då är det ju högst personligt om personen undviker prata med dig på jobbet. Jag ser ju att kollegan LER och är GLAD med andra kollegor men undviker mig, svarar inte på tilltal när jag är sjyst frågar hur helgen är, eller när jag erbjuder kollegan hjälp. Då är det ju något skumt? Hur ska jag tänka då?

Ja, det är ju tråkigt förstås, men en läxa för dig att lära kanske? Håll isår privat umgänge från yrkesrelaterade kontakter är mitt råd. Uppträd professionellt, gör ditt jobb, hälsa på kollegan men en nick räcker. Håll dig från henne så mycket som möjligt.

Det finns människor överallt som man av någon anledning inte drar jämt med men som man måste träffa och interagera med och man får lära sig att hantera det.

Jag mår så dåligt över min kollega

INNEHÅLL