Jag och min sambo har nyligen fått barn, och nu är hon mycket orolig (och missnöjd) med sitt utseende. Jag försöker förklara för henne att jag tycker hon är attraktiv och sexig, och att de förändringar som hennes kropp gått igenom inte spelar någon roll. Men jag når inte fram till henne. Hon ställer mycket ofta detaljerade frågor om sin kropp och hur jag uppfattar den. Till exempel kan hon fråga: "Tycker du att mina bröst är hängiga." Jag svarade då att jag hade noterat en liten förändring, men att detta inte spelade någon roll för min attraktion för henne. Tyvärr nöjde hon sig inte där utan pressade mig vidare och tvingade mig till sist att välja om jag tyckte bäst om hennes nuvarande bröst, eller så som de var förut. Jag medgav då att om jag tvingades välja föredrog dem som de var innan graviditeten, men att det inte spelar någon roll. Då var jag plötsligt elak, "som hade en nedvärderande syn på henne och inte tyckte hon var perfekt." Jag förklarade återigen att jag är attraherad av och tycker hon är sexig, och att den lilla förändringen av brösten inte spelar någon roll. Det kunde hon dock inte köpa, utan hävdade bestämt att man skall tycka att ens partner är utseendemässigt perfekt i alla lägen (iaf. om det är något som man inte själv kan förändra). Vid ett annat tillfälle då hon ställde liknande frågor om sin mage, ville jag inte säga att jag tyckte magen innan graviditeten var snyggare. Då blev hon istället förbannad och anklade mig för att ljuga (vilket iofs. var sant). Jag känner att jag hamnat i en omöjlig situation och får skulden hur jag än agerar. Tycker jag inte min sambo är 100% perfekt utseendemässigt är jag elak, och tycker jag det då ljuger jag. Jag hävdar dessutom att självbilden inte bör sitta i utseendet, och att det inte ens är hälsosamt att sträva mot att vara perfekt. Jag själv är långt ifrån perfekt, har accepterat det, strävar inte mot att bli perfekt, och känner mig trygg med att jag är attraktiv och åtrådd av min sambo än då. Jag vill hjälpa min sambo att känna samma känsla! Finns någon här (gärna både män och kvinnor) som varit i en liknande situation, och som förstår hur min sambo tänker och vad jag kan göra för att få henne förstå att jag åtrår henne - samt hjälpa henne med hennes sargade självkänsla?
