• Anonym (Jag)

    Hur säger jag detta till min transdotter?

    Anonym (Cilla) skrev 2023-01-23 15:49:06 följande:
    Du uttrycker dej väldigt olyckligt. Det är inte så att man är ett kön och känner sej som ett annat. Men eftersom du ändå vill förstå ska jag svara på din fråga ändå:

    En transkvinna är en kvinna. Det är enkelt.

    En transkvinna är en kvinna som barnmorskorna vid födseln trodde var en pojke. 
    Så om jag förstått dig rätt är vi alltså andar med en essentiell könsidentitet och våra kroppar är enbart kärl för dessa manliga och kvinnliga väsen?

    Själv håller jag mig till en materiell syn på verkligheten.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Yrsa) skrev 2023-01-25 11:28:23 följande:
    Fast det är ju ett vuxet barn, där diskussionen i sig faktiskt kan bidra till ännu sämre mående. Ser man det som en fas, att personen identifierar sig som ett annat kön, är det rimligt att ifrågasätta... 
    Men det är ingen fas att komma ut som transsexuell, det är en process. Oavsett om man landar i något annat längre fram, eller om man landar ännu mera i det kön man vill ha.

    Man har olika typer av föräldraskap och TS är naturligtvis fri att lyfta frågan. Själv hade jag faktiskt försökt att börja i en annan ände. För jag är inte transsexuell... Jag vet inte exakt hur det fungerar. Det jag däremot vet är att man som 19 åring INTE vill att mamma och pappa är fördömande mot ens livsval.

    Det är i min värd förmätet att anta att TS dotter bra är i en fas, och att hon nu "prövat färdigt". Det tar tid att hitta sin identitet som ung och i min värld är det viktigast att fokusera på att dottern får hjälp av professionella mot sin psykiska ohälsa. Inte om hon är trans eller inte.
    Att ställa frågor och försäkra sitt barn att det går bra att ändra sig om man så vill är inte att vara fördömande.

    Jag uppfattar inte heller att ts antar att det bara är en fas barnet går igenom. Hon är öppen för möjligheten att det kan vara så. Det är en annan sak. I så fall är det väl lika förmätet att anta att det man känner som deprimerad tonåring kommer att vara livet ut.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Yrsa) skrev 2023-01-26 11:22:58 följande:
    Varken vården eller samhället har tillräckligt med kunskap om psykisk ohälsa och ovanliga tillstånd. Så det är inte solklart hur man ska göra. Jag tänker att man faktiskt kan vara ett gott stöd åt sitt barn, utan att ifrågasätta dess könsidentitet, eller det som den här och nu upplever. 
    Det är väl desto större anledning att vara försiktig med att inleda oåterkalleliga hormonbehandlingar och kirurgiska ingrepp då.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (S) skrev 2023-01-26 13:24:38 följande:
    Nu har ju inte TS dotter ännu ens genomgått utredningen så det är ju ännu inte aktuellt med några behandlingar...
    Ta en sak i taget....

    Ungefär som att prata om negativa effekter av adhd-medicin som ett argument att någon inte ska utredas för neuropsykiatriskt funktionshinder...
    Jag har inte argumenterat för att ts barn inte ska utredas?

    Det enda jag vänder mig mot är att föräldrar ska ha någon slags självpåtagen munkavle när det gäller något som oåterkalleligt kan förändra barnets liv till det sämre.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Transmamman) skrev 2023-02-03 01:24:50 följande:
    Vet inte varför du fått två tummen ner, det är väl fint att du vill veta i stället för att bara avfärda könsdysfori och trans som trams (som en del gör)? Du tänker dock lite tokigt (vilket du definitivt inte är ensam om!) - en transkvinna är inte en man som känner sig som kvinna; en transkvinna är en kvinna som föddes med manligt könsorgan, och som därför klassades som pojke vid födseln.
    Förlåt för sent svar men när du säger att en transkvinna är en kvinna som föddes med manligt könsorgan, menar du då att det är en kvinnlig ande som råkat hamna i fel kropp eller hur tänker du att det går till?
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Amab) skrev 2023-03-03 19:21:39 följande:
    Om man är religiös kan man väl se det så.
    Ja, det kan man. Men jag är inte religiös.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (-.-) skrev 2023-03-14 19:11:15 följande:
    Märkligt att du formulerar din frågeställning på det sättet då, det var ju du som tänkte i andebanor, det stod inget om det i inlägget du citerade. Du gjorde en tankevurpa.
    Jag ställde bara en fråga om hur det fungerar när en person ÄR kvinna från födseln, trots penis och xy-kromosomer.

    Anser man att den materiella verkligheten är ointressant måste man ju landa i att människan är något sorts väsen som bosätter sig i kroppar och ibland råkar hamna fel.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Cilla) skrev 2023-03-14 22:48:57 följande:
    Det finns en hel massa annat än kromosomer och könsorgan som har med kön att göra. Hormoner till exempel. Forskning har till och med visat att mycket sker i fosterstadiet som i teorin skulle kunna mätas och som har samband med könsidentitet också i de fall där kroppen bedöms vara av det andra könet. Dessutom är det inte alltid dina nämnda två faktorer ens stämmer överens med varandra. Därför är den egna uppfattningen det som anses vara det rätta sättet att avgöra kön. 
    Att något "i teorin skulle kunna mätas" är inte samma sak som att man faktiskt har kommit fram till att hormoner i fosterstadiet har betydelse för ens könsidentitet. 

    För övrigt tvivlar jag inte på att någons könsidentitet kan vara annorlunda än ens biologiska kön. Jag är bara skeptisk till att en subjektiv känsla ska vara så styrande att man fastslår att människor med penis och xy-kromosomer ÄR kvinnor om de känner sig som kvinnor (hur man nu känner sig då).

    Det  föds ungefär 20 barn per år i Sverige med oklar könstillhörighet (dvs fall där yttre könsorgan inte stämmer överens med kromosomuppsättning eller där det är svårt att avgöra kön genom att titta på yttre könsorgan). Att det skulle användas som argument till att biologiskt kön ALDRIG kan vara det som avgör en människas könstillhörighet blir ganska konstigt i min mening.
Svar på tråden Hur säger jag detta till min transdotter?