Vilka krav har ni för att er partner ska ha nära vänner av attraktivt kön?

Inga andra krav mer än att att det ska användas hyfs, vett och sunt förnuft i relation till sina vänner oavsett kön vilket oftast redan visas under dejten. Har man samma grundvärderingar på ett ungefär löser sig såna saker per automatik. Min erfarenhet är att det brukar visa sig ganska fort vid dejting hur folk förhåller sig till uppmärksamhet, svartsjuka, tillit, gamla ex, sex, porr etc 

Min sambo och jag gjorde klart ganska snabbt när vi möttes hur läget var med gamla ex, vänner och svartsjuka och vi upptäckte att vi delade syn och erfarenheter kring detta och så var det klart.vi är väldigt generösa mot varandra då det handlar om tillit och ansvar så enda kravet vi har är sunt förnuft. 
 Efter 2 år funkar det prickfritt. 

Hyfs, vett och sunt förnuft är ganska godtyckliga begrepp.

Det skulle vara intressant att få lite exempel. 

Nja sunt förnuft och hyfs och vett tycker jag nog ingår i en sund uppfostran. Har man med sig bra värderingar och lärt sig sina läxor av tidigare förhållanden och villig att jobba på sina egna mindre bra sidor så finns det liksom inte nån grund för att ställa specifika krav. Är väl en del av folks grundtrygghet liksom... För tänker man efter så finns det givetvis en drös gemensamma nämnare med folk som på olika sätt kliver över gränserna, har osunda relationer med motsatta könet, är sjukligt svartsjuk, misstänksam, knarkar uppmärksamhet, inte kan släppa sitt ex osv osv.. 

Jag har helt enkelt ingen anledning att ställa specifika krav på hur nån ska umgås med sina ex, sina vänner etc. Det är inte min partner som ska råka ut för kravet om tillit för att tex ett ex sårade mig och gjorde mig misstänksam. Det är ett problem enbart jag äger och måste deala med innan jag träffar nån ny. Det ser jag som en skyldighet mot både mig och min partner. Gammal skit har inget att göra i ett nytt förhållande. 

Lite så tänker jag. 

Jag tycker inte man ska ha några nära vänner av motsatt kön över huvud taget om man var i en relation. Det ser jag som något självklart, jag skulle själv inte ha det.

Inga alls, både han och jag får ha vilja vänner vi vill. Jag umgås helst med mina själv, och han får gärna umgås med sina själv. Sen har vi gemensamma vänner också. Det enda är väl att ingen av oss kysser eller ligger med andra, men för oss är det självklart och inget vi behöver förtydliga. 

Så en bisexuell person får inte ha några nära vänner alls alltså?

Eller hur tänker du där?

Jag bryr mig över huvud taget om hur andra gör, för min del får andra ha hur många vänner de vill.

Däremot så anser jag själv att jag inte ska ha det om jag är i en relation, eller ens om jag inte vore det. Jag förväntar mig samma sak från min partner.

Min man fick gärna äta lunch med och få klädråd av min bästa väninna när de jobbade i samma stad ett tag. Hon var då singel.

Jag har en gammal studentkärlek som jag äter middag med på stan en gång vartannat år ungefär när han är i den här delen av landet.

Jag åker till London en långhelg och bor hos min mans singelkompis som vi båda känt i 20 år, inga problem.

Jag bor över hos en gemensam manlig vän i Stockholm själv om jag är där, heller inget problem. Särskilt inte nu sedan jag gift bort honom också, vilket jag aldrig hade kunnat göra om jag inte lärt känna honom tillräckligt väl.

Tänk vilket begränsat liv många måste leva, p.g.a. sin svartsjuka.
Jag hade aldrig stått ut med så begränsade små personer.

Det finns olika typer av gränser och krav. Vissa kan ha svårt att acceptera dina exempel, andra inte.

För mig handlar det om transparens och var man riktar sina känslor.

Exempelvis om du var min partner och gjorde det du beskriver i hemlighet så skulle det inte vara okej. Men var du öppen med det skulle det vara okej.

Ett annat krav jag har är att finns det ett problem i relationen så ta upp det med mig, inte börja beklaga sig för någon vän och speciellt inte en vän av attraktivt kön. Då är risken att det startar känslomässiga diskussioner.

Den typen av känslomässig otrohet missar många men den är förödande för relationer. 

Krav kan vara väldigt olika utformade.

Att ställa krav för att man har bristande tillit är inte bra.

Men vissa andra krav kan vara bra för att förankra att man är överens. Exempelvis har jag ett krav att relationsproblem ska diskuteras mellan oss och inte med nära vänner av attraktivt kön eller ex. Ett annat är att om man ska träffa någon eller om man kommunicerar känsliga saker med någon så ska man berätta det. Inga hemliga möten eller konversationer. Sen behöver man inte i detalj veta vad som skett och kommunicerats.

Men om min partner åker iväg med sitt ex för att gå på koncert och sover tillsammans så vill jag inte att det sker i hemlighet eller att hon är hemlighetsfull om vad de gjort.