Bebis skriker varje gång han vaggas

Sluta vagga honom då? Låt honom somna i lugn och ro, inte alla barn vill bli vaggade, det verkar bara störa honom. Om han somnar bra av närhet till någon vuxen så kör på det istället. Tänk på att han inte ska sova på mage första tiden pga plötslig spädbarnsdöd, upp till ett halvårs ålder ungefär.

Som jag skrev har han noll förmåga att komma till ro själv. Har såklart testat att låta honom vara, blir bara övertrött och skriker av det istället.

Märk väl, frågar inte vad jag ska göra annorlunda, frågar om detta är vanligt/normalt. 

Vad gäller sova på mage är jag väl medveten om riskerna men han sover verkligen inte på något annat vis.

Ja det är tyvärr ingen bra taktik heller att låta honom skrika sig trött.

Ursäkta att jag försökte komma med råd till någon som verkar villrådig, mitt korta svar får bli: ja.

Mitt syfte var att få lite input från fler föräldrar, mammagruppen jag är med i består av fyran andra som verkar somna mycket lättare än min lille, så såklart blir jag som lite ängslig mamma orolig att nåt är fel. ("Oj, min bebis råkade somna här i soffan när vi satt här" verkar hända alla andra utom mig)

Var inte meningen att verka otrevlig, tar gärna emot tips på hur jag lättare kan söva en svårsövd bebis men det behövs nog verkligen att jag gör nåt mer än bara håller honom/låter honom vara då han bara verkar gå upp mer å mer i varv om man inte hjälper honom.

Jo det är lätt att känna det som att något skulle vara fel när "alla" omkring en verkar ha det annorlunda men klyschan "alla barn är olika" stämmer ändå. Man måste lyssna in sitt eget barn och se hur just hen fungerar, då blir det bäst, och det kan ta tid att komma fram till det, plus att det som funkat ena veckan plötsligt inte alls funkar längre.

Massera magen medsols, använd sån där pip man stoppar i rumpan och testa magdroppar. Det finns särskilda övningar man kan göra för att stimulera magen.

Har ni testat att låta honom ligga hud mot hud? Det kan göra underverk för en del barn. Andra tycker om att man sjunger för dem eller berättar sagor, en del blir störda av det. Ni får testa olilka saker och när ni gör det så ge det 1-2 veckor innan ni ger upp. Men vagga som sagt inte eftersom han inte verkar tycka om det.

Min känsla är att det nödvändigtvis inte är vaggande dom är problemet utan att han kämpar emot sömnen och blir fruktansvärt ledsen av att just vara på väg att somna. För att vagga honom mot kroppen, för hand eller sele/sjal är verkligen det enda som fått honom att somna sedan han var 7 veckor gammal.
För han behöver nån typ av rörelse för att komma till ro. Och det gör han, men skriker alltid innan. Ibland bara en minut, ibland 20, ibland till och från i längre tid (nattetid främst).
Något jag märkte fungerade bättre var att täcka ögonen om det är ljust. Ljud bryr han sig inte om, har provat vitt brus, lugn musik, tyst eller bara inre göra nåt, låta tv vara på å prata som vanligt. Ingen skillnad.

Jag har honom alltid mot mig och han sover som bäst dagtid mot kroppen, i sele eller på magen i soffan. Det är också så han kommer till ro bäst, men alltid alltid skrik innan. 

Det är som att han blir övertrött direkt. När man är övertrött har de ju väldigt mycket mer stresshormoner i kroppen, funderar nu på om han kanske har det då redan innan eftersom han har ont i magen och därför agerar som han är övertrött när han "bara" är trött. Det är säkert så att allt hänger ihop med magen...

Jag har provat:
Vagn
Åka bil (fungerar ibland men inte ofta och nästan alltid skrik innan)
Magmassage
Droppar, både miniform och semper
Samsovning (gör ingen skillnad om han ligger bredvid eller i eget nest)
Vitt brus
Bad innan läggdags
Bärsele 

Då han redan får ut mycket gas har vi inte känt nåt behov att prova nån pys. 

Fortsätt med de saker som funkar isf, försök också lägga honom tidigare om det är så att ni tror att han är övertrött.

Det kanske inte är vaggandet som utlöser skriker utan faktumet att han förstår att ni försöker få honom att somna? Vet att många inte tror på det (av någon anledning förstår inte riktigt varför) men vissa bebisar VILL INTE SOVA. Min son är 7 månader och varje sovstund hans första 4 månader var en kamp. Inte för han hade ont, ville/inte ville vaggas, va under eller övertrött, utan för han inte ville sova. Vi hittade olika sätt att få honom att sova tillslut, men så fort han insåg att det var det vi höll på med skrek han i minst 15 minuter. På kvällen ännu värre. Han behövde mycket hjälp för att somna, natt white noise, att vi sjöng, bräsjal, vaggande men trots detta skrek han alltid och nattningen inför natten tog 2 timmar.

TS, vet att det är cliche men det blir bättre. Hitta det sätt som fungerar för er för stunden, om det så är bärsjal, stå o vagga vad det än är. Eller snarare, vad som får honom att somna snabbast. Tyvärr fick jag förlika mig med att det just då inte fanns något sätt att få honom att somna utan skrik. Idag är han 7 månader och nattningen tar 10 min i famnen utan vaggning eller skrik med napp. På dagen kan han sova bredvid mig i sängen. Visst ibland är det motstånd men absolut inte längre i den omfattningen. Allt blir oftast bättre!

Men jag vet hur ensamt och frustrerande det kan vara. Det känns som inget barn är så svårt som ens eget och ingen förstår hur det är, och hur det påverkar vardagen. Vill du prata mer är du välkommen att PMa mig!

Tänker att om han är fyra månader så är det ganska många saker ni hunnit med att testa. Saker fungerar inte på en dag eller två. Spela samma musik för honom när han ska sova (oavsett hur trötta ni är på den ) i två-tre veckor. Hitta nåt ni gillar är bästa tipset. Vet folk som sövt ungar till musik allt från att sjunga själv, lugna vaggvisor till hårdrock... Det sista skulle jag också skrika till iofs.

Har ni honom i bärsele se till att det är varmt och skönt där ni lägger ner honom. Ex ska du lägga honom i spjälsängen - lägg ner en värmd vetekudde först som gör det varmt och gott (lagom temp!). Lägg en välanvänd tröja du haft på dig som inte är tvättad = luktar mamma. 

MSofie ovan är också något på spåren - de är klipska för att vara så små bebisarna. De fattar att de ska sova, det märkte våra barn också. Lite "vi kan missa något så vi vill inte sova". Du får vara tråkig, dämpa ljuset lite. 

En sak till du kan lägga till rutinen är faktiskt att läsa bok för honom. En eller två pekböcker. Vår son hade en favoritbok med ett ljud på som han lärde sig att vi läste vid läggdags. De gångerna var det enklare att lägga honom när han kom på det så att säga. 

Msofie, vilken lättnad att läsa , för det är EXAKT så! Han kämpar liksom emot med allt vad hans lilla kropp orkar och han skriker så man nästan känner att man begår övergrepp på honom genom att vagga.
Och den lilla kroppen är inte jätteliten, han är redan över 7 kg och väldigt tung att vagga och kan sparka och fäktas med en väldig kraft.
Sen bidrar nog inte magen i nån positiv bemärkelse, för han vaknar nog lättare av den... 

Nattviol, glömde skriva det men vi försöker ha en nattetid där vi läser en/två böcker, byter till pyjamas, lite massage, gosa med snutte, dämpas ljuset å vi har slutat ha tv igång efter att han gjort sin sista tupplur så han inte ska få för mycket intryck. Men det har hjälpt föga. Jag har sjungit å nynnat de första veckorna men har gett upp det för han verkar inte höra. Upplever att han tar in saker väldigt mer visuellt. Som sagt, dagtid lägger jag alltid snutten framför ögonen på honom, när vi upptäckte det minskade skriktiden markant. Men för natten är det på en annan nivå.

Jag litar på att bättre tider kommer, men känns skönt stt höra att det inte bara var min bebis som kämpat mot sömnen. 

Precis så var min son, han avskydde att somna. Han skrek ofta till när han märkte att han varpå väg att somna, som för att protestera eller väcka sig själv. Detta var när han var liten. Vi löste aldrig detta utan det var tydligt, han ville inte sova. Jag trodde att det var för att han älskade livet, och  älskade att vara vaken. 

När han var lite större , sex år ungefär, då var det tydligt  att han hade svårt att komma till ro på kvällen, då började jag en kväll ge honom ryggmassage. Det var supereffektivt. Jag gick själv ibland  på aromamassage och liknande och försökte göra något liknande på honom. Alltså ingen hård muskelmassage, utan väldigt lätt avslappnande massage på ryggen. Han älskade det  och varvade ner mycket bättre. Det går kanske att testa på en bebis också, det finns ju böcker om spädbarnsmassage men man kan nog också improvisera mha lite intuition.