• Haipodai

    Behöver hopp, hjälp...

    Skriver detta skärrad klockan 04:20 så hoppas att jag jag inte skriver för mycket stavfel.

    Gravid med andra barnet, vecka 11. Vaknade vid 01:30 inatt och skulle upp och kissa (som jag alltid gör). Ska torka mig och ser hur pappret är helt mörkt av blod. Tänder lampan och det är blod överallt. Hela toaletten är full, jag fortsätter torka och det slutar aldrig. Det har droppat på golvet, smetat sig mellan mina lår, runnit ner på min fot. Uppskattar totalt mängden till ca 1 dl - 1,5 dl. Får panik men försöker i stressen kolla efter klumpar - hittar inga klumpar förutom mycket små såna, uppskattningsvis som ett solrosfrö ungefär. Kan vara flytningar blandat med blod. Men inga större klumpar. Allt blod är klarrött. Inte haft ont över huvud taget.

    Väcker mig sambo och vi ringer 1177 som tycker att jag ska åka in. Åkte in själv eftersom sambon var med sonen. Blödde inget mer, fick ta blodprov och urinprov samt blodtryck - allt såg bra ut enligt gynakuten. De visste inte varför det blödde men sa att jag kunde åka hem och kontakta min barnmorska på måndag...

    Jag bad och bönade och sa att jag kunde vänta hur länge som helst så länge jag får ett ultraljud och bara se att fostret var okej. Men det var ett tydligt nej... Vi har haft ett tidigt ultraljud för två veckor sen och då såg allt bra ut, var ett hjärta som tickade på... Ville bara se det igen, men nej. Såklart händer detta natten fre-lör och jag måste vänta hela jävla helgen tills det är måndag och jag kan ringa min barnmorska...

    Jag är världens nojigaste person, vill bara höra historier där det faktiskt gått bra trots att ni blött mycket... Eller ja, ni som fått missfall vill jag också höra faktiskt. Jag känner att jag bara vill veta hur det står till med tanke på att jag HATAR ovisshet... Är det missfall så är det men usch ska jag gå hela jävla helgen nu och bara vänta...? Gråter och mår skit. Min sambo säger "helgen går fort" men jag är i detta HELA tiden... Har mått mycket illa och nu känns det som att de symptomen är borta eller så inbillar jag mig bara - det har gått några timmar.

    Jag vet inte, har någon något att säga? Varit med om liknande? Har fortfarande inte ont och inga klumpar som sagt... Min sambo försökte lugna mig med att säga att är sjukvården lugn borde jag också vara det, vilket är sant. Personalen på gynakuten sa ingen anledning varför det blödde förutom "det är vanligt". Jag och sambon har inte haft sex eller så på flera veckor heller pga att jag varit illamående/trött, så kan inte vara det heller...

    Sambon försökte också lugna genom att säga att "tänk hur det är att ha näsblod! Det blöder sjukt mycket kort tid och sen slutar det. Det är jättemycket blodkärl där inne och mycket som händer, behöver inte ens vara relaterat till graviditeten". Och Jo han har en poäng. Men faaan varför kunde jag inte bara få ett snabbt ultraljud jag sa att jag kunde vänta hur länge som helst... Nu skriver jag bara massor av tankar ja, snälla kan någon svara blir jag tacksam...

  • Svar på tråden Behöver hopp, hjälp...
  • Anonym (Ki)

    Jag vet inte om detta lugnar men blödningar är faktiskt rätt vanligt i första trimestern! Många gånger vet man inte orsaken. Jag tycker det är väldigt konstigt att du inte fick ett UL, det var fel av dem faktiskt.. Men förhoppningsvis är allt ändå bra! Som sagt, blödningar är inte ovanligt även om det är mycket blod.

  • Confused87

    Jag blödde en dag i första trimestern, tror de va v 8+5 eller något. Som tur var så fick vi ett ul och kunde se att allt var bra Glad tråkigt att du inte fick det för att lugna nerverna, men det behöver iallafall inte betyda att något är fel. 

  • MammaTillFyraHoppasJag

    Försök ta det lugnt, lever fostret så är det bäst att inte utsätta kroppen för stress. Ta inte ut skit i förskott - för dig och ditt barns skull.


    Det finns såklart en risk att det är missfall men då det inte kommit ut någon större klump i blodet så verkar det ju mer vara en vanlig blödning, det finns ju olika typer av blödningar man kan ha när man är gravid.  Hade du inte ont så är det med största chans inget missfall. Så ta det nu lugnt, ditt foster behöver att du mår bra 💕

  • Anonym (Svårt att veta)

    Förstår att det är tufft att vänta. Jag har varit med om kraftiga återkommande blödningar, även med klumpar, som inte varit ett missfall och blödningar - både med och utan klumpar- som varit det. Vet att jag hade hört att det var lugnt om det inte gjorde ont, men inte heller det stämde på mig. Så, svårt att veta hur illa det är utan ultraljud 🥺Håller tummarna för att allt går bra. 

  • Loppan1994

    Hur kan dom nekat vul? Jag va på tidigt vul, 3v senare åkte jag till akuten med magsmärtor och rosa blödningar i 2v. Va ingen tvekan om att jag fick vul! 

    Är i v 20 nu och allt har gått bra, men tycker absolut att du ska åka till akuten och kräva ett!

    Jag har alltså fått 5 ultraljud hittills
    Första va magsmärtor (så tidigt att bara fostersäcken syntes)
    Andra va tidigt typ v 7-8 pga ivf 
    Tredjedel va 3v efter pga blödning och magsmärtor 
    Fjärde va 2v efter (tidigt ul)
    Femte va rul 

    Stå på dig även om det är svårt och hoppas det inte är nått ❤

  • Anonym (Svårt att veta)

    (Pratar i båda fallen om större klumpar)

  • MammaTillFyraHoppasJag

    Ett litet tips: Om du har råd med det, Kontakta privat ultraljudsklinik och betala själv för ett ultraljud så du kan stilla din oro 💗 Kanske kan du få en akut tid samma dag?

  • Anonym (3,5)

    Blödde i vecka 12 med mitt första barn, allt gick bra hon är idag 3,5 år , dom sa att de va troligtvis en blödning som kom som om kroppen trodde att man skulle haft mens fast man är gravid 

  • Haipodai

    Tusen tack alla för svar, uppskattar verkligen MASSOR!! 

    Är inne på akuten igen pga smärtor och fick tyvärr träffa en hemsk barnmorska som bara ville skicka hem mig igen, att "det är jättevanligt" och "vi har inte tid att kolla upp alla blödningar"... Hon sa att jour kanske inte ens har tid att titta på mig, men om jour har tid så kommer hen. Men ja verkar inte lovande, varit här i två timmar nu...

    Förstår inte, jag vill bara ha ett ultraljud. Tar ärligt 2 minuter... Men ja, jag sitter här och väntar. Tack för pepp!!!

  • Anonym (I)

    Jag kan förstå att du mår jättedåligt (har själv haft blödningar som slutat i MA) men de har faktiskt rätt! Det är jättevanligt och man kan inte kolla upp precis allting särskilt inte på en akut. Finns betydligt värre saker än blödningar i graviditet!

  • Anonym (4)

    Jag fick 4 m.f före jag fick barn. Ett i v.11. Jag blödde så mycket och hade så vansinnigt ont att jag inte ens reste mig från toastolen. Jag satt där i ca 2 timmar medans det bara forsade ur mig. Blödde 2,5 vecka totalt. Ett MA v.14 också. Ännu ondare, faktiskt regelrätta värkar. Åkte in och fick ännu tristare bemötande än du för läkaren ville inte ens gå med på att jag öht varit gravid! Så 5:e graviditeten saknade jag hopp. När jag började blöda rejält v.7 var jag övertygad om ett 5:e m.f. Blödde en vecka. Tiden gick och min privata gynläkare tyckte ändå jag skulle göra VUL för hcg hade stadigt stigit. Och den lille parveln levde!  Glad
    Skillnaden mot missfallen var dels smärtan och sen konsistensen på blodet. Vid missfallen var det segt, slemmigt och klumpigt. Vid den ofarliga blödningen var blodet rent, rött och tunt.

    I stort sett är det aldrig nån mening åka in på offentliga vårdinstanser vid graviditetsblödningar. Bemötandet är under alla kritik 99 gånger av 100. De bryr sig inte om man fått missfall eller "bara" är orolig. Man får gå privat. Med det sagt hoppas jag verkligen allt är bra med ditt lilla pyre och att du snart får se den!

  • Sanlin90

    Jag började störtblöda när jag trodde jag va i v 12, jag hade abnormt inkontinenskydd och blödde ner hela på 1h när vi åkte in, där tar dom gravtest och urinen va mörkröd, inga klumpar men jag hade lite lite ont och hade inte haft några symtom alls på hela grav utom molvärk.
    Dom kom efter några timmar och satte nål med orden ?vi sätter den nu för det kommer bli skrapning inatt? innan jag ens fått komma in men dom hade sett mina bindor.
    Väl inne hos gynekologen ser hon min binda och väljer att vända bort skärmen när hon börjar med vulet sen vänder hon skärmen mot mig, pekar och säger, här är fostrets hjärta som slår jättefint! Jag hottar inga fel men den är bara i v 10+3 så v 11. dom tror orsaken va att moderkakan satt något lågt men inte farligt lågt så den växte upp sen, jag fick tranexamsyra för att dämpa blödningen hon är nu 2 år och 3 mån.

  • Haipodai

    Tack för fler svar <3

    Ville bara uppdatera, så att denna tråden får ett bra avslut och om någon hittar den i framtiden med samma oro kanske blir mindre orolig.

    Efter ungefär 4 timmar fick jag komma in till läkare och göra ett vul. Läkaren var HELT fantastisk och väldigt tillmötesgående - jag tackade henne för att hon tog sig tid flera gånger och hon sa "ja, det handlar inte bara om patienters fysiska mående utan också om det psykiska - det är klart jag tar tid för dig om jag har den!". Allt som allt tog det ca 10 min och bebis mådde BRA!! Fostret hoppade runt och hjärtat tickade på superfint. Den lättnaden, började gråta direkt. Blödningen kunde hon se berodde på att moderkakan satt långt ner och ett blodkärl hade brustit. Antagligen kommer jag blöda när jag har sex under graviditeten eftersom allt var lite svullet där inne (helt normalt) men också skönt att veta så att man inte blir rädd varje gång efter man haft sex när man börjar blöda...

    Nu är jag helt slut, vilar på soffan och ska strax sova efter intensiv natt/dag. Mår illa precis som vanligt så ska försöka äta något innan jag lägger mig. Men verkligen tack alla som delat med sig med era historier, hjälpte mig mycket när jag satt och väntade på sjukhuset. Galet att det inte är rutin att bara kolla att fostret är okej med ultraljud när en gravid kvinna kommer in med blödningar, den oron är brutal!! 

    Önskar alla en fin lördagkväll!

  • Anonym (4)

    Så härligt att höra att allt var bra! {#emotions_dlg.flower}Glad Hoppas du kan njuta lite nu och släppa oron. VUL/UL borde vara obligatoriskt vid alla graviditeter tycker jag. För att slippa oro och faktiskt för att upptäcka MA innan man hinner gå så långt. 

Svar på tråden Behöver hopp, hjälp...