Behöver hopp, hjälp...
Skriver detta skärrad klockan 04:20 så hoppas att jag jag inte skriver för mycket stavfel.
Gravid med andra barnet, vecka 11. Vaknade vid 01:30 inatt och skulle upp och kissa (som jag alltid gör). Ska torka mig och ser hur pappret är helt mörkt av blod. Tänder lampan och det är blod överallt. Hela toaletten är full, jag fortsätter torka och det slutar aldrig. Det har droppat på golvet, smetat sig mellan mina lår, runnit ner på min fot. Uppskattar totalt mängden till ca 1 dl - 1,5 dl. Får panik men försöker i stressen kolla efter klumpar - hittar inga klumpar förutom mycket små såna, uppskattningsvis som ett solrosfrö ungefär. Kan vara flytningar blandat med blod. Men inga större klumpar. Allt blod är klarrött. Inte haft ont över huvud taget.
Väcker mig sambo och vi ringer 1177 som tycker att jag ska åka in. Åkte in själv eftersom sambon var med sonen. Blödde inget mer, fick ta blodprov och urinprov samt blodtryck - allt såg bra ut enligt gynakuten. De visste inte varför det blödde men sa att jag kunde åka hem och kontakta min barnmorska på måndag...
Jag bad och bönade och sa att jag kunde vänta hur länge som helst så länge jag får ett ultraljud och bara se att fostret var okej. Men det var ett tydligt nej... Vi har haft ett tidigt ultraljud för två veckor sen och då såg allt bra ut, var ett hjärta som tickade på... Ville bara se det igen, men nej. Såklart händer detta natten fre-lör och jag måste vänta hela jävla helgen tills det är måndag och jag kan ringa min barnmorska...
Jag är världens nojigaste person, vill bara höra historier där det faktiskt gått bra trots att ni blött mycket... Eller ja, ni som fått missfall vill jag också höra faktiskt. Jag känner att jag bara vill veta hur det står till med tanke på att jag HATAR ovisshet... Är det missfall så är det men usch ska jag gå hela jävla helgen nu och bara vänta...? Gråter och mår skit. Min sambo säger "helgen går fort" men jag är i detta HELA tiden... Har mått mycket illa och nu känns det som att de symptomen är borta eller så inbillar jag mig bara - det har gått några timmar.
Jag vet inte, har någon något att säga? Varit med om liknande? Har fortfarande inte ont och inga klumpar som sagt... Min sambo försökte lugna mig med att säga att är sjukvården lugn borde jag också vara det, vilket är sant. Personalen på gynakuten sa ingen anledning varför det blödde förutom "det är vanligt". Jag och sambon har inte haft sex eller så på flera veckor heller pga att jag varit illamående/trött, så kan inte vara det heller...
Sambon försökte också lugna genom att säga att "tänk hur det är att ha näsblod! Det blöder sjukt mycket kort tid och sen slutar det. Det är jättemycket blodkärl där inne och mycket som händer, behöver inte ens vara relaterat till graviditeten". Och Jo han har en poäng. Men faaan varför kunde jag inte bara få ett snabbt ultraljud jag sa att jag kunde vänta hur länge som helst... Nu skriver jag bara massor av tankar ja, snälla kan någon svara blir jag tacksam...