11-åring slåss flera gånger om dagen

Det låter verkligen inte som en övergående fas.

En bekant hade samma problem med ett av sina barn, som slog både henne och syskonet. Hen var då 12 år.

Mamman gjorde till slut orosanmälan till soc på sig själv, som desperat utväg. Då äntligen fick de prio hos BUP, och det blev ordning på barnet igen, efter ett år av insatser.

Du får förklara att du som förälder inte orkar och att risken är att du antingen inte klarar att jobba eller själv tappar det och kränker barnet, då måste de försöka göra något.

Det  måste ju gå att få prio hos bup , för ert fall, det låter ju väldigt, väldigt allvarligt. Flickan mår ju uppenbarligen jättedåligt och hotar med att ta livet av sig. Jag tycker du skall ta kontakt med,skolsköterskan och se om inte hon kan hjälpa dig med en remiss till BUP. Alternativt skolläkaren, men börja med skolsköterskan. 

BUP ger endast förtur vid självmordsförsök, inte vid mindre allvarligt självskade beteende.

Ja, då får du söka annan hjälp, du kan ju inte vänta i flera år.  

Vad säger skolan, problemen måste ju visa sig även där, Är hon kanske mobbad? Skolsköterskan, skolläkaren, vänd dig till dem. Skolan skall ju ha elevhälsoteam, där brukar det finnas tillgång till psykolog. Du kan ju också vända dig till din vårdcentral. 

Ytterligare något du kan prova är kommunens familjecentrum, de har rådgivning, coachning och kurser för föräldrar. Det är ofta erfarna socionomer och beteendevetare som leder detta och åtminstone i min kommun.

Det låter verkligen som om ni behöver hjälp! Hur ser din ekonomisak situation ut? Ett alternativ är att göra en npf-utredning privat. Om ditt barn får en adhd-diagnos måste Bup ta emot för att ordna kring medicin.  Det är verkligen sjukt att man inte får hjälp för barn som mår dåligt, men så ser det tyvärr ut i dagens samhälle. 

Föräldrastöd via kommunen. 
Familjehem någon gång i månaden

Ring soc och be om hjälp. De kan med lite tur ligga på BUP. Tills du får kontakt med BUP, prata med elevhälsan på hennes skola. Du kan också söka hjälp via hälsocentralen/vårdcentralen. 

Är det något som har kommit plötsligt sedan några månader eller har det funnits tendenser tidigare? Om du säger till BUP att hon hotat begå självmord för att du ska slippa henne så borde de ge henne förtur. Säg att du inte kan veta hur allvarligt menat hennes hot är och att du är mycket orolig. Då vilar det ett tungt ansvar på BUP att agera. Att hon ger sig på dig fysiskt kan du ju inte under några omständigheter acceptera. Hon tar ut sin frustration på dig, (för att hon känner sig trygg med dig), antar att hon inte slåss i skolan tex. Försök luska ut vad som gör henne frustrerad, försök när hon är lugn. Prata om skolan, hänger hon med? Har hon svårt för något? Kompisar, känner hon sig utanför, blir hon mobbad? Självbild, har hon låga tankar om sig själv? Känner att hon inte duger, överviktig, mindre eller mer fysiskt utvecklad än jämngamla? Har hon höga krav på sig själv att vara lyckad och prestera? Ställ inte frågor om det direkt utan bara glid in på ämnena, berätta om något du tyckte va jobbigt när du var i hennes ålder etc. Av någon anledning mår ju flickan inte bra. Det signalerar hon ju med all (o)önskvärd tydlighet. Hon kanske inte kan sätta fingret på det själv, men att bara prata och resonera när stämningen är god kan kanske göra att hon öppnar upp för dig. Visa henne kärlek och att du står som en stadig klippa som alltid finns där för henne. Berätta hur glad du var när hon föddes, hur mycket hon betyder för dig, att hon är det dyrbaraste du har, att hennes glädje och sorg är din glädje och sorg, att du är beredd att göra i princip vad som helst för att hon ska må bra och växa upp till en lycklig stark kvinna. Men om hon slår dig och kastar saker måste du markera kraftfullt, för annars kommer hon fortsätta och tänja gränser. Om du tillåter att hon beter sig på det sättet mot dig kommer hennes respekt för dig att minska. Det är verkligen inte lätt att vara mamma alla gånger, särskilt inte när man är själv om ansvaret. Hoppas innerligt att det reder ut sig för er.

Den end  hjälpen jag kan få är en föräldrakurs som heter Komet. Jag har kollat uop och läst om den och det som rekomenderas där är sånt som jag vet triggar självskadeveteende än mer. Så nej någon hjälp finns inte att få.

De som leder dessa kurser är socionomer och de har säkerligen kunskaper hurdå skall kunna få hjälp, sojagrädde rekommenderar att du går denna kurs för att få kontakter, Om de ger ett råd som du vet triggar självskadebeteende, berätta då detta och fråga vad de tycker du skall göra. Att få stöd av kompetenta personer kommer troligen hjälpa dig? Du kanske kan få möjlighet till avlastning, genom en kontaktfamilj? Du kanske också själv kan söka hjälp för dig som person på vårdcentralen.

Komet jobbar med belöningsystem. Min dotter är så kravkänslig att hon skulle bryta ihop direkt. Skulle jag locka med pengar i belöning skulle hon få utbrott och skrika "Jag vill inte ha några jävla pengar. Ta alla mina pengar och sälj mina saker så får du ännu mer pengar. Jag ska göra självmord så söipper du använda pengar på mig.

Sen jobbar de med konsekvenser (straff). Snacka om att uppmuntra självskadevetteende. Hon skulle göra allt för att förstöra för sig själv. 

Kontaktfamilj skulle hon vägra. Skulle behövas handräckning av polis i så fall. Det förstå väl vem som helst att det skulle förvärra allt.

En fas? Seriöst, är du inte klok? Sök hjälp!

Ditt barn hotar med självmord!

Orosanmäl till soc + informera BUP, kanske kan man söka psykakut?

Stå på dej, du kan inte ha det såhär! 

Just nu fungerar det inte för dej att lugna utbrotten , hon behöver professionell hjälp och det akut.

Det är inte flera års kö till BUP när det är akut. Du ska köra in henne till psykakuten och kräva hjälp nu. Orosanmäl henne på socialen också så måste de hjälpa er.

Gå via "Första Linjen en väg in". Hon behöver utredas. För hennes egen skull och din. Ta även hjälp av socialtjänsten där du bor. Hur var hon som liten? På förskolan? Hamnar hon ofta i konflikt med kompisar? Kan hon koncentrera sig? Slutföra? 

Sök en akutmottagning i en annan region, åk dit direkt. 

https://www.1177.se/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/bup--barn--och-ungdomspsykiatrin/

Om du inte får någon tid eller om du står i kö

Bups bedömning om barnet behöver vård utgår bland annat från hur länge problemen har funnits och hur vardagen fungerar för barnet.

Ibland får du råd att söka vård någon annanstans.

Står du i kö hos bup och det dröjer mer än tre månader kan du söka vård i en annan region enligt vårdgarantin.

Har du sökt vård på bup men inte fått komma dit ska du söka igen om besvären blir allvarligare.

Olika typer av bup-mottagningar

De flesta mottagningar är så kallade öppna mottagningar dit ni kommer på förbokade besök. Det finns också akutmottagningar om ni behöver hjälp direkt.

Finns det en kurator eller skolsköterska på skolan? Ta hjälp av dem i så fall. Det är inte optimalt och de saknar rätt utbildning men det är bättre än ingenting. Jag vet de som gjort så pga BUPs köer. 

Har du råd att låta henne få hjälp privat så är det, det bästa alternativet. 

Nej det är ingen fas... NI behöver hjälp. Om barnet har varit liknande detta under en längre period så gör du en Soc-ansökan och tar hjälpen de erbjuder. Även om det är en kurs du anser verkningslös så går du den och sen infar du att den inte fungerar så får du något nytt men man början nedifrån så att säga.
Är detta beteende nytt och "oväntat" så kontaktar du vården med en gång så de får undersöka dottern.