Studiebidraget till gymnasieungdom

Tycker det beror på er ekonomi i övrigt. Som du säger så kan det bli kännbart när studiebidraget försvinner ur familjebudgeten. Annars är ju inte studiebidraget massor av pengar egentligen - 1250 till hygien, kläder, nöjen, resor är inte mycket i dagsläget. Men familjens ekonomi är ju det viktigaste. Ni måste utgå från vad ni faktiskt har och prata om det. Vad tycker sonen själv är rimligt? Och kan han skaffa ett extrajobb? 

När han blir 18 så går pengarna till honom och självklart ska han få behålla dem. Det är endast 1250 det rör sig om och klarar du inte av det så har ni större problem än så. Det är inte han som ska hjälpa er andra. 

T.o.m längre som synes ovan. Man är försörjningspliktig tills barnet tar studenten, men längst till 21 år. 

Men TS, har ni inte råd så har ni så klart inte. Även om de flesta försöker låta ungarna få sitt studiemedel (det är tänkt som "lön" för att de studerar), och inte är det en stor summa, men vissa familjer har helt enkelt inte råd - då är det så och din son vet väl om hur ni har det, antar jag. 
Fråga honom själv hur stor del han tycker vore rimlig. Kanske säger han då halva, då tycker jag du går med på det. 

Eller ge honom hela, men räkna då upp det han själv ska betala, mobil, ev busskort/bussbiljetter, fika, godis etc, kläder, hårklippning mm. Det kommer ju minska på dina utgifter. Mat däremot får du nog "ta" att du ansvarar för. 

Enligt konsumentverkeyts beräkningar så äter åldersgruppen 15-19 år för 2680kr i månaden. 

Är det helt omöjligt för er föräldrar att ta ett extrajobb eller dra upp lönen med nån tusenlapp i månaden? Studiebidrag är ju inte tänkt att betala mat, utan är till för att den studerande ska kunna fokusera på sina studier utan att behöva jobba vid sidan av.