Flyr

Först och främst: det är inte du som är jobbig. Bara så du vet. Så du inte tar det på dig. Det är känslorna skulle jag tro om jag är som han, de blir för övermäktiga. Jag flyr inte rent fysiskt, jag lämnar inte en relation om där finns hopp och jag springer inte och gömmer mig vid minsta lilla utan tror att mycket går att lösa. 

Jag tänker att du måste verkligen prata med honom om vad han menar med att fly, exakt? För hans är kanske inte precis som min reaktion. 

Sedan är det jätteviktigt att du kan känna dig trygg i relationen även när den svajar, att han inte då flyr för då vågar du ju inte satsa tänker jag vare sig känslomässigt eller på andra vis. 

Att han är medveten om att han är flykt-typen visar för mig ändå att han är medveten om det. Jag var inte ens medveten om mitt (därför förstår jag att ex o nuvarande blev frustrerade på mig). Vad han sen ska göra är att komma till insikt med varför han är så och hur han slutar. Han ska inte ha det beteendet i en relation med dig: Det hjälper inte ett dugg. Mitt har inte hjälpt (förlåt till ex o nuvarande! Mitt fel). men till mitt försvar när jag kände att jag var sårbar (enligt mina mott då) att jag inte fick den empatin jag behövde, förståelsen utan mest försvar från ex o nuvarande, och därtill tänkte jag ok mitt problem. Så drog jag mig undan. 

Egentligen är det bara av intresse som du behöver undra varför, för att du lättare med emotionell intelligens ska förstå din partners beteende, men jag håller helt med annan som skrivit här att detta ska egentligen inte vara ditt problem utan det är din partner som ska lösa detta. 

Det gick upp för mig hur mitt flykt-jag påverkade min partner när han sa "Det enda jag kan göra är att vänta". Så skulle han och ingen behöva känna det. 

Insikt, terapi har hjälpt mig att sluta upp med det beteendet, så jag tror och hoppas på att din också ska göra det så det inte sabbar för er. Kanske behöver han inte ens terapi, bara han förstår varför och vill och bestämmer sig för att sluta med det.