Att inte ha empati/låg empati, kan man se det som ett handikapp?

En funktionsvariation - definitivt. Tidigare hade man sagt funktionshinder. Ett funktionshinder blir först till handikapp om omgivningen inte är anpassad. 

Tack för svar.
Hur tänker du att det yttrar sig? Vad skapar problem?
Om vi nu bortser från personer som Ted Bundy osv.
Och mår dessa personer bra egentligen? Tänker mig att alla människor behöver ett sammanhang, men har man inte enpat, blir det då äkta? Det låter som det blir jobbigt för personen. Samtidigt har många som gemensamt drag att de är grandiosa- de gör inga fel det är alla andra som gör fel

"psykopaten och Covert Narcissist ofta är introverta och framför allt sistnämnda ses som blyga, inåtvända och ofta använder sig av en stor offerkofta och iklär sig en offerroll.

Men hur är den psykiska hälsan hos dessa? Passar de in i gemenskapen eller lyser de igenom? Är de lyckliga? Eller egentligen olyckliga?"

En mycket bra frågeställning som jag också är mycket nyfiken på, då jag har erfarenhet av något liknande.

De dolda Narcissisterna har en högre grad av neuroticism. Dvs mer ångest, lite neurotiska. 
Vad jag läst lider de ofta av ångest och depression. Det jag skulle gissa är när de misslyckas med saker. De tål ju inte kritik eller motgångar?inte ens det minsta. 

Det stämmer mycket bra, när de inte får som de vill eller minsta kritik, så får man verkligen veta det på alla sätt och vis.

Eller hur? och då har man knappt fattat själv att d det man sagt ens kunnat tas som kritik. Men själva är de berättigade att göra och säga vad det vill hur elakt som helst. 

Jag tror det beror på intelligens om deras störning funkar eller ej. Det finns ju en slags myt om att psykopater (vilket numera mer är ett samlingsord för sociopater, antisocial personlighetstörning, narcissister mm) är smarta men det stämmer inte. Det finns smarta psykopater och så finns det riktigt pantade psykopater som alltid spårar ur, känner sig kränkta och inte kan hantera det.

Sådana som är tillbaks i polisförvar redan samma dag de släppts. Men samma störningar med lite högre intelligens kan klara sig mycket bättre. Samma störning men intelligensskillnad.  

Absolut, förstår att det finns minst 2 slags psykopater. Ena som åker in gång på gång och de som faktiskt ser att de har mer att tjäna på att sköta sitt jobb. En sådan person gör inget de inte tjänar något på.
Psykopati går i många fall hand i hand med uppföstandestörning och ADHD.

Så finns relationspsykopatern som alltid lyckats få partner men byter hela tiden och bryter ner den partner de har. Som uppfyller alla kriterier utom kriminalitet. Dock är det ju de kriminella man använt som underlag till forskning.

Jag har träffat på åtskilliga dumma psykopater i psykiatrin. Säger man emot, håller man inte med, ger man dem inte det de vill ha, direkt när de vill ha det, så blir det raseriutbrott och ofta våld. 

Förr var det inte det här lågaffektiva bemötandet som gällde (på gott och ont) så det blev ideliga våldssituationer och bältesläggningar tills man insåg att det här är för riskabelt och transporterade dem till Karsudden som det hette. Eller heter. kanske finns kvar.

Läs något av Sam Vaknin. Han är en narcissist med självinsikt och beskriver det bra i en online-book som är gratis och i en del videon på youtube. 

Jag har dejtat en narcissist en gång, bara några månader och på distans. På sätt och vis är det ju synd om dem för att de inte har någon egen personlighet. De bara låtsas och härmar andra. De fejkar empati och jag märkte att han ibland överdrev och ibland glömde att spela empatisk (när det gäller mindre viktiga saker, så tror de ibland inte att man behöver vara empatisk där). 

Man säger ju att bara vuxna har personlighetsstörningar, men jag har jobbat med "knepiga" ungdomar och då hade vi en 13-åring som saknade empati. Han försökte ibland förstå hur andra människor fungerade, han började märka att han var annorlunda och frågade ibland sånt som:  Visst låtsas alla bara om de säger att de bryr sig om....? Han trodde att det endast var en social regel, alla bara låtsas. Livet handlar om att tävla och vinna, enligt honom. Och att vinna kunde också vara att andra hade en nackdel, även om han själv inte hade någon fördel. Och en flickvän har man för status skull. Jag försökte säga till honom att man väljer en sån partner som man trivs med, som man har rolig med, men jag vet inte om det övertygade honom. Jag vet att kuratorn jobbade på med honom, att lära honom - på ett intellektuellt plan, inte på det känlsomässiga - att alla människor vinner på att samarbeta och att inte jobba emot varandra. Det är nog det enda sättet. 

Såna ungdomar är ju redan försiktiga för att inte visa hur annorlunda de är. Jag hade också en elev i vanliga skolan som egentligen var en mönsterelev, men man började märka hur han inte tålde när andra visade sig duktiga, en hemskt missunsamhet. Han ljög om allt och klagade för alla vuxna hur illa han behandlades, och så fort någon såg igenom honom så gick han till nästa. Och han lyckades få andra att utföra hämdaktioner på både jämnåriga och vuxna.