När man plötsligt fick långt till bb..

Hellre åka in för tidigt än vänta tänker jag. Vi har 12 mil till BB. Första förlossningen var på sommaren. Då åkte vi in för vattnet gick plötsligt. Stannade sedan kvar på patienthotellet när förlossningen inte kom igång än. Andra gången var nu i februari. Oroade mig för snöstorm, avstängda vägar och iskyla. Blev istället väldigt milt när det närmade sig. Ishalka på vägarna. Det gick att åka skridskor. Vem hade trott det i norra norrland i mitten av februari. När värkarna drog igång ringde jag förlossningen. De var väldigt förstående med avståndet och att det ökar på oron. De tyckte vi kunde komma in. (Hade redan gått över tiden 5 dagar). Återigen fick vi bo på patienthotellet i väntan på att det skulle dra igång ordentligt. Första gången fick vi välja att stanna kvar på BB orten eller åka hem och vänta, men denna gång var det inte ens prat om att åka hem. 

Mitt råd till dig är att åka tidigt och inte vara hemma och vänta på att värkarna ska tillta. Det tror jag bara ökar på oron. Lugna dig med att det är sommarväglag och vägarna mellan Övik och Sundsvall är rätt ok vad jag minns. Det är klart ett extra orosmoment med avståndet men för de flesta går förlossningen inte så fort att man måste föda längs vägen. Se också till att ni packar BB väskan i tid med lite mer än ni tror er behöva hellre än för lite då ni inte kan åka hem och hämta grejer. Är ni där lite tidigt så roa er med att gå och äta något gott eller besöka någon butik i väntan på starkare värkar eller hur nu ert förlopp kommer se ut. Det fick vi göra båda gångerna.